Alla inlägg under maj 2010

Till      
Riksdagens ombudsmän (JO)
Box 16327
103 26 STOCKHOLM


Referens: Dnr 1098-2010


Kommentar till yttranden från Göteborgs universitet (GU), Kungliga tekniska högskolan (KTH) och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) [Dnr 1098-2010]

Språkförsvaret har av JO (21 april 2010) beretts möjlighet att kommentera de tre yttranden som rektorerna för Göteborgs universitet (GU), Kungliga tekniska högskolan (KTH) respektive Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har avgett med anledning av Språkförsvarets tidigare anmälan av den 23 februari 2010. Vi vill utnyttja denna möjlighet och anföra följande:


1. De reaktiva yttrandena från de tre högre läroanstalterna skiljer sig åt på flera punkter; i längd, betoningar och inställningen till själva frågan om kravet på engelska för anställningsansökningar (för högre tjänster) och för befordringsärenden. Motiven för kravet på engelska, liksom resonemangen kring Språkförsvarets anmärkningar, är inte entydiga. Det är av bara detta skäl angeläget att etablera en praxis.
 
2. Språkförsvaret vill inledningsvis understryka att vår anmälan gällde rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska vid Sveriges universitet och högskolor, d.v.s det skall alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska (se vidare JO:s beslut av den 27/10). Denna rätt är enligt vår uppfattning ovillkorlig. Frågan huruvida det är lämpligt att skriva en anställningsansökan respektive att driva ett befordringsärende på svenska eller inte, kan inte avgöras utifrån språklagen utan kan enbart användas som argument. Det gäller även frågan om externa bedömare/sakkunniga (se nedan).


3. Rektor för Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) sammanfattar väl förhållandena på högskolan vad gäller undervisning, forskning och internationalisering, och engelskans stora plats i denna. Det inger respekt. Här handlar det snarast om en olycklig (medveten eller omedveten) formulering i lydelsen av KTH:s anställningsreglemente (1998) som framställer språkkravet som absolut. Detta kommer nu att ändras i enlighet med språklagens bestämmelser. Lydelsen har heller inte givit en korrekt bild av KTH:s faktiska och praktiska (generösa) handläggning av ansökningar till läraranställningar skrivna på svenska, vilken också kommer att justeras. ”KTH anser att starka skäl talar för att en ansökan om anställning som lärare i regel bör ges in på engelska”, skriver rektor avslutningsvis. Vi menar även fortsättningsvis att en ansökan om anställning som lärare vid KTH, liksom befordringsärenden, bör välkomnas – i dagsläget – på både svenska och engelska.


4. Rektor för Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) för en argumentation för framförallt anställningsansökningar på engelska i tre-fyra punkter. Vi menar att den mest skjuter vid sidan av målet.


Rektor menar att det internationella uppdraget att ”utveckla kunskapen om de biologiska naturresurserna och människans förvaltning och hållbara nyttjande av dessa” inte kan genomföras på svenska. Det är klart att det kan, också. Hela EU-projektet visar hur alla/många språk välkomnas i den europeiska gemenskapen med (simultana) tolkningar och översättningar i alla olika riktningar när detta så erfordras, men med engelska och franska som de större arbetsspråken. En slovensk eller estnisk forskare är inte mindre kvalificerad, och blir inte heller mindre trovärdig, om hon eller han behöver översättnings- eller tolkningshjälp. Men, det var inte detta anmälan handlade om.


Rektor menar också, om än implicit, och med åberopande av Högskolelagen (§ 15) att engelska genom ”det internationella uppdraget” skulle ligga som bedömningsgrund för anställning som lärare genom formuleringen ”graden av sådan skicklighet som är ett krav för behörighet för anställning”. Goda språkkunskaper är självfallet en välsignelse, och kan också vara ett självklart anställningskriterium, och då må det vara det. Men, inte heller detta har med saken att göra hur själva anställningsansökan utformas.


