Nog är det trist att en hedervärd svensk institution som Nobelstiftelsen och Nobelbiblioteket inte värnar vårt svenska språk bättre. Visserligen har de internationella anknytningar, men därmed är det än mer angeläget. Senast nu har man gjort en, tydligen angelägen och utmärkt, utställning om  ”nätverk och innovationer”. Och, vad får den heta i Sverige?: ”Networks of Innovation”. När den visats i Ryssland och Frankrike har den  tydligen  haft namn på ryska respektive franska! Alltså: varför inte svenska?

Nobelstiftelsen är visserligen inte en statsmyndighet, men bra nära, och nog kan den väl respektera och följa språklagen.

Björn

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret planerar att genomföra ett seminarium kring detta tema söndagen den 30/5 kl. 14.00 – 16.30 i Katasalen, AbF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Vi återkommer med närmare detaljer.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret uppmärksammades av två publikationer igår, dels av Dagens Media och dels av The Local. Dagens Media tog upp vårt rundbrev till kommunikationsbyråer och annonserande företag om engelskans ställning i reklamen i Sverige - se ytterligare information här. Dagens Medias artikel var ett direkt resultat av vårt pressmeddelande igår. The Local skrev om vår JO-anmälan av vissa universitet och högskolor som kräver att engelska ska användas vid anställningsansökningar och befordringsärenden.

Webbplatsen fick därför ovanligt många besökare igår, eftersom vårt utspel också kommenterades på vissa bloggar och via Twitter.

(Dennanätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Statoil lanserar nu matvarumärket "Made to Go", vilket innebär att vi nu kan köpa ”Made to Go - Classic ”,  ”Made to Go - Balanced”,  ”Made to Go – Special”, och ”Hot Taco”.  Att man väljer engelska varunamn i Sverige är naturligtvis för att man tror att det ökar försäljningen. Om man frågar Statoil så får man i stället svaret att det beror på att matvarorna ska säljas även ute i Europa där Statoil finns. Men om det skulle vara så att matvarorna säljer bättre om produktnamnen är på svenska i Sverige, tyska i Tyskland, franska i Frankrike osv. så skulle säkert Statoil plötsligt ha råd med att hitta på lokala namn på matvarorna. Sen kan man undra varför man har valt just engelska namn om varorna ska säljas i stora icke-engelskspråkiga länder? Engelska namn på mat gör nog att man förknippar maten mer med "junk-food" än något för finsmakaren. Franska namn på matvarorna ger definitivt bättre associationer.  

Jonas Borelius

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Idag skickades ytterligare ett rundbrev iväg med frågor om engelska i reklamen till annonserande företag - se även följebrev (på webbplatsen). Den som tycker att något viktigt företag fattas kan skicka förslag till sprakforsvaret(at)yahoo.se. Det är fullt möjligt att komplettera listan, som dock inte kan överstiga hundra av rent praktiska skäl. I så fall sker ett nytt utskick den 31/3.

Svaren kommer att läggas ut i denna sektion på webbplatsen. En webbyrå, Zooma, har redan svarat.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det försöker nätverket Språkförsvaret ta reda på genom ett rundbrev riktat till såväl kommunikationsbyråer och annonserande företag (se senare information). Varför har denna utveckling ägt rum och vilka är drivkrafterna?

De 25 största kommunikationsbyråerna i Sverige – se utskickslista och följebrev (på webbplatsen) - i fråga om byråintäkter har fått följande frågor:

1. På senare år tycks andelen reklam på engelska ha ökat markant i Sverige.

a) Anser ni att denna observation stämmer? 

b) Har andelen reklam på engelska ökat även för er byrå specifikt? Motivera gärna svaren!

2. a) Om ni anser att denna observation stämmer, vad beror i så fall denna utveckling på? b) Går det att analysera denna utveckling?

3. a) Finns det marknadsundersökningar som visar att ett företag säljer bättre, generellt eller till en viss målgrupp som ungdomar, om reklamspråket är engelska i stället för svenska? Vilka och med vilket resultat?

c) Har ni vid något tillfälle genomfört en dylik marknadsundersökning? Med vilket

resultat?

