Direktlänk till inlägg 21 april 2010

En ramlag behöver alltid kompletteras

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2010 14:36


(Del 3)


Språklagen är en allmänt hållen ramlag, som kan preciseras i annan lagstiftning. I Språkrådets uttolkning av språklagen sägs det:

 

Eftersom språklagen är en lag med brett tillämpningsområde, kan det finnas behov av särskilda bestämmelser inom vissa områden. Det innebär att bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan gälla i stället för motsvarande bestämmelser i språklagen. Dessa bestämmelser i andra lagar eller förordningar kan innebära såväl en förstärkning som en begränsning av det som språklagen föreskriver.”


När författningsförslaget i ”Värna språken” presenterades, var det många som förundrade sig över ordalydelsen av paragraf 3:  


Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.”


Förklaringen står att finna i en förändring av patentlagen. Språkrådet skriver:


Ett exempel på lagar eller förordningar som begränsar skyddet för något av de språk som språklagen omfattar är patentlagen (SFS 1967:837). I 82 § anges att det inte krävs någon översättning till svenska av beskrivningen av europeiska patent, bara av patentkraven.”


Skrivningen ger intryck av detta har gällt alltsedan 1967. Detta är dock inte alls fallet; förändringen infördes så sent som 2006. Den svenska regeringen hade tidigare i EU-förhandlingar släppt kravet på att patentbeskrivningar skulle finnas på svenska. Språkförsvaret anser – se utkast till språklag  - att patenthandlingar, såväl patentkrav som patentbeskrivningar, ska finnas tillgängliga på svenska. Varför? Olle Josephson anger några mycket goda skäl i en artikel  från 2002


Patentbeskrivningar har inte många läsare. Men den tekniska svenskan förnyas och preciseras i dessa patenträttshandlingar som av juridiska skäl fordrar ett mycket exakt språk. När de högt kvalificerade patentingenjörerna sliter med sina översättningar eller originaldokument föds och frodas orden: inloppsflänsar, enveloppdetektorer, medelutsprångstopp, varmförseglingsbar, tvärsektionsarea, uteffektsignal, polyesterfilmkompositer, gemensam-modundertryckning, neopepentylglykol, plasminogenaktivatorprodukt, tixotropihjälpmedel och fotonkorrelationsspektroskopi. Inga skönheter, som sagt, men effektiva inom sitt fackområde. De kan vandra vidare till termbanker, arbetsbeskrivningar och läroböcker. Svenskan berikas.

 

Transnationella storföretag med översättningsavdelningar och jurister reder sig utan patent på svenska. Men hur ska småföretagare och innovatörer utan kapital klara att läsa andras patentbeskrivningar och utforma egna utan att riskera misstag och mycket dyra rättsprocesser? Och i förlängningen drabbas vi alla som inte har engelska som modersmål.”


Många viktiga domäner behandlas uttryckligen inte alls i språklagen. Det gäller domäner som undervisningsspråket i grund- och gymnasieskolan, svenska språkets ställning inom högskolan och inom näringslivet, konsumenträtt, massmedia och namngivning. Jämför med skrivningarna i Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige.


På många områden behöver det därför utarbetas särskilda förordningar eller föreskrifter. Det tycks dock inte finnas någon instans, som tar ett helhetsgrepp och driver på utvecklingen. Detta borde vara kulturdepartementets ansvar.  


Ta högskolans område. Den nuvarande högskoleförordningen är helt föråldrad, vilket Språkförsvaret bl.a har påpekat i ”Förslag till språkpolitik för högskolan”. Det viktiga med en ny högskoleförordning är att den också utgår från ett rättighetsperspektiv (se också resonemangen i del II, ”Användningen av språket är framförallt en rättighet” ).

           

Frågan om avhandlingsspråk måste exempelvis regleras. I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige heter det:


"§8.7. Vetenskapliga artiklar och avhandlingar kan skrivas på svenska, danska, norska, engelska, eller annat främmande språk, främst tyska, franska och spanska. Dispens kan medges för annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär."

 

Denna skrivning utgår från Högskoleförordningen 1977, men bestämmelsen togs senare bort och frågan om avhandlingsspråk delegerades till de enskilda universiteten och högskolorna. Det betyder naturligtvis att praxis idag på lokal nivå är mycket skiftande, men resultatet är otvetydigt: 87 procent av alla avhandlingar i Sverige skrivs idag på engelska (Linus Salö: Engelska eller svenska? – Rapporter från Språkrådet ). Det som skiljer Språkförsvarets skrivning från nämnda högskoleförordning är att spanska liksom formuleringen ”annat främmande språk som har en etablerad vetenskaplig vokabulär” har inkluderats, vilket medger en flexibel tillämpning.

           

En annan fråga är avhandlingssammanfattningar på svenska. Samtliga högskolor som besvarade Språkförsvarets rundbrev av den 8/7 2006, var positiva till sammanfattningar på svenska. Men fortfarande är bara 30 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna försedda med sammanfattningar på svenska, enligt Linus Salös sammanställning.


*****


Utöver högskoleförordningen finns det många andra lagar och förordningar, som måste granskas i ljuset av språklagen, som exempelvis konsumentköplagen, radiolagen, förordningen (1986:856) om de statliga myndigheternas ansvar för genomförandet av integrationspolitiken, förordningen (1997:1158) om statsbidrag för teckenspråksutbildning för vissa föräldrar, förvaltningslagen (1986:223), förvaltningsprocesslag (1971:291), grundskoleförordningen (1994:1194), lagen (1995:479) om nordisk konvention om socialt bistånd och sociala tjänster, patentlagen (1967:837) , rättegångsbalken (1942:740), skollagen (1985:1100). Behöver de förbättras eller inte?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 okt 11:02

I Facebook-gruppen Regional, Minority & Indigeneous Languages hittade jag följande fråga (här översatt):   ”I sin bok Auðnin (översatt till engelska som ”The Day of Dark”) skriver Yrsa Sigurðardóttir att det inte finns några svo...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12
13 14
15
16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se