Rektor blandar sedan ihop själva anställningsansökans upprättande på engelska och den efterföljande sakkunnigprocessen, för vilken det ofta krävs ”utländska forskare” att ”bedöma de sökandes skicklighet”. Vi ser detta som två skilda saker. Självfallet välkomnar vi den generösa möjligheten att även kunna författa en anställningsansökan på engelska, där det är relevant. Men, det hjälper föga om den tunga meritering som den sökande åberopar uteslutande är på svenska, eller på spanska, eller på ryska, arabiska eller mandarin. För detta är ju varken ovanligt eller förbjudet. Då krävs det ju sakkunniga som kan meriteringsspråket. Rektor skriver: ”För att göra en sådan bedömning måste de sakkunniga ha tillgång till allt material på engelska”. Detta kan rimligtvis inte vara allvarligt menat. Det kan ju handla om tusentals sidor text.


I frågan om passagen om risken med översättning blir vi bekymrade. Vi diskuterar inte ”översättning”, framförallt inte någon översättning av den åberopade meriteringen. Men, flera universitet använder sig ju redan idag av auktoriserade översättare som garanterar varje sidas överensstämmelse med originalet, och det fungerar alldeles utmärkt, så det utgör alls inget problem. Det finns en uppövad praxis för detta.


I de sista passagerna i det tredje stycket måste det handla om ett missförstånd. Rektor skriver: ”Däremot skulle det leda till utomordentliga problem om SLU skulle kräva att allt material vid en ansökan skulle skrivas på svenska.” Språkförsvaret har överhuvudtaget inte föreslagit att allt material vid en ansökan skall skrivas på svenska, endast att det fortfarande skall vara möjligt att skriva själva ansökan på svenska och åberopa en vetenskaplig och pedagogisk produktion på svenska, och/eller vilket annat språk som helst.


5. Rektor för Göteborgs universitet (GBG) har lämnat ett i volym omfattande yttrande, innefattande remisser från personalavdelningen och Naturvetenskapliga fakulteten, samt bifogat Göteborgs universitets språkpolicy 82006) och den aktuella handlingsplanen för språkfrågor 2010-2012. Rektor betonar att inget i de två åberopade handlingarna anses bryta mot den nya språklagen. Språkförsvaret har heller aldrig hävdat detta.


Rektor understryker vidare att ”fakulteten använder alltid svenska som förvaltningsspråk inom kärnområdet för myndighetens verksamhet. Utanför kärnområdet för myndighetens verksamhet används endast engelska när verksamhetsområdets särskilda förutsättningar så kräver”.  Vad som är ”kärnområdet” för Göteborgs universitet framgår inte klart, men Språkförsvaret kan faktiskt inte se de särskilda förutsättningar som skulle ha rått i det av oss åberopade anställningsärendet (Dnr 3978/09 2009-12-187), och som Naturvetenskapliga fakulteten hävdar.


Språkförsvaret har i sin JO-anmälan inte heller låtit ”påskina”, vilket Naturvetenskapliga fakulteten också påstår i sitt yttrande, att fakulteten i fråga ”kräver att anställningsansökningar alltid ska vara skrivna på engelska”. Språkförsvaret har inte alls yttrat sig om hur utbrett detta krav är vid Göteborgs universitet. Det har vi inte vetat förrän nu. Vi noterar med tillfredsställelse att utlysningstexten med krav på att anställningsansökan skall vara skriven på engelska inte är slentrianmässig, och inte heller förekommer i ca 90 % av utlysningarna. Men eftersom detta är en principfråga räcker det med att kravet ställts vid ett enda tillfälle.


Naturvetenskapliga fakulteten ägnar avslutningsvis ett stort utrymme åt sakkunnigförfarandet. Man betonar att ”internationaliseringen ligger så att säga i vetenskapens – och inte minst naturvetenskapens – natur och uppmuntras i alla övriga sammanhang”. Språkförsvaret delar givetvis denna hållning. Språkförsvaret uppmuntrar i alla sammanhang goda språkkunskaper, goda engelskkunskaper, en flerspråksanvändning, och en god språkbehandling.