4. a) Om frågan om reklamspråk kommer upp i era diskussioner med klienten, vem brukar i så fall resa den frågan först? Ni eller klienten?

b) Vem brukar vara mest mån om att föreslå engelska som reklamspråk, om en sådan tendens går att urskilja?

5. Skulle ni vilja påstå att ni har en medveten hållning när det gäller språkval? Eller menar ni att språkfrågan är irrelevant i fråga om marknadsföring?

6. Skulle ni vilja tillägga något, som har betydelse för dessa frågeställningar?

Språkförsvaret har tidigare genomfört liknande enkäter, riktade bl.a till Sveriges högskolor 2006, riksdagspartierna inför valet 2006  och till kandidaterna inför valet till EU-parlamentet 2009.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten har hämtats från Rikstermbankens webbplats)

Ettårsdagen firar vi med att göra illustrationer tillgängliga. Vi har också lagt in många nya termer. Under första året har över 140 000 sökningar gjorts och den populäraste termen har varit komplementbyggnad.

– Materialet är stort och tycks växa till mycket snabbt. Här finns också åtskilligt som man inte väntar sig, säger en av användarna.

Läs mer om vad användarna tyckt i TNCs blogg.

Läs mer om illustrationerna i Senaste nytt.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

”YourLife” heter ett nytt projekt, som lanseras av Carina Nunstedt. Hon skriver i sin presentation:

”Mer slow fix än quick fix. Yourlife är ett nytt helhetstänk med både nätverk, sajt och magasin som vill engagera och inspirera. Möt nya människor och hör nya berättelser. Bli medlem och ta del av Yourlife!  

Mitt liv är ganska hektiskt just nu. Men jag klagar absolut inte. Att få förverkliga drömidén, om ett nytt inspirerande nätverkstänk, med sajter, möten och magasin, är utan tvekan ett drömjobb.”…..

”Efter att ha grundat tidningarna mama, Family Living och Passion for Business ville jag denna gång starta något som kan beröra hela livet – Yourlife.”….

”Yourlife vill ge dig både de yttre och de inre vägarna på både sajten, i seminarier och i magasinet:
• BOOKyourlife mer läslyx i livet (författarmöten har startat framgångsrikt under 2009, se nedan).
• WORKyourlife, karriärutveckling – start för seminarier under våren 2010.
• MINDyourlife, psykologi och personlig utveckling.
• TIMEofyourlife, med kultur, samhällstrender, omvärld/politikkoll
• TRAVELyourlife, personliga reseguider
• STYLEyourlife, personlig stil på hemma och på jobbet.
• SPAyourlife skönhet och träning för livet
• SPICEyourlife, matinspiration i vardagen”

I ett blogginlägg i onsdags berättade jag om Ibn Hamz, en lärd muslim från Spanien, som verkade på 1000-talet. Vad gäller frågan om vissa språk är bättre än andra, skrev han:

“Det finns de som antar att deras språk är bättre än andra. Detta betyder ingenting, eftersom överlägsenhet åstadkoms på vissa välkända sätt: antingen genom gärningar eller genom speciell utmärkelse. Ett språk kan inte utföra några gärningar och det finns ingen helig text som förlänar kännemärket överlägsenhet till ett språk över ett annat.”

Det är uppenbart att Carina Nunstedt antar att engelskan är ett bättre språk än svenska och alla andra språk, eftersom hon hejvilt blandar in engelska uttryck i en i övrigt svensk text. Både de ”yttre” och ”inre” vägarna namnges på engelska. Varifrån har hon fått denna inställning? Den kan knappast ha hämtats från någon helig skrift. Återstår då att hon tror att engelska språket kan utföra gärningar, eller rättare sagt underverk. Förmodligen hänger underverken helt och hållet på att tillräckligt många läsare har samma ignoranta hållning till språk som Carina Nunstedt. Låt oss hoppas att de är färre än hon tror.

Läs också Thomas Olaussons inlägg ”Den moderna svenska kvinnan antas ha problem med svenskan”!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)