Alla inlägg under mars 2010



(Brev till Språkförsvaret)


Hej!


Jag är engelsman och jag blir ofta irriterad av engelskan man  ser i Sverige. Det är onödigt och brukar inte betyda någonting alls.  Det händer oftast att jag måste stå och analysera en mening i några  sekunder innan jag fattar vad den betyder. Jag satt vid köksbordet i  morse och läste DN.se när jag såg denna artikel . Jag  kan inte tro att svenska inte har någon motsvarande fras till  "all time high". Tummen ner till DN!


Mvh
Dominic Hinde
Edinburgh, Skottland
Tidigare Uppsala


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)




Språkförsvaret fick nyligen en förfrågan från Modersmålskredsen, som avvecklade sin verksamhet i mars 2010, om vi ville överta och förvalta artiklar från såväl Modersmålskredsens webbplats som tidskriften, Budstikken. Ur nordistisk synvinkel var det en självklarhet att besvara denna förfrågan jakande. Artiklar från Budstikken från åren 2007 - 2009 kommer successivt att läggas ut i arkivet Budstikken, även om det kan ta viss tid. En del artiklar från Budstikken kan redan vara utlagda som textdokument på olika ställen på webbplatsen, men även de kommer så småningom att läggas ut i det nya arkivet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Igår tipsade Östen Dahl på Lingvistbloggen om två artklar i The New York Times, som handlade om Googles översättningstjänst. I den ena artikeln jämförs Googles översättningar med mänskliga översättningar och andra översättningsprogram. Läs den artikeln innan ni tar del av mina översättningsprograms översättningar.


Jag är positivt överraskad över kvalitén på Googles översättningar. De håller högre klass än både Babel Fish via Systran och Microsoft Bing Translator.


Jag testade att översätta den franska texten med mina två kommersiella översättningsprogram med följande resultat:


1.Promt


"First evening I therefore fell asleep on the sand in thousand thousand of any lived earth. I was more isolated than a survivor on a raft in the middle of the ocean. Then you imagine my surprise, in the rising of day, when an odd little voice awakened me. She said: please draw in me a sheep!"


2. L&H Power Translator Pro


"The first evening I fell asleep therefore on the sand to one thousand miles of all inhabited earth. I was a lot more isolated than a shipwrecked victim on a raft in the middle of the ocean. Then you imagine my surprise, to the rising of the day, when a funny thin voice woke me up. She/it said: - If he/it pleases you... draw me a sheep!"


Google kan mycket väl mäta sig med dessa två program.


Om man vill förstå det huvudsakliga innehållet på en webbsida på ett språk, som man inte alls behärskar, så är översättningsprogram en gudagåva. Däremot kommer aldrig översättningsprogram kunna mäta sig med mänskliga översättningar, eftersom språk inte är logiska konstruktioner utan innehåller många falluckor, både vad gäller syntax, böjningsmönster och idiomatiska uttryck etc..De kommersiella schackprogrammen slår numera vilken stormästare som helst, men schack är ett logiskt spel. För några år sedan kunde de bästa schackspelarna i världen utmana ett schackprogram och spela jämnt eller förlora knappt mot det i matcher. Men jag har inte hört talas om att någon toppspelare har vågat utmana det bästa programmet idag, Rybka.


Om man behärskar målspråket nästan lika bra som källspråket, så är det heller ingen mening att använda översättningsprogram. Då måste man ägna tid åt att rätta översättningsprogrammets felöversättningar, ofta ganska märkliga. Se exemplet ovan med Promt, som missar att översätta den bestämda artikeln, le, i "le soir" i det franska originalet, till "the evening". Däremot gör man mycket stora tidsvinster om man s.a.s har halvdana kunskaper i målspråket, eller under akademisk nivå. Då får man en i huvudsak korrekt grovöversättning, som man sedan kan korrigera.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I morse - på rent okristlig tid - intervjuades Hillo Nordström från Språkförsvaret i programmet "Vaken med P3 & P4". Man kan lyssna på inslaget i webbradion. Man måste klicka sig fram till del sju i detta maratonprogram, och sen kommer intervjun c:a fyra minuter in i programmet.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 mars 2010 20:14


(Språkrådet gav nyligen ut en omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2009”. Det avsnitt som publiceras här återfinns på sid. 23 – 25 i rapporten.)


Den bild som framkommer visar att engelska har en mycket stark ställning som

avhandlingsspråk i Sverige. Nästan 9 av 10 avhandlingar i Sverige skrivs på engelska. Ungefär så har det sett ut sedan mitten av 1990-talet.


Det finns ingen större skillnad mellan olika lärosäten. Däremot finns det stora

skillnader mellan olika ämnen: av avhandlingarna inom det naturvetenskapliga

ämnesområdet är 94 procent engelskspråkiga. Inom det samhällsvetenskapliga området är den siffran 65 procent och inom humaniora 37 procent. Det skrivs flest avhandlingar inom medicin, naturvetenskap och teknik. De ämnen där engelskan dominerar som avhandlingsspråk är alltså samma ämnen som publicerar flest avhandlingar.


