Direktlänk till inlägg 18 maj 2010

När en medieoker språkvård får svenskan att gå förlorad i översättningen


Nedanstående emejl skickades igår till alla medlemmar i mediespråkgruppen (deras e-postadresser har avlägsnats). Johan Svensson skriver i egenskap av privatperson. Syftet är att befrämja utvecklingen av en anpassad svenska - i medierna och i samhället i övrigt.

------------------------------------------------------------------------------------------------


Hej igen,
 
det har nu gått tre veckor sedan jag skickade ett emejl med rubriken "Hollywoodsvenskan, svengelskan och TT-språket‏" till så gott som samtliga medlemmar i Mediespråksgruppen. 
 
Än så länge har endast SR och Sydsvenskan har svarat, DI lovade att återkomma men har ännu inte gjort det.
 
Nyhetsmediernas tystnad är talande: varken läsarvård eller språkvård står särskilt högt på den mediala dagordningen. Engelskan är inte längre någon främmande fågel i den svenska språkfaunan. Svensk spåkvård är rena dårpippin. Engelska ord och uttryck används i allt högre grad i kommunikationen mellan svenskar - i Sverige!
 
Expressen är antagligen den svenska tidning som har den mest liberala inställningen till engelskan. Det kanske inte är så konstigt med en chefsredaktör som på en brevfråga från undertecknad uppger att han personligen inte har några "problem med att engelska ord eller uttryck som är allmänt kända också i Sverige förekommer i tidningstext".
 
Innebär detta att alla ord på främmande språk - inte bara engelska - som bör förstås av den svenska allmänheten egentligen är eller kan göras till svenska? Vem avgör om ett främmande ord eller uttryck är allmänt känt i Sverige? Och är verkligen (onödiga) engelska ord kännetecknande för dagens moderna och nyskapande svenska?
 
Med Thomas Mattssons (Expressens nuvarande chefredaktör) inställning till användningen av engelska ord och uttryck i svenskan så bör man utan vidare kunna kunna förvänta sig betydligt mer "ren swedish" i tidningen framöver. Läsare som inte utan vidare förstår innebörden i begreppet "tipping point" (i Expressens ledare den 6 maj) får helt enkelt slå upp det i en engelsk-svensk ordbok; för det är uppenbart så att journalisten inte har någon skyldighet att skriva på en god och anpassad svenska. De som är bekanta med vanligt förekommande ordstäv på skyltar i restauranger och barer världen över kan bara hoppas att "Tipping is not a city in China" förklarar begreppets innebörd. Och med chefredaktör Mattssons logik bör vi dessutom redan idag kunna införliva de flesta av orden i English Oxford Dictionary i Svenska Akademiens ordlista! 


http://www.expressen.se/ledare/1.1977941/radda-pojkarna
http://www.barrypopik.com/index.php/new_york_city/entry/tipping_is_not_a_city_in_china/
http://www.oed.com/
 
Dessvärre tycks inte ens DN - i mina ögon den goda mediesvenskans sista bastion - vara helt symptonfri, då man hittar ord som "stjärnspotting" (5 maj) och "wonderboy" (8 maj) Det förefaller dock troligt att klåfingriga redigerare, snarare än statusmarkerande och kreativa journalister som låtit sig hänföras av engelskans påstådda elegans, ska klandras för de sällsynta snedstegen.


http://www.dn.se/resor/frankrike/stjarnspotting-och-strandstunder-1.1088636
http://www.dn.se/dnbok/skrivarlivet-pa-riviaran-1.1090323


För även om Catarina Grühnbaum skrev sin sista språkspalt i DN den 18 april, så är tidningens mediespråk långt ifrån slutvårdat; vetenskapsreportern Karin Bojs vägran att använda engelska egennamn på svenska stadsdelar och forskningsinstitut är beundransvärd. Motiveringen till ställningstagandet är lika enkel som självklar: "Dagens Nyheter är faktiskt en tidning som ges ut i Sverige, inte i England."


http://www.dn.se/blogg/spraket
http://www.dn.se/blogg/vetenskap/2010/05/09/att-lara-om-livet-the-life-la-vie--7176
 
Synd att inte fler kunde resonera på samma sätt som Bojs. Då hade mediekampanjen för Dawits frigivande fått ett svenskt namn. Och den svenska utgåvan av den svenska deckarförfattarinnan Lisa Marklunds senaste bok "Postcard Killers" (utgiven av Piratförlaget 2010-01-18) hade sannolikt fått en annan och mer passande svensk titel, även om romanens originalspråk är engelska.


http://www.piratforlaget.se/bocker/marklund---postcard-killers?prodindex=0
 
Däremot verkar det till exempel inte som att den amerikanske författaren Dan Brown har något att invända emot att de svenska utgåvorna av böcker som "Da Vinci-koden" ("The Da Vinci Code"), "Änglar och demoner" ("Angels and Demons") och "Den förlorade symbolen" ("The Lost Symbol") ges ut med svenska titlar.


http://www.albertbonniersforlag.se/Forfattare/Forfattarpresentation/?personId=8482


Noterar även att engelska dominerar titlar på receptböcker av svenska författare som Leila Lindholm (som den 29 april släppte uppföljaren "One more slice", vilket är andra delen av bakbibeln "A piece of cake") samt Erica Pamcrantz och Irmela Lilja (som den 11 maj gav ut den andra gemensamma boken "Raw delight" - den första var "Raw food på svenska"). 


