Alla inlägg den 31 maj 2010

Till      
Riksdagens ombudsmän (JO)
Box 16327
103 26 STOCKHOLM


Referens: Dnr 1098-2010


Kommentar till yttranden från Göteborgs universitet (GU), Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) [Dnr 1098-2010]

Språkförsvaret har av JO (21 april 2010) beretts möjlighet att kommentera de tre yttranden som rektorerna för Göteborgs universitet (GU), Kungliga tekniska högskolan (KTH) respektive Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har avgett med anledning av Språkförsvarets tidigare anmälan av den 23 februari 2010. Vi vill utnyttja denna möjlighet och anföra följande:


1. De reaktiva yttrandena från de tre högre läroanstalterna skiljer sig åt på flera punkter; i längd, betoningar och inställningen till själva frågan om kravet på engelska för anställningsansökningar (för högre tjänster) och för befordringsärenden. Motiven för kravet på engelska, liksom resonemangen kring Språkförsvarets anmärkningar, är inte entydiga. Det är av bara detta skäl angeläget att etablera en praxis.
 
2. Språkförsvaret vill inledningsvis understryka att vår anmälan gällde rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska vid Sveriges universitet och högskolor, d.v.s det skall alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska (se vidare JO:s beslut av den 27/10). Denna rätt är enligt vår uppfattning ovillkorlig. Frågan huruvida det är lämpligt att skriva en anställningsansökan respektive att driva ett befordringsärende på svenska eller inte, kan inte avgöras utifrån språklagen utan kan enbart användas som argument. Det gäller även frågan om externa bedömare/sakkunniga (se nedan).


3. Rektor för Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) sammanfattar väl förhållandena på högskolan vad gäller undervisning, forskning och internationalisering, och engelskans stora plats i denna. Det inger respekt. Här handlar det snarast om en olycklig (medveten eller omedveten) formulering i lydelsen av KTH:s anställningsreglemente (1998) som framställer språkkravet som absolut. Detta kommer nu att ändras i enlighet med språklagens bestämmelser. Lydelsen har heller inte givit en korrekt bild av KTH:s faktiska och praktiska (generösa) handläggning av ansökningar till läraranställningar skrivna på svenska, vilken också kommer att justeras. ”KTH anser att starka skäl talar för att en ansökan om anställning som lärare i regel bör ges in på engelska”, skriver rektor avslutningsvis. Vi menar även fortsättningsvis att en ansökan om anställning som lärare vid KTH, liksom befordringsärenden, bör välkomnas – i dagsläget – på både svenska och engelska.


4. Rektor för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för en argumentation för framförallt anställningsansökningar på engelska i tre-fyra punkter. Vi menar att den mest skjuter vid sidan av målet.


Rektor menar att det internationella uppdraget att ”utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa” inte kan genomföras på svenska. Det är klart att det kan, också. Hela EU-projektet visar hur alla/många språk välkomnas i den europeiska gemenskapen med (simultana) tolkningar och översättningar i alla olika riktningar när detta så erfordras, men med engelska och franska som de större arbetsspråken. En slovensk eller estnisk forskare är inte mindre kvalificerad, och blir inte heller mindre trovärdig, om hon eller han behöver översättnings- eller tolkningshjälp. Men, det var inte detta anmälan handlade om.


Rektor menar också, om än implicit, och med åberopande av Högskolelagen (§ 15) att engelska genom ”det internationella uppdraget” skulle ligga som bedömningsgrund för anställning som lärare genom formuleringen ”graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning”. Goda språkkunskaper är självfallet en välsignelse, och kan också vara ett självklart anställningskriterium, och då må det vara det. Men, inte heller detta har med saken att göra hur själva anställningsansökan utformas.


Rektor blandar sedan ihop själva anställningsansökans upprättande på engelska och den efterföljande sakkunnigprocessen, för vilken det ofta krävs ”utländska forskare” att ”bedöma de sökandes skicklighet”. Vi ser detta som två skilda saker. Självfallet välkomnar vi den generösa möjligheten att även kunna författa en anställningsansökan på engelska, där det är relevant. Men, det hjälper föga om den tunga meritering som den sökande åberopar uteslutande är på svenska, eller på spanska, eller på ryska, arabiska eller mandarin. För detta är ju varken ovanligt eller förbjudet. Då krävs det ju sakkunniga som kan meriteringsspråket. Rektor skriver: ”För att göra en sådan bedömning måste de sakkunniga ha tillgång till allt material på engelska”. Detta kan rimligtvis inte vara allvarligt menat. Det kan ju handla om tusentals sidor text.


I frågan om passagen om risken med översättning blir vi bekymrade. Vi diskuterar inte ”översättning”, framförallt inte någon översättning av den åberopade meriteringen. Men, flera universitet använder sig ju redan idag av auktoriserade översättare som garanterar varje sidas överensstämmelse med originalet, och det fungerar alldeles utmärkt, så det utgör alls inget problem. Det finns en uppövad praxis för detta.


I de sista passagerna i det tredje stycket måste det handla om ett missförstånd. Rektor skriver: ”Däremot skulle det leda till utomordentliga problem om SLU skulle kräva att allt material vid en ansökan skulle skrivas på svenska.” Språkförsvaret har överhuvudtaget inte föreslagit att allt material vid en ansökan skall skrivas på svenska, endast att det fortfarande skall vara möjligt att skriva själva ansökan på svenska och åberopa en vetenskaplig och pedagogisk produktion på svenska, och/eller vilket annat språk som helst.


