Direktlänk till inlägg 19 april 2010

Per Gahrton berättar varför han har blivit medlem i Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 april 2010 19:20


Per Gahrton har nyligen blivit medlem i Språkförsvaret. Eftersom han är en känd politiker med ett brett register, tyckte Språkförsvarets ledningsgrupp att det var lämpligt att ställa några frågor till honom med anledning av detta steg.


1. Du har nyligen blivit medlem i Språkförsvaret. Hur kommer det sig? Du är inte rädd att få en språknördsstämpel på dig?


Svar: Nej, jag menar att försvaret av det svenska språket som gemensamt kommunikationsmedel i Sverige är en central demokratisk fråga. Visserligen skall minoritetsspråken ha grundläggande rättigheter – vilket de numera har i svensk lagstiftning. Och vi ska uppmuntra mångspråkighet. Jag gillar EU:s målsättning att alla utöver sitt modersmål ska klara sig hyfsat på två ytterligare språk. I många länder är det nödvändigt, där har man ett lokalt modersmål, ett regionalt språk och ett lingua franca för hela landet. Det klarar de flesta afrikaner och indier. Också en stor majoritet av luxemburgarna anger att de är trespråkiga: den lokala luxemburgiskan plus tyska och franska. Dessutom kan ju många en hel del engelska. Samtidigt visar all erfarenhet att inom ett land eller område blir efterhand ett språk dominerande kommunikationsmedel. Om man inte fattar beslut om det demokratiskt kommer det att avgöras av kommersiella eller andra irrelevanta faktorer. Därför är ett aktivt försvar av svenskan i Sverige en demokratisk uppgift. Anglifieringen är ett hot mot språkförståelsen eftersom svenska – liksom många andra språk - i grunden är konstruerat så att nya ord kan bildas och bli omedelbart begripliga. Men de flesta engelska ord måste översättas. Att ”skriva ut” en text begriper man omedelbart innebörden av. Men att ”printa” den kräver nyinlärning. Det finns tusentals exempel. Dessutom finns det ju mängder av saker som inte går att uttrycka på engelska, vilket jag fick ökad insikt i när jag nyligen skrev min första bok på engelska. Bara ett exempel: Jag skulle skriva om en politikers bortförklaringar. Excuses? Men ”ursäkt” är inte exakt detsamma som bortförklaring. Jag gick till lexikon. Det finns inget annat. En nyans gick förlorad. Samtidigt finns förstås en massa nyanser på engelska som inte finns på svenska. Därför passar engelska bättre i Storbritannien. Men svensk verklighet har skapat just de nyanser vi har i svenskan vilket gör svenska överlägsen som gemensamt språk i Sverige. Svårare är det inte, därför är språkförsvar mot den slappa anglifiering en demokratisk uppgift. Det betyder naturligtvis inte totalförbud mot låneord. Jag är ingen fanatisk ”språkpurist”. Men om vi lärde lite av islänningarna när det gäller skapandet av nya ord skulle vi inte bara slå ett slag för svenska språket utan också underlätta för alla svensktalare att förstå nya tekniska och andra termer. Vi skulle med andra ord stärka demokratin, för om inte alla medborgare har en rimlig chans att förstå det som sägs och skrivs är det inte mycket bevänt med demokratin.


2. Jag har förstått att ditt språkintresse inte precis är nymornat. Du lär ha skrivit en riksdagsmotion i samband med att svenska företag började anglifiera sina namn, från Götabanken till Gotabanken, Skånska till Skanska etc.? Kan du berätta mer om den motionen?


Svar: Jag motionerade redan på 80-talet om att samma sorts regler för namn ska gälla för företag som för personer. Det betyder att det kan sättas gränser för vad man får heta. Att bara ta bort ringar och punkter över svenska bokstäver borde inte vara tillåtet i offentligheten eftersom det är en kränkning av svenska språket och dessutom förvirrar stavningsbegreppen. Att det finns lagar för språks användning är helt normalt i en mängd demokratier, t ex Kanada och Belgien, så det ligger inget odemokratiskt i det. Man får inte registrera vilket personnamn som helst, varför då inte också regler för företagsnamn?


3. Du har ju också suttit i EU-parlamentet. Du skriver i ett svar den 17/4 2009 till Språkförsvarets rundbrev till EU-kandidaterna att ”Sverige har accepterat att engelska håller på att bli EU:s de facto lingua franca”. Hur skulle du vilja beskriva svenska regeringars språkpolitik genom åren gentemot EU?