http://www.skolshoppen.se/varugrupp_bocker.php?hkat=053%20Mat%20och%20dryck
 
På svensk barnteve visas just nu "Wild kids" med programledaren Ola Lindholm i SVTB. Och i TV4 kan barnen bland annat se den isländska barnprogramserien "Lazy Town" samt det tecknade amerikanska barnprogrammet "Dinosaur king" (som tydligen skrivs med ett litet k på svenska).


http://svtplay.se/t/102752/wild_kids
http://www.tv4play.se/barn/lazy_town
http://www.tv4play.se/barn/dinosaur_king
 
Barnen får dock tills vidare fortsätta läsa serietidningar om "Kalle Anka" ("Donald Duck"), "Musse Pigg" (Mickey Mouse") och "Gustaf" ("Garfield") trots att
seriefigurnamn som "Läderlappen" ("Batman"), "Spindelmannen" ("Spider-Man") och "Fantastiska Fyran" ("Fantastic Four") med fler numera är förpassade till historieböckerna.


http://www.kalleanka.se/
http://www.tidningskungen.se/alla-tidningar-om-serier-och-humor.asp
http://sv.wikipedia.org/wiki/Batman
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spider-Man
http://sv.wikipedia.org/wiki/Fantastic_Four
 
På vuxensidan har intressant nog den svenska versionen av BBC-succén "Dragon's Den" fått den svenska översättningen "Draknästet" i SVT. Reklamfinasierade TV4 sänder den svenska danstävlingen "Let´s dance", vilket underligt nog är den svenska varianten av BBC:s originalformat "Strictly come dancing". TV4 visar även ett tv-programmet "Blog Awards" (en svensk bloggala som anordnas av Veckorevyn).


http://svtplay.se/t/108765/draknastet
http://www.tv4play.se/
http://sv.wikipedia.org/wiki/Strictly_Come_Dancing
http://www.blogawards.se/blogawards/
 
Om man hävdar att viktiga språkliga nyanser går förlorade vid översättningen av engelska namn på böcker, serietidninger och filmer - varför gäller då inte detsamma vid presentationen av deras innehåll? Annorlunda uttryckt: varför översätts eller dubbas originalverkens innehåll till svenska när titlarna
lämnas oöversatta? Svenska Akademiens tidigare ständige sekreterare Horace Engdahl sägs vi något tillfälle ha sagt att översättningen är det största språket;  
svenskan blir fattigare på uttryck när vi slutar att översätta, vilket i sin tur leder till en andlig utarmning. Översättarna är därför de verkliga språkvårdarna; inte de påstått kreativa journalister som utan större tankearbete förnyar svenskan genom att berika den med onödiga engelska ord och uttryck (vilket leder till allt fler cirkelreferenser mellan språken: exempelvis blir svenskans "beach" även "beach" på engelska - och vice versa).


http://www.alba.nu/artikel/artikel.php?id=692
http://tyda.se/search?form=1&w=beach&w_lang=
 


Det är dessutom illavarslande att Svenska Journalistförbundet - tillsammans med Tidningsutgivarna - på pressfrihetens dag väljer att anordna ett seminarium under namnet "Det är lojalt att avslöja missförhållanden - inför skydd för whistleblowers" (de frågor som jag skickade till det Svenska Journalistförbundets ordförande den 2 maj har - nu två veckor senare - ännu inte besvarats). 


http://blogg.expressen.se/kvalitetsbloggen/entry.jsp?messid=595128
http://www.sjf.se/portal/page?_pageid=53,14365570&_dad=portal&_schema=PORTAL&element_id=14001570


Återstår att se om mediespråksgruppen kan behålla de medlemmar som inte följer de egna rekommendationerna om svengelska och ändå utge
sig för att vara en samarbetsgrupp för "språkvårdare" inom press, radio och tv.


http://www.tt.se/ttsprak/
 
Reflektera gärna över kultur- och vetenskapsskribenten Torgny Nordins tankar om utvecklingen av en globaliserad monokultur i och med engelskans formidabla segertåg och totala dominans inom områden som ekonomi, politik, teknologi och vetenskap i "Världen blir fattigare när ett språk dör" (publicerad i SvD:s nätupplaga 25 april 2004)


http://www.svd.se/kulturnoje/understrecket/varlden-blir-fattigare-nar-ett-sprak-dor_143280.svd
 
Till sist så kan jag berätta att jag anmälde nyordet "Hollywoodsvenska" till  Svenska Akademien, Språkrådet och Språktidningen den 3 maj. Ordet avser som sagt användandet av engelska ord i onödan - bara för att det låter mer elegant!


Mvh,

Johan Svensson


 
 
Ingen bild

lr

18 maj 2010 20:58

Emejl??
Räcker det inte med bara mejl (som är med i ordlistor och allt)? Det stavas ju i alla fall som det uttalas. Om e-mail ska följa svenska stavningsregler blir det ju imejl. Själv föredrar jag kort och gott e-brev.

 
Ingen bild

Susanne L-A

19 maj 2010 09:01

Man kan inte annat än hålla med i kritiken av "Hollywoodsvenska".
Men det finns i alla fall en expressenjournalist som inte lär dela sin chefs uppfattning om användning av engelska i tidningen - Maria Näslund. I Språkförsvarets arkiv finns t ex hennes krönika "Gott nytt år för svenska språket". (Hon utnämnde dessutom Språkförsvaret till "Dagens rätt" i tidningen en gång!)
När det gäller TT så har de ju väldigt bra språkregler bl a att undvika engelska ord och uttryck när det finns svenska, med en lista på exempel. Men frågan är om de efterföljs.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 20:00

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 13:56


    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 april 14:00

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 april 08:00

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 april 11:00

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Ovido - Quiz & Flashcards