5. Rektor för Göteborgs universitet (GBG) har lämnat ett i volym omfattande yttrande, innefattande remisser från personalavdelningen och Naturvetenskapliga fakulteten, samt bifogat Göteborgs universitets språkpolicy 82006) och den aktuella handlingsplanen för språkfrågor 2010-2012. Rektor betonar att inget i de två åberopade handlingarna anses bryta mot den nya språklagen. Språkförsvaret har heller aldrig hävdat detta.


Rektor understryker vidare att ”fakulteten använder alltid svenska som förvaltningsspråk inom kärnområdet för myndighetens verksamhet. Utanför kärnområdet för myndighetens verksamhet används endast engelska när verksamhetsområdets särskilda förutsättningar så kräver”.  Vad som är ”kärnområdet” för Göteborgs universitet framgår inte klart, men Språkförsvaret kan faktiskt inte se de särskilda förutsättningar som skulle ha rått i det av oss åberopade anställningsärendet (Dnr 3978/09 2009-12-187), och som Naturvetenskapliga fakulteten hävdar.


Språkförsvaret har i sin JO-anmälan inte heller låtit ”påskina”, vilket Naturvetenskapliga fakulteten också påstår i sitt yttrande, att fakulteten i fråga ”kräver att anställningsansökningar alltid ska vara skrivna på engelska”. Språkförsvaret har inte alls yttrat sig om hur utbrett detta krav är vid Göteborgs universitet. Det har vi inte vetat förrän nu. Vi noterar med tillfredsställelse att utlysningstexten med krav på att anställningsansökan skall vara skriven på engelska inte är slentrianmässig, och inte heller förekommer i ca 90 % av utlysningarna. Men eftersom detta är en principfråga räcker det med att kravet ställts vid ett enda tillfälle.


Naturvetenskapliga fakulteten ägnar avslutningsvis ett stort utrymme åt sakkunnigförfarandet. Man betonar att ”internationaliseringen ligger så att säga i vetenskapens – och inte minst naturvetenskapens – natur och uppmuntras i alla övriga sammanhang”. Språkförsvaret delar givetvis denna hållning. Språkförsvaret uppmuntrar i alla sammanhang goda språkkunskaper, goda engelskkunskaper, en flerspråksanvändning, och en god språkbehandling.

Fakulteten åberopar vidare den långt gångna specialiseringen och risken för jävsituationer som argument för en intresseavvägning mellan språken (svenska och engelska) utifrån förvaltningslagen. Rättssäkerheten förs också avslutningsvis fram. Språkförsvaret förstår väl dessa invändningar, men ser inte på vilket sätt detta har att göra med att inte kunna författa sin anställningsansökan på svenska (och på engelska). Universitetet vet ju inte på förhand vem som kommer at söka, och vilken meritering på vilka språk de olika sökande kommer att åberopa, och vilka krav på språkkunskaper hos de sakkunniga som detta i sin tur ställer. Med detta är vi tillbaka till den fråga som redan avhandlats i kommentaren till SLU:s yttrande ovan. Om meriteringen är på grekiska, tyska, franska eller portugisiska (allt mer sällan i dag men den förekommer), hjälper det inte mer med en engelsktalande sakkunnig än en skandinavisktalande, som ändå bara kan läsa den formella delen av anställningsansökan. Då behövs det ändå ytterligare sakkunnigstöd.


6. Internationalisering. Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för avslutningsvis en viktig diskussion om tillämpningen av språklagen och ”JO:s egen kritik av lagstiftningen”. Språkförsvaret följer och deltar i denna diskussion. Vår utgångspunkt är dock att det inte behöver finnas någon motsättning mellan en internationalisering och ett värnande av svenskan som huvudspråk. Varför skulle det behöva göra det? Språkförsvaret stöder i alla avseenden en internationalisering i sak och en utvecklad kommunikation genom språket. Självfallet finns det en massa praktiska och tekniska utmaningar och problem att lösa inom den akademiska utbildningen och forskningen; alla nationer brottas också med dessa. Men, att tro att vägen dit inte skulle gå genom en mång- och parallellspråklighet, utan genom en konvergens till ett språk, för närvarande engelska, tycker Språkförsvaret både är naivt och historielöst. Latinet höll i halvannat millennium, engelskan har bara dominerat i några decennier. Engelskan som språk framträder emellertid just nu med anspråket att utgöra själva kriteriet på vetenskaplighet. Där andra ser framsteg och utveckling, ser Språkförsvaret utarmning och domänförluster. Vi menar att det är alldeles för tidigt att räkna ut folkspråken.


7. Språkförsvaret vill igen avslutningsvis understryka att vår anmälan gällde rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska vid Sveriges universitet och högskolor, d.v.s det skall alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska (se vidare JO:s beslut av den 27/10). Inget annat.


Nätverket Språkförsvaret
genom Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson


30/5 2010

 

Nätverket Språkförsvaret
http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se
             sprakforsvaret@yahoo.se

 

Kontaktpersoner:

Olle Käll - tel: 026 659188
Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302 
Hillo Nordström - tel: 070 5356056
Arne Rubensson - tel: 070 5355501



 

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att Sverige tillåter fullt skattefinansierade skolor att använda engelska som första undervisningsspråk i upp till 50 % av tiden i grundskolan och upp till 90 % i gymnasiet? Den senare elevkategorin läser endast svenskämnet på svenska.
 Helt rätt
 Bra
 Undervisning ska kunna ges på engelska men inte i så hög utsträckning som för närvarande
 Dåligt. Det huvudsakliga undervisningsspråket i svensk skola ska vara svenska
 Om en skola använder engelska som första undervisningsspråk, ska denna inte skattefinansieras
 Vet inte

Fråga mig

127 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se