 

Svar: Jag har aldrig hör någon kommissionär eller företrädare för ett ordförandeland annat än Sverige som talar något annat språk än sitt modersmål i EU-parlamentet. Men nästan alla svenska kommissionärer och regeringsföreträdare har talat skolengelska. Varför? För att skryta? Tror de verkligen att svenskar som talar engelska i en församling där professionella tolkar översätter till alla EU-språk skapar större respekt än greker som talar grekiska, bulgarer som talar bulgariska?  Det är barnsligt, det enda som händer är att respekten för svenska språket och svenskar minskar.  EU-parlamentets plenarsession är ju en uppvisningsscen, där övertygar man ingen, man manifesterar. Och det svenskarna manifesterar är ringaktning av sitt eget språk. När EU en dag tycker det är för dyrt att tolka och översätta till alla språk finns det alltså prejudikat på att svenskan är det första man kan stryka, vilket vore demokratisk katastrof eftersom den engelska de flesta svenskar kan är helt otillräcklig för komplicerade tekniska sammanhang och lagtexter.


En helt annan sak är vilket språk man använder i en mindre församling där man verkligen skall övertyga folk, t ex i en partigrupp. Där har också jag använt engelska eller franska, men det är något annat. 


4. Du har också föreslagit i en artikel i Sydsvenskan och i boken ”Befria EU” att man aktivt ska besluta om ett huvudspråk i EU – och det ska inte vara engelska, utan ett av följande: moderniserad latin, esperanto, franska. Du landar själv på franska av många skäl, men anser att de två andra också är bättre än den de facto utveckling som håller på att göra engelska till det enda EU-språket – utan beslut. Hur realistiskt tror du att detta byte till huvudspråk är? Känner du till om det finns företrädare inom EU, som har liknande tankar som du?


Svar: Tyvärr lär mitt förslag inte vara särskilt realistiskt, engelskan tar obönhörligt över EU. Många tycker det är rationellt eftersom alla, även jag, inser att det globala språket för överskådlig tid är och förblir engelska. Men språk är inte bara kommunikationsmedel och handlar också om kultur, identitet och mycket annat immateriellt. Det är ju därför nästan alla pyttesmå språkgrupper kämpar med näbbar och klor för språklig överlevnad. Om språket dör, dör också mycket annat av kulturen och identiteten. Varför vill basker hålla fast vid baskiska, det är inte rationellt! Men vad vore Norden utan nordiska språk, vilken relation skulle vi ha till de gamla sagorna om isländskan vore utrotad? Därför handlar EU:s språkfråga om vad EU vill vara – en självständig kraft i världen eller en dålig kopia av USA? Med engelska ökar risken att EU blir en USA-satellit. Med ett annat lingua franca ökar chansen till att EU blir ett självständigt alternativ. Men hittills har EU smitit undan den heta potatisen genom myten om att engelskdominansen kan brytas genom mångspråkigheten. Men det är två helt olika saker, precis som i Sverige. Långtgående rättigheter för samiska, jiddish etc är inget alternativ till svenskan som gemensamt lingua franca, utan ett viktigt komplement. På samma sätt är svenska i EU och alla de andra språken inget alternativ till ett lingua franca utan ett komplement. Ett lingua franca skapas alltid. Om man inte vill ta ett demokratiskt beslut kommer marknadskrafterna att ”besluta”. Och liksom i alla andra sammanhang betyder det ibland att man får ett resultat som nästa ingen människa egentligen vill ha. Det är naturligtvis inget fel på engelskan i sig, det är ett utmärkt språk. Men är engelska ett bra språk för en gemensam europeisk framtidsidentitet? Det konstigaste av allt är att inte ens de mest entusiastiska EU-federalisterna, som tjatar om europeisk identitet och europeisk armé och europeisk regering, har vågat ta i språkfrågan. Visst verkar det vara en stor sak. Men egentligen är det rätt lätt. En generation efter ett gemensamt beslut skulle alla EU-medborgare behärska ett annat lingua franca – latin eller esperanto eller franska - lika bra som de idag kan engelska.


Intervjuare: Per-Åke Lindblom 


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Lasse

12 maj 2010 22:28

Just exemplet Götabanken - Gotabanken är inte så bra. Götabanken ägdes då av Gota-gruppen, som, om jag mins rätt hette så långt före man blev ägare till den banken. När man då slog samman sina tre banker till en ny så var namnet Gotabanken naturlig. Och att det var väldigt likt namnet på en av de tre bankerna var kanske bara en slump. (?)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 19 april 11:08

Till utbildningsminister Anna Ekström                        8 april 2019   Språkförsvarets styrelse är mycket bekymrad över att staten i sina förordningar har gett olika aktörer alltför stor frihet att bedriva undervisning på andra språk, i synn...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 18 april 19:59

(Denna artikel publicerades på DN Åsikt den 17 april)   Forskning visar att elever som till stor del undervisats på engelska blir sämre i svenska. Språklagen måste skärpas och skollagen stramas upp, skriver Per-Owe Albinsson och ytterligare 36 me...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 april 12:17


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 15 april 20:32

I en artikel i ”University World News” diskuterar  Philip G Altbach Kinas betydelse för den globala högre utbildningen. Han skriver inledningsvis:   ”Universitet i stora länder har gjort sig beroende av kinesiska studenter för d...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 april 13:33


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12
13 14
15
16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se