Fakulteten åberopar vidare den långt gångna specialiseringen och risken för jävsituationer som argument för en intresseavvägning mellan språken (svenska och engelska) utifrån förvaltningslagen. Rättssäkerheten förs också avslutningsvis fram. Språkförsvaret förstår väl dessa invändningar, men ser inte på vilket sätt detta har att göra med att inte kunna författa sin anställningsansökan på svenska (och på engelska). Universitetet vet ju inte på förhand vem som kommer at söka, och vilken meritering på vilka språk de olika sökande kommer att åberopa, och vilka krav på språkkunskaper hos de sakkunniga som detta i sin tur ställer. Med detta är vi tillbaka till den fråga som redan avhandlats i kommentaren till SLU:s yttrande ovan. Om meriteringen är på grekiska, tyska, franska eller portugisiska (allt mer sällan i dag men den förekommer), hjälper det inte mer med en engelsktalande sakkunnig än en skandinavisktalande, som ändå bara kan läsa den formella delen av anställningsansökan. Då behövs det ändå ytterligare sakkunnigstöd.


6. Internationalisering. Naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet för avslutningsvis en viktig diskussion om tillämpningen av språklagen och ”JO:s egen kritik av lagstiftningen”. Språkförsvaret följer och deltar i denna diskussion. Vår utgångspunkt är dock att det inte behöver finnas någon motsättning mellan en internationalisering och ett värnande av svenskan som huvudspråk. Varför skulle det behöva göra det? Språkförsvaret stöder i alla avseenden en internationalisering i sak och en utvecklad kommunikation genom språket. Självfallet finns det en massa praktiska och tekniska utmaningar och problem att lösa inom den akademiska utbildningen och forskningen; alla nationer brottas också med dessa. Men, att tro att vägen dit inte skulle gå genom en mång- och parallellspråklighet, utan genom en konvergens till ett språk, för närvarande engelska, tycker Språkförsvaret både är naivt och historielöst. Latinet höll i halvannat millennium, engelskan har bara dominerat i några decennier. Engelskan som språk framträder emellertid just nu med anspråket att utgöra själva kriteriet på vetenskaplighet. Där andra ser framsteg och utveckling, ser Språkförsvaret utarmning och domänförluster. Vi menar att det är alldeles för tidigt att räkna ut folkspråken.


7. Språkförsvaret vill igen avslutningsvis understryka att vår anmälan gällde rätten att skriva anställningsansökningar och driva befordringsärenden på svenska vid Sveriges universitet och högskolor, d.v.s det skall alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska (se vidare JO:s beslut av den 27/10). Inget annat.


Nätverket Språkförsvaret
genom Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson


30/5 2010

 

Nätverket Språkförsvaret
http://www.sprakforsvaret.se/sf/

E-post: sprakforsvaret@sprakforsvaret.se
             sprakforsvaret@yahoo.se

 

Kontaktpersoner:

Olle Käll - tel: 026 659188
Per-Åke Lindblom - tel: 070 7782302 
Hillo Nordström - tel: 070 5356056
Arne Rubensson - tel: 070 5355501



 

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 maj 2010 22:43


Det menar Kristin Refsing i artikel på Ja til sprogs webbplats. Hon skriver:


Vi har behov for en klokkeklar opprioritering af sprogindlæringen i det danske uddannelsessystem og et råderum for nye undervisningsformer, der gør det muligt at fange de unge, der ellers vælger fremmedsprogene fra.

 

Ifølge World Bank står USA, Kina, Japan, Tyskland, Storbritannien, Italien, Canada, Spanien og Brasilien for mere end 70 % af verdens globale omsætning. Så hvis man for alvor vil klare sig på det globale marked, bør man altså kunne mestre i hvert fald engelsk, kinesisk (både mandarin og kantonesisk), japansk, tysk, italiensk fransk, spansk og portugisisk.

 

Hvis man markedsfører produkter og ydelser på de sprog, har man mulighed for at få markedsandele på 70 % af det globale marked. Med andre ord: af de ca. 6500 sprog, der findes i verden, bør vi i hvert fald have store grupper af indbyggere, der mestrer hver to-tre af de ovennævnte otte sprog. Og helst lidt flere. Det har vi ikke i dag.

 

Engelsk, ja, dér kan vi være med. Og dog viser undersøgelser, at danskerne tror, at de er bedre til engelsk, end de i virkeligheden er. Langt værre ser det ud, når det drejer sig om de andre sværvægtere på det globale marked. Dér kan vi ikke være med, eller i hvert fald ikke i det omgang, vi burde.”


