(Språkrådet gav nyligen ut en omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2009”. Det avsnitt som publiceras här återfinns på sid. 23 – 25 i rapporten.)

Den bild som framkommer visar att engelska har en mycket stark ställning som

avhandlingsspråk i Sverige. Nästan 9 av 10 avhandlingar i Sverige skrivs på engelska. Ungefär så har det sett ut sedan mitten av 1990-talet.

Det finns ingen större skillnad mellan olika lärosäten. Däremot finns det stora

skillnader mellan olika ämnen: av avhandlingarna inom det naturvetenskapliga

ämnesområdet är 94 procent engelskspråkiga. Inom det samhällsvetenskapliga området är den siffran 65 procent och inom humaniora 37 procent. Det skrivs flest avhandlingar inom medicin, naturvetenskap och teknik. De ämnen där engelskan dominerar som avhandlingsspråk är alltså samma ämnen som publicerar flest avhandlingar.

Endast tre av tio engelskspråkiga avhandlingar har en sammanfattning på svenska. Också för sammanfattningar är skillnaderna stora mellan olika ämnen. Medicinska och naturvetenskapliga engelskspråkiga avhandlingar har, kanske något oväntat, högst andel sammanfattningar på svenska: omkring 40 procent. Inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska ämnen har cirka 10 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna en sammanfattning på svenska. Det är därtill stora skillnader mellan olika lärosäten. Andelen engelskspråkiga avhandlingar med sammanfattning på svenska stiger dock vid samtliga Sveriges sex största universitet.

Ungefär en femtedel av all högre utbildning ges på engelska, och engelska tycks bli allt vanligare som undervisningsspråk på kurser och program, både på grundnivå och på avancerad nivå. Engelska har störst genomslag som undervisningsspråk i program på den avancerade nivån, där omkring två tredjedelar av master- och magisterprogrammen ges på engelska. De flesta av dessa program är tekniska, men en stor andel ges också inom det samhällsvetenskapliga området. Här bör poängteras att dessa program dels har

relativt få studenter, dels har en hög andel studenter som kommer från andra länder. På grundnivå är engelska som undervisningsspråk ovanligare; ungefär 10 procent av kursutbudet ges på engelska. Det finns skäl att tro att mer och mer undervisning kommer att ges på engelska. Under 2010 träder nämligen Bolognaprocessen i kraft och internationaliseringen kan ge utslag till fullo.

Sammantaget används alltså engelska i stor utsträckning inom högre utbildning och forskning. Det behövs en realistisk och rationell hållning till detta för att undvika potentiellt negativa konsekvenser som domänförluster för svenskan och

kapacitetsförluster för individerna. Parallellspråkighet är det önskvärda målet. Men parallellspråkighet är inte liktydigt med den situation som råder inom till exempel samhällsvetenskap, där ungefär hälften av avhandlingarna är på svenska och ungefär hälften på engelska – men där bara var tionde engelskspråkig avhandling har en sammanfattning på svenska. Beträffande publiceringsspråket är ett rimligt mål att forskare från alla discipliner uppmanas att publicera sig för både en nationell och en internationell läsekrets. För att klara det krävs målmedvetet arbete. Det handlar om att initiera projekt för utveckling av svenska vetenskapliga termer, och att se till att termerna tillgängliggörs, används och utvecklas. Det handlar också om att utveckla ett vetenskapligt skrivsätt inom respektive område. Sammanfattningar på svenska i engelskspråkiga avhandlingar är en av förutsättningarna för att svenskan ska förbli ett komplett och samhällsbärande språk.

Sammanfattningar på svenska minskar risken att svenskan utarmas inom vissa

ämnesområden. Därtill ökar chanserna att sprida nya forskningsresultat i det svenska samhället, vilket exempelvis skulle kunna resultera i mer konkurrenskraftig kurslitteratur på svenska (jfr SOU 2002:27 s. 95). Det gör också att de enskilda forskarna bättre kan uttrycka sin egen kunskap på svenska såväl muntligt som skriftligt, vilket arbetsgivare många gånger värdesätter väl så högt som hög kompetens i engelska (SUHF 1999). För att arbeta i Sverige behövs språkfärdigheter i både engelska och svenska. Parallellspråkighet är därmed målet också för undervisningen. Det är eftersträvansvärt att möjligheten att läsa kurser på engelska finns, både för utländska studenter och för svenskar som siktar mot en internationell arbetsmarknad. Ett balanserat, parallellspråkigt utbud av utbildning och forskning borde vara en naturlig och önskvärd utveckling inom den svenska universitetsvärlden.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...

Hej!   På Sveriges Radios webbplats  står följande:   "Upptäckten är över 2000 år gamla och ovanligt välbevarade trots det vulkanutbrottet Vesuvius som lämnade staden i aska".   Men på dessa få ord finns flera grammatikfel och ett sakfel:...

Söndagens svenskspråkiga sång och dikt 2024-04-14   Söndagens svenskspråkiga sång   Sara Eng - Trollkarlen från Indialand    Söndagens svenskspråkiga dikt   Den norske viking som grundade Limerick säkert samma dag, samma timme fick...