Endast tre av tio engelskspråkiga avhandlingar har en sammanfattning på svenska. Också för sammanfattningar är skillnaderna stora mellan olika ämnen. Medicinska och naturvetenskapliga engelskspråkiga avhandlingar har, kanske något oväntat, högst andel sammanfattningar på svenska: omkring 40 procent. Inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska ämnen har cirka 10 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna en sammanfattning på svenska. Det är därtill stora skillnader mellan olika lärosäten. Andelen engelskspråkiga avhandlingar med sammanfattning på svenska stiger dock vid samtliga Sveriges sex största universitet.


Ungefär en femtedel av all högre utbildning ges på engelska, och engelska tycks bli allt vanligare som undervisningsspråk på kurser och program, både på grundnivå och på avancerad nivå. Engelska har störst genomslag som undervisningsspråk i program på den avancerade nivån, där omkring två tredjedelar av master- och magisterprogrammen ges på engelska. De flesta av dessa program är tekniska, men en stor andel ges också inom det samhällsvetenskapliga området. Här bör poängteras att dessa program dels har

relativt få studenter, dels har en hög andel studenter som kommer från andra länder. På grundnivå är engelska som undervisningsspråk ovanligare; ungefär 10 procent av kursutbudet ges på engelska. Det finns skäl att tro att mer och mer undervisning kommer att ges på engelska. Under 2010 träder nämligen Bolognaprocessen i kraft och internationaliseringen kan ge utslag till fullo.


Sammantaget används alltså engelska i stor utsträckning inom högre utbildning och forskning. Det behövs en realistisk och rationell hållning till detta för att undvika potentiellt negativa konsekvenser som domänförluster för svenskan och

kapacitetsförluster för individerna. Parallellspråkighet är det önskvärda målet. Men parallellspråkighet är inte liktydigt med den situation som råder inom till exempel samhällsvetenskap, där ungefär hälften av avhandlingarna är på svenska och ungefär hälften på engelska – men där bara var tionde engelskspråkig avhandling har en sammanfattning på svenska. Beträffande publiceringsspråket är ett rimligt mål att forskare från alla discipliner uppmanas att publicera sig för både en nationell och en internationell läsekrets. För att klara det krävs målmedvetet arbete. Det handlar om att initiera projekt för utveckling av svenska vetenskapliga termer, och att se till att termerna tillgängliggörs, används och utvecklas. Det handlar också om att utveckla ett vetenskapligt skrivsätt inom respektive område. Sammanfattningar på svenska i engelskspråkiga avhandlingar är en av förutsättningarna för att svenskan ska förbli ett komplett och samhällsbärande språk.


Sammanfattningar på svenska minskar risken att svenskan utarmas inom vissa

ämnesområden. Därtill ökar chanserna att sprida nya forskningsresultat i det svenska samhället, vilket exempelvis skulle kunna resultera i mer konkurrenskraftig kurslitteratur på svenska (jfr SOU 2002:27 s. 95). Det gör också att de enskilda forskarna bättre kan uttrycka sin egen kunskap på svenska såväl muntligt som skriftligt, vilket arbetsgivare många gånger värdesätter väl så högt som hög kompetens i engelska (SUHF 1999). För att arbeta i Sverige behövs språkfärdigheter i både engelska och svenska. Parallellspråkighet är därmed målet också för undervisningen. Det är eftersträvansvärt att möjligheten att läsa kurser på engelska finns, både för utländska studenter och för svenskar som siktar mot en internationell arbetsmarknad. Ett balanserat, parallellspråkigt utbud av utbildning och forskning borde vara en naturlig och önskvärd utveckling inom den svenska universitetsvärlden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


I en intressant artikel av Pål Steigan om Kinas utveckling till supermakt på nivå med USA i alla hänseenden kan man hitta följande intressanta upplysningar, som har språkpolitisk relevans:


Jonathan Adams, som har gjort en studie av Kinas vetenskapliga utveckling, skriver i New Scientist den 6 januari 2010 mycket som bekräftar detta. Ett vanligt mått på forskning är publicerade artiklar. Adams skriver att Kina 1998 publicerade runt 20000 artiklar, 2006 nådde landet 83000 artiklar och hade då passerat Japan, Tyskland och Storbritannien. I 2009 publicerade Kina 120000 artiklar mot USA:s 350000. Men tillväxttakten i Kinas vetenskapliga publicering är så stor, 500 procent på elva år, att det bara är en tidsfråga innan landet går förbi USA.

 

Adams konkluderar med att det inte längre är en fråga om Väst bör bedriva forskningssamarbete med Kina. Det är mer och mer en fråga om vad vi kan erbjuda som kan göra Kina intresserat av att samarbeta med oss.”