Situationen är likartad i Sverige naturligtvis.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Med den något provokativa rubriken vill vi definitivt understryka att detta är den sista påminnelsen om Språkförsvarets och ABF:s seminarium  i morgon:

 

”REKLAM PÅ ENGELSKA I SVERIGE – KULTURELLT OFREDANDE?”

- söndagen den 30/5 2010 kl. 14.00 – 16.30


De senaste decennierna har andelen engelskspråkig reklam ökat i Sverige. Beror denna ökning på att vetenskapliga marknadsundersökningar visar att företagen säljer bättre på engelska i Sverige? Eller är det bara något som företag och reklambyråer tror? Vilka konsekvenser har denna ökande andel för svenska språkets status?


Språkförsvaret har också skickat ut en enkät om denna fråga till annonsörer och kommunikationsbyråer. Svaren kan läsas på Språkförsvarets webbplats.  


Inledare: Viggo Cavling, chefredaktör på Resumé, Lars Fredriksson, civilingenjör och medlem i Språkförsvaret; Gottfried Gemzell, copywriter; Anders Lotsson, journalist på Computer Sweden; och Helene Samuelsson, Chef Kommunikation, Preem.


Moderator: Ewa Wallin.


Debatt mellan paneldeltagarna och mellan panelen och publiken efter inledningarna.


Möteslokal: Katasalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm Inträde: 50 kr – ingen föranmälan. Arrangörer: Språkförsvaret och ABF

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 maj 2010 20:31



uppmanar Sofia Guerrero i en ledare i Gefle Dagblad och berättar hur hon – av princip - kommer att rösta i Eurovisionsschlagerfestivalen:


Nu ska det sjungas på engelska, spanska eller grekiska, och skulle bidraget framföras på svenska måste det genas göras om till engelska i den stora finalen på utrikesbanan. Skäms artister verkligen så mycket över vårt modersmål?

 

Svenska blev för övrigt Sveriges officiella språk så sent som 2009. Detta är en viktig markering som stärker svenskans ställning. Ett gemensamt språk är en avgörande förutsättning för en demokrati värd namnet.

 

Tyvärr har jag märkt att allt fler engelska glosor aldrig får en översättning på svenska. Inte ens någon form av svengelska. Istället adopterar svenskarna det engelska ordet rätt och slätt. Inte ens SF orkar bry sig om svenskan. De har helt slutat med att översätta engelska titlar till svenska.

 

Jag kommer alltid att vårda mitt modersmål, och kommer därför bara rösta på artister som vågar framföra sin låt på sitt modersmål ikväll.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 maj 2010 20:37




Anders Lotsson, som ger ut nyhetsbrevet Språksamt, berättar i senaste numret om sitt kommande deltagande som en av inledarna på seminariet "Reklam på engelska i Sverige - kulturellt ofredande?" den 30 maj kl. 14.00 - 16.30: 


"På söndag, den 30 maj, ska jag vara med på ett seminarium som organisationen Språkförsvaret anordnar om engelska i reklamen.


Här är seminarieaffischen.

Jag är inte med i Språkförsvaret - jag är varken för eller emot, jag är bara inte med - men jag tänker säga att jag blir irriterad av all reklam på mer eller mer korrekt engelska, blandad med svenska.

Reklamfolket påstår att reklamen säljer bättre om man skriver delvis på engelska. Jag tror att de bara hittar på. Det enda som reklamfolk bevisligen vet hur man säljer är reklam.

Seminariet hålls i ABF-huset i Stockholm och inträdet är 50 kronor. Alla är välkomna."


Språksamt har 1727 abonnenter och kan beställas här.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





När det gäller den mellannordiska språkförståelsen framgår det av flera undersökningar att i synnerhet den dansk-svenska talspråksförståelsen kan vara problematisk: danskar brukar förstå svenskar betydligt bättre än tvärtom. I en artikel på svenska på Sprogmuseets blogg berättar Jan Vanhove m.fl om sin undersökning av skiljaktigt uttal i danska och svenska och dess betydelse:


Den dansk-svenska talspråksförståelsen är alltså asymmetrisk. Det är inte helt klart varför det är så, för vi har ju alla lärt oss i skolan att avståndet mellan A och B är lika stort som avståndet mellan B och A. Varför gäller det då uppenbarligen inte för språklig förståelse?

