Direktlänk till inlägg 16 april 2010

Hur ska man förhålla sig till språklagen?

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2010 20:21

 

(Del 1)


Jag har skrivit ett råutkast till en artikel, som jag har delat upp i flera delar. ”Råutkast” innebär att jag är medveten om att de slutliga versionerna av denna artikel kan skilja sig betydligt från detta ursprungliga utkast.



Efter det att språklagen trädde i kraft den 1/7 2009 skickade Språkförsvaret iväg fyra JO-anmälningar, som tog upp regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads, Kristianstads kommuns och Luftfartsverkets engelskspråkiga beteckningar. Eftersom Björn I. Olsson självständigt tillställde JO en anmälan mot Stockholms stad och sedermera blev medlem, kan faktiskt Språkförsvaret som kollektiv tillgodoräkna sig fem anmälningar. Den 23/2 2010 skickade medlemmar i Språkförsvaret också in en sjätte JO-anmälan mot att en del universitet och högskolor kräver att vissa anställningsärenden och befordringsärenden måste skrivas på engelska.


Syftet med samtliga dessa JO-anmälningar var att pröva språklagen och dess räckvidd. Dessutom gav JO-anmälningarna Språkförsvaret mycken publicitet, ja, så mycken publicitet att Språkförsvaret bröt igenom medievallen. Vissa utomstående iakttagare menade också att denna publicitet bekräftade att Språkförsvaret betraktades som en etablerad organisation.


Bara en av JO-anmälningarna, den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser, och som också hade anmälts av Olle Josephson, gick Språkförsvarets väg. Tidigare hade dock JO också beslutat till förmån för en annan anmälan, som handlade om att ett forskningsråd hade krävt att forskningsansökningar skulle vara skrivna på engelska. Språkförsvaret senaste JO-anmälan är en direkt uppföljning av denna JO-anmälan.


Samtliga avslagna JO-anmälningar handlade om namngivning. Språkförsvarets kärngrupp publicerade ett uttalande den 13/1 2010, eftersom vi på förhand misstänkte detta utfall. Uttalandet omvandlades också till en artikel , som publicerades i minst 11 dagstidningar och tidskrifter, senast i Advokaten nr 3/2010.


JO menar att namngivning faller utanför ”kärnområdet”:


Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten


I uttalandet från den 13/1 argumenterar vi utförligt varför namngivning i första hand ären statusfråga, och inte en språkvårdsfråga, en fråga om ”uttryckssätt”.


Det enda som har hänt att är alltså att Språkförsvaret inte formellt kan åberopa Språklagen, när vi kritiserar myndigheter och skattefinansierade organ för engelskspråkiga beteckningar. Det finns ingen anledning till varför Språkförsvaret skulle minska eller tona ner denna slags kritik; tvärtom bör den intensifieras, särskilt som allt tyder på att vi – i motsats till JO – har folkopinionen på vår sida.


I utredningen ”Värna språken”, sid. 256,  definieras kärnområdet enligt följande:


 ”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och

allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga  verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär.” 


Frågan om språklagens räckvidd tog för övrigt Språkförsvaret redan upp i ett uttalande om ”Värna språken”  den 31/3 2008.


Det märkliga är att JO egentligen också anser att frågan om regeringens e-postadresser faller utanför kärnområdet. Men att kommunicera med medborgarna måste väl ändå vara en av regeringens mest grundläggande uppgifter? Eller är svenska språket en fråga för regeringens och myndigheternas slutna rum? JO skriver ”…även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”.  Språkförsvaret har i sina anmälningar inte ens velat helt exkludera engelskan. Svenska beteckningar först, engelska beteckningar i andra hand eller parallellt. Fram till 2008 var det exempelvis fullt möjligt för Luftfartsverket att beteckna en flygplats som just flygplats ”med hänsyn till verksamheten”. Vilken förändring av verksamheten skedde 2008 annat än ett namnbyte?


Språkförsvaret måste fördjupa och popularisera kritiken av språklagens räckvidd, inklusive definitionen av kärnområde.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 19 sept 08:00


  Men bindestrecken satt som de skulle! (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 sept 08:00

Danmarks Biblioteksforening har genomfört en omröstning om danskarnas älsklingsord:   ”PYT er blevet valgt som Danskernes yndlingsord 2018.   Siden den 3. september har Danmarks Biblioteker inviteret alle til at deltage i afstemningen o...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 sept 08:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Institutet för språk och folkminnen och Sametinget bjuder in samiska organisationer till samråd om samiskt kulturarv den 4 oktober 2018 i Jokkmokk.   Institutet för språ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 sept 15:11


Intresset för det älvdalska språket växer nästan lavinartat nu. Flera internationella media har aviserat sin ankomst, liksom forskare från olika håll i världen.   Om man börjar med media så kommer självaste den välkände reportern Jo Wheeler till ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 sept 08:00

Myndigheten för digital utveckling (DIGG = Digital Governance) skriver på sin webbplats under rubriken ”Vägledning för webbutveckling”:   ”Det finns ett stort värde i de länkar som leder till er webbplats, både för användarna so...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12
13 14
15
16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se