Direktlänk till inlägg 7 maj 2010

Kinesiskan knappar in på engelskan på Internet



När jag började följa statistik om språkanvändning på Internet, uppgick engelskspråkiga användare till 35 procent och kinesiskspråkiga användare till 15 procent av totala antalet användare. Gapet dem emellan har dock krympt successivt, så att engelskspråkiga användare 2009 har minskat till 27,5 procent, medan kinesiskspråkiga har ökat till 22,6 procent – se denna statistik. I absoluta tal används engelska av 495 miljoner, kinesiska av 407 miljoner och spanska av 139 miljoner.


Enligt denna statistik har engelskan ökat med 251,7 procent, kinesiskan med 1162 procent och spanskan med 669, 2 procent under perioden 2000 – 2009. De största tillväxtmöjligheterna av de tio största språken på Internet har kinesiskan, spanskan och arabiskan.


När det gäller uppskattningarna av antalet talare av de olika språken, så är jämförelserna missvisande. Både i fråga om engelska och franska inkluderas andraspråkstalare i motsats till de övriga språken. Så fort någon som har engelska eller franska som andraspråk kan besöka webbsidor på sitt modersmål, kommer denne naturligtvis i allt större utsträckning göra detta, givet webbsidornas kvalitet. Vi vet från Indien att indier, som talar hindi, föredrar att läsa tidningar på hindi framför engelskspråkiga sådana och att bokutgivningen, i varje fall skönlitteratur, på hindi eller andra inhemska språk är betydligt större än på engelska. Därför kommer aldrig engelskans eller franskans penetrationsgrad (bara 16,9 procent!) att nå upp till japanskans eller tyskans penetrationsgrader, runt 75 procent.


Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lr

9 maj 2010 18:52

"Så fort någon som har engelska eller franska som andraspråk kan besöka webbsidor på sitt modersmål, kommer denne naturligtvis i allt större utsträckning göra detta, givet webbsidornas kvalitet."

Finns det några belägg för detta? I till exempel Afrika har de lokala språken väldigt liten betydelse som skriftspråk och de afrikaner som har tillgång till internet använder nästan uteslutande europeiska språk. Se till exempel ett typiskt marockanskt diskussionsforum: http://www.bladi.net/forum/

Jag tror snarare på en motsatt utveckling. I och med internet har andraspråken vunnit och fortsätter att vinna ny terräng eftersom kommunikationen sker skriftligt och globalt mellan människor med helt olika modersmål.

 
Ingen bild

José L Ramírez

12 maj 2010 12:54

Vad afrikasnka länder gör med sitt språk kan inte bli möstergivande för oss. Jag har spanska som modersmål och spanskan har faktiskt flera förstaspråkanvändare än engelskan. Men det skulle aldrig falla i mig att motarbeta svenskans användning, såsom naiva engelsktalande gör. Den som inte kan svenska får försöka göra sig förstådd på annat språk och Sveriges respekterar minoritetsspråk. Utomlands får man använda emgelska om det intefinns ett annat språk att använda för att göra sig förstådd. Men i Sverige ska jag ha rätt att få behandlad på svenska och inte tvingas in på en massa engelsk rapakalja av MNicrosoft och andra firmor, när jag behöver teknisk hjälp, köp av artiklar eller dylikt. Och i offentliga institutioner ska man ha rätt att använda svenska och begära dispens när man inte kan det, inte tvärtom (såsom det sker nu). Man ska inte blanda ihop två olika ssaker: "Tväng" och "Rätt till". Ingen kan naturligtvis tvinga mig att tala svenska, ens i Sverige. Då är det min sak att klara av kommunikationen och det finns skyyd även för minoritetsspråk. Men att jag inte är tvungen att tala svenska ska inte tolkas som att jag inte har RÄTT att tala svenska. Det är detta som Språklagen borde ha sagt i klara ordalag. RÄTTEN TILL SVENSKA, inte förbjudet till engelska. Språkförsvarets stadgar och presentation borde betona RÄTTEN TILL SVENSKA som utgångspunkt. Vilket jag påpekade en gång i tiden, när Språkförsvarets höll på att konstituera sig. Om man bara talar om vad man är emot, men inte vad man är för, då blir det bara rapakalja av hela diskussionen. Vi ska inte hindra någon att tala engelska och inte tyska, franska eller spanska heller. Men vi ska inte låta någon hindra oss att få använda svenska i Sverige. Det är detta som Språklagen inte fåt fram, därför att de som anger sig för att vara svenska språkets försvarare i själva vreket uppträtt endast eom engelskans hatare.

 
Ingen bild

lr

20 maj 2010 23:45

José, nu missförstod du mig för min avsikt var inte att vi ska sluta använda svenskan, eller för den delen kastilianskan. Nej, jag ifrågasätter helt enkelt att folk alltid först använder sina modersmål. Om en person har som modersmål ett språk som enbart talas av några hundratusen, saknar skriftspråk och har hela sin utbildning på engelska kommer hon med största sannolikhet använda engelska på internet också - Och det är precis vad folk i Afrika och störa delar av Asien gör.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 april 20:54

I en artikel härförleden använde jag en uppgift om arvordens andel från en artikel i Örjan Martinssons blogg Tacitus.nu. Han hade nämligen skrivit: ” Endast 42,2 % av svenskans ordförråd utgörs av arvord. Resten är lånade från andra språk, främ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 19 april 19:23

Kristoffer Hultman skrev en C-uppsats, ”Engelska lånord i svenskan Tendenser i ungdomars bruk av engelska lånord”, vid Högskolan i Halmstad ht 2008, ur vilken sammanfattningen återges:                               Att engelskan påver...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 april 14:38


    Facebookgruppen Språkförsvarets vänner har lanserat ett nytt gruppfoto som välkomnar besökarna.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 april 12:18

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   Nu hakar svenskarna på en kär norsk påsktradition: deckarläsning.   I Sverige förknippar vi kanske främst deckare av det lättsmälta slaget med sommar, sol och badstränder. I Norge, däremot, läse...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 16 april 15:30

I en fotnot (nr 36) i Jenne Maes masteruppsats, ”Vadå Invandrare?!”, som behandlar svensk invandrarslang utifrån analyser av tre svenska författare, hänvisas till ett inlägg i Språkförsvarets nätdagbok.   Även om det bara är fråga om ...

Presentation

Omröstning

Vad ska ett pris, som pekar ut en myndighet, företag etc., som ersatt svenska med engelska på ett särskilt flagrant och löjligt sätt, heta? Priset är tänkt att utdelas årligen (se också bloggtext).
 Gallimatiaspriset
 Språkquislingpriset
 Språkvärstingpriset
 Årets anglifiering
 Årets Nertumme
 Årets Tummen ner
 Årstummen Ner
 Dravelpriset
 Nonsenspriset
 Quislingpriset
 Svammelpriset
 Årets anglomani
 Årets språkmarodör
 Språkförsvarets kalkonpris
 Årets quizling
 Årets språkhaveri
 Årets anglofån
 Årets anglofåneripris
 Årets språkgroda
 Språkförsvarets Tummen ned

Fråga mig

74 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se