 

En anledning skulle kunna vara att svenskar inte tycker om Danmark, dess befolkning och dess språk i samma utsträckning som danskar tycker om Sverige, svenskar och svenskan och att de därför är mindre benägna att anstränga sig att avkoda danskan. Men i så fall borde det också finnas en asymmetri vid skriftspråksförståelsen – och där klarar sig svenskar och danskar ungefär lika bra.

 

En alternativ förklaring är att det danska uttalet skapar problem för svenskar, medan det svenska uttalet inte är särskilt problematiskt för danskar. Det är den här hypotesen vi har fokuserat på i den här undersökningen. Den centrala frågeställningen är om danska och svenska vokaler uttalas lika tydligt. Om det skulle visa sig att danska vokaler uttalas ’slarvigare’ än svenska vokaler så skulle det delvis kunna förklara varför svenskar har större problem med talad danska än omvänt. I det följande sammanfattar vi undersökningen och resultaten.”


Det kan tilläggas att det anses råda en liknande situation mellan spanska och portugisiska. Portugiser sägs ha lättare att förstå spanska än spanjorer portugisiska.


Läs hela artikeln!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 maj 2010 19:08


Den amerikanske konstnären Ed Ruschas målerier ställs ut på Moderna Museet under tiden 29/5 - 5/9. I presentationen sägs det:


"De till synes självklara motiven, som tagna ur en affischkampanj eller direkt från bilens förarsäte, infogas i nya måleriska sammanhang: tidiga porträtt av ord, absurt realistiska målningar av bergsformationer och bensinstationer samt sena mer monumentala verk där hela meningar kontrasteras mot en drömlik bakgrund. Fascinationen inför språkets makt och gåtfullhet är genomgående, paradoxer, tvetydigheter och motsägelser framträder med skärpa. Ed Ruscha förskjuter betydelsen av det vi ser, mitt framför våra ögon och säger: Det bästa en konstnär kan göra är att sätta något i rörelse och att inte berätta hela historien. Det är det som ger mysteriet. "


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 maj 2010 15:39



(Översatt text från Museum Tuscalanums Forlags pressmeddelande)


I Mellem to sprog tar Thomas Harder avstamp i sina egna erfarenheter som tvåspråkig, konferenstolk och litterär översättare.  Som bokens undertitel antyder, är det hans grundläggande poäng att tvåspråkighet är en resurs snarare än ett problem - som den ofta skildras i dansk debatt.  Harder understyker också att det i Danmark saknas respekt för språk som en ”hård” och viktig kompetens.


Thomas Harder analyserar språkpolitiken under den nuvarande regeringen, däribland betydelsen av modersmålsundervisning och rätten till tolkning på de danska sjukhusen. Det är författarens konklusion att man Danmark hanterar tolkningen inom hälso- ooch socialväsendet, hos polisen och vid domstolarna alltför slumpmässigt och att detta kan få fatala följder.


I den avslutande delen av boken diskuterar författeren den litterära översättningens betydelse för danskt språk och dansk kultur, liksom att han sysselsätter sig med ett urval konkreta problem - strukturella skillnader, rim, ordlekar, citat, litterära hänvisningar och kulturskillnader - som översättaren möter i sitt arbete.


Boken är inte en vetenskaplig avhandling utan "en bok om en ämneskrets, som upptar mig, skriven på grundval av 30 års erfarenhet som litterär översättare, 20 års erfarenhet som konferenstolk och 50 år som tvåspråkig", som Thomas Harder skriver i förordet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad anser du om att tillåta plural-s i svenskan? I den kommande upplagan av Svenska skrivregler föreslås att former som "storys" ska tillåtas.
 Bra förslag
 I huvudsak positiv, bör tillämpas med måtta
 Vet inte
 I huvudsak negativ, undantag kan tillåtas
 Dåligt förslag

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1
2
3 4 5
6
7 8 9
10 11 12 13 14
15
16
17 18
19
20 21 22 23
24
25
26
27 28 29 30
31
<<< Maj 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se