Direktlänk till inlägg 16 april 2010

Hur ska man förhålla sig till språklagen?

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 april 2010 20:21

 

(Del 1)


Jag har skrivit ett råutkast till en artikel, som jag har delat upp i flera delar. ”Råutkast” innebär att jag är medveten om att de slutliga versionerna av denna artikel kan skilja sig betydligt från detta ursprungliga utkast.



Efter det att språklagen trädde i kraft den 1/7 2009 skickade Språkförsvaret iväg fyra JO-anmälningar, som tog upp regeringens engelskspråkiga e-postadresser, Stockholms stads, Kristianstads kommuns och Luftfartsverkets engelskspråkiga beteckningar. Eftersom Björn I. Olsson självständigt tillställde JO en anmälan mot Stockholms stad och sedermera blev medlem, kan faktiskt Språkförsvaret som kollektiv tillgodoräkna sig fem anmälningar. Den 23/2 2010 skickade medlemmar i Språkförsvaret också in en sjätte JO-anmälan mot att en del universitet och högskolor kräver att vissa anställningsärenden och befordringsärenden måste skrivas på engelska.


Syftet med samtliga dessa JO-anmälningar var att pröva språklagen och dess räckvidd. Dessutom gav JO-anmälningarna Språkförsvaret mycken publicitet, ja, så mycken publicitet att Språkförsvaret bröt igenom medievallen. Vissa utomstående iakttagare menade också att denna publicitet bekräftade att Språkförsvaret betraktades som en etablerad organisation.


Bara en av JO-anmälningarna, den om regeringens engelskspråkiga e-postadresser, och som också hade anmälts av Olle Josephson, gick Språkförsvarets väg. Tidigare hade dock JO också beslutat till förmån för en annan anmälan, som handlade om att ett forskningsråd hade krävt att forskningsansökningar skulle vara skrivna på engelska. Språkförsvaret senaste JO-anmälan är en direkt uppföljning av denna JO-anmälan.


Samtliga avslagna JO-anmälningar handlade om namngivning. Språkförsvarets kärngrupp publicerade ett uttalande den 13/1 2010, eftersom vi på förhand misstänkte detta utfall. Uttalandet omvandlades också till en artikel , som publicerades i minst 11 dagstidningar och tidskrifter, senast i Advokaten nr 3/2010.


JO menar att namngivning faller utanför ”kärnområdet”:


Språklagens bestämmelser innebär sålunda inte ett generellt förbud för det allmänna att utanför kärnområdet använda sig av andra språk än svenska, även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten


I uttalandet från den 13/1 argumenterar vi utförligt varför namngivning i första hand ären statusfråga, och inte en språkvårdsfråga, en fråga om ”uttryckssätt”.


Det enda som har hänt att är alltså att Språkförsvaret inte formellt kan åberopa Språklagen, när vi kritiserar myndigheter och skattefinansierade organ för engelskspråkiga beteckningar. Det finns ingen anledning till varför Språkförsvaret skulle minska eller tona ner denna slags kritik; tvärtom bör den intensifieras, särskilt som allt tyder på att vi – i motsats till JO – har folkopinionen på vår sida.


I utredningen ”Värna språken”, sid. 256,  definieras kärnområdet enligt följande:


 ”Kärnområdet för huvudregeln är språkanvändningen i sådana förfaranden och

allmänna handlingar som är av särskilt stor betydelse inom den offentliga  verksamheten, såsom den politiska beslutsprocessen, domstolsförhandlingar, domar, protokoll, beslut, föreskrifter, verksamhetsberättelser och andra dokument av en liknande karaktär.” 


Frågan om språklagens räckvidd tog för övrigt Språkförsvaret redan upp i ett uttalande om ”Värna språken”  den 31/3 2008.


Det märkliga är att JO egentligen också anser att frågan om regeringens e-postadresser faller utanför kärnområdet. Men att kommunicera med medborgarna måste väl ändå vara en av regeringens mest grundläggande uppgifter? Eller är svenska språket en fråga för regeringens och myndigheternas slutna rum? JO skriver ”…även om avsikten är att svenska ska användas i stället för andra språk när det är möjligt med hänsyn till verksamheten”.  Språkförsvaret har i sina anmälningar inte ens velat helt exkludera engelskan. Svenska beteckningar först, engelska beteckningar i andra hand eller parallellt. Fram till 2008 var det exempelvis fullt möjligt för Luftfartsverket att beteckna en flygplats som just flygplats ”med hänsyn till verksamheten”. Vilken förändring av verksamheten skedde 2008 annat än ett namnbyte?


Språkförsvaret måste fördjupa och popularisera kritiken av språklagens räckvidd, inklusive definitionen av kärnområde.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 18 dec 08:00

PressmeddelandeSnart är 2018 års nyordslista från Språktidningen och Språkrådet här! Klockan 7 den 27 december skickas listan ut till medierna tillsammans med ett pressmeddelande. Hela nyordslistan publiceras samtidigt på Språktidningens respektive S...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 17 dec 21:27

Vi gjorde nyligen ett besök i den kungliga huvudstaden, Stockholm. Visserligen har vi här nere i Skåne också mängder av engelska-amerikanska ("svengelska") reklamtexter, men frågan är om inte Stockholm ändå tar priset. Överallt kunde jag läsa reklamt...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 16 dec 20:45


  Tröjan går att beställa från sprakforsvaret@yahoo.se.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 dec 15:43

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Tema juridiskt språk   Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.   Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regering...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 dec 08:00

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:   ”TNC:s kompetens har alltså sk...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5 6 7 8 9 10 11
12
13 14
15
16 17 18
19 20 21 22 23 24 25
26 27 28 29 30
<<< April 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se