Det framgår inte vilket publiceringsspråk som används i Kina, men en kvalificerad gissning är Kina gör detsamma som Japan, d.v.s väljer det inhemska språket som publiceringsspråk.


Idag fungerar USA som magnet för utländska forskare och vetenskapsmän, eftersom USA kan erbjuda stimulerande forskningsmiljöer, bättre löner och arbetsvillkor. Men kommer detta tillstånd att vara för evigt? Artikelförfattaren skrev i ett tidigare sammanhang:


Shanghai, Guangzhou, Hongkong och kanske andra kraftcentra kommer att vara internationella tyngdpunkter innanför kultur, politik och ekonomi. Långt dessförinnan, kanske redan under det första tiotalet av tjugohundratalet, kommer Kina att köpa upp de bästa vetenskapsmännen, som USA har gjort tidigare. Hjärnflykten kommer att vända, med de konsekvenser det får. Om det tjugonde århundradet blev det amerikanska århundradet, är det mycket sannolikt att det tjugoförsta århundradet blir det kinesiska århundradet. Man behöver inte acceptera den kinesiska prognosen för att se detta. Även om landet inte skulle lyckas uppnå mer än världsgenomsnittet, så blir det en ekonomisk jordbävning. För det betyder i så fall att Kina kommer att öka från 10 procent av världens BNP i dag till 23 procent. Med vilken som helst måttstock blir det en ekonomisk gigant.”


Den senaste rapporten om antalet svenskar som studerar utomlands och länderfördelning visade på en nedgång på två procent, men med två markanta undantag, Japan och Kina. Det kanske också är en liten fingervisning?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)





Av Nätverket Språkförsvaret - 7 mars 2010 19:55

 

Stiftelsen för internetinfrastruktur (.SE) producerar löpande kunskapsspäckade och förklarande publikationer om Internet och internetanvändning. De är gratis att beställa och kan också laddas ner i PDF-format.


Bland publikationerna märks "Om ungas liv på nätet - för vuxna", "Hur man skriver för webben", olika manualer för hur hur man skapar en webbplats, liksom rapporter som "Svenskarna och Internet 2009" och "Internet 15 år".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 mars 2010 18:54


Mats-Eric Nilsson, författare till bl a "Den okände kocken" kritiserar i Svd 5/3 det allt mer utbredda användandet av engelska namn på livsmedel, och skriver bl a: Hylla efter hylla ömsar språkdräkt. Särskilt viktigt verkar det vara att glamorösa och traditionellt svenska produkter begåvas med nya namn. Pågens skorpor heter sedan länge "crisprolls", ett ord som ursprungligen skapades för den internationella marknanden. Och Wasabröd kallar numera sina knäckebröd sådant som crisp'n light inner balance och delicate thin crisps natural. Ibland uppstår viss språkförbistring, och då inte bara hos de kunder som aldrig fått läsa engelska i skolan. Den som köper Santa Marias cumin & pepper tror möjligen att det är kummin - och inte spiskummin - som åsyftas. Kummin heter på engelska caraway, vilket idag är den för många konsumenter mystiska beteckningen på ett av Finn Crisps knäckebröd.


Han nämner som exempel på anglifieringen också bl a Keldas produkter, som också Språkförsvaret tidigare har uppmärksammat, med namn som Tender tomato och Amazing aspargus. Själv upptäckte jag häromåret att ICA säljer snaps. Sugar snaps alltså. Det är en sorts ärter som äts med hela skidor. Och det konstiga är att i färsk version kallas de sallatsärter av ICA ("sugar snaps" står under den svenska beteckningen på etiketten). Men i fryst version är det bara engelska som duger, av någon anledning. Jag kontaktade ICAs kundtjänst, men bevärdigades inte med ett svar från dem.


Mats-Eric Nilsson menar att fabrikanterna med sin engelska försöker flirta med yngre målgrupper, och det är mycket möjligt, men säkert förutsätter man bara att yngre konsumenter föredrar engelska, jag tvivlar på att det gjorts någon marknadsundersökning om det. Han avslutar med att dra slutsatsen att det förmodligen är lättare att svälja att en sparrissoppa bara har 1,5 procent sparris om den kallas något så fantasifullt som amazing aspargus.


Jag har tyvärr inte hittat artikeln i Svd:s nätupplaga än.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.

Presentation

Omröstning

I vilken utsträckning använder du preteritum konjunktiv, som uttrycker något önskat eller icke-verkligt?
 Jag använder inte preteritum konjunktiv.
 Jag använder "vore".
 Förutom "vore" använder jag "finge" och "ginge".
 Jag använder även andra former som "bleve", "gåve", "stode", "såge", "bure", "sutte" m.fl.

Fråga mig

82 besvarade frågor

Gilla bloggen

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se