Alla inlägg den 8 mars 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 mars 2010 20:14


(Språkrådet gav nyligen ut en omvärldsanalys, ”Språksituationen i Sverige 2009”. Det avsnitt som publiceras här återfinns på sid. 23 – 25 i rapporten.)


Den bild som framkommer visar att engelska har en mycket stark ställning som

avhandlingsspråk i Sverige. Nästan 9 av 10 avhandlingar i Sverige skrivs på engelska. Ungefär så har det sett ut sedan mitten av 1990-talet.


Det finns ingen större skillnad mellan olika lärosäten. Däremot finns det stora

skillnader mellan olika ämnen: av avhandlingarna inom det naturvetenskapliga

ämnesområdet är 94 procent engelskspråkiga. Inom det samhällsvetenskapliga området är den siffran 65 procent och inom humaniora 37 procent. Det skrivs flest avhandlingar inom medicin, naturvetenskap och teknik. De ämnen där engelskan dominerar som avhandlingsspråk är alltså samma ämnen som publicerar flest avhandlingar.


Endast tre av tio engelskspråkiga avhandlingar har en sammanfattning på svenska. Också för sammanfattningar är skillnaderna stora mellan olika ämnen. Medicinska och naturvetenskapliga engelskspråkiga avhandlingar har, kanske något oväntat, högst andel sammanfattningar på svenska: omkring 40 procent. Inom samhällsvetenskapliga och ekonomiska ämnen har cirka 10 procent av de engelskspråkiga avhandlingarna en sammanfattning på svenska. Det är därtill stora skillnader mellan olika lärosäten. Andelen engelskspråkiga avhandlingar med sammanfattning på svenska stiger dock vid samtliga Sveriges sex största universitet.


Ungefär en femtedel av all högre utbildning ges på engelska, och engelska tycks bli allt vanligare som undervisningsspråk på kurser och program, både på grundnivå och på avancerad nivå. Engelska har störst genomslag som undervisningsspråk i program på den avancerade nivån, där omkring två tredjedelar av master- och magisterprogrammen ges på engelska. De flesta av dessa program är tekniska, men en stor andel ges också inom det samhällsvetenskapliga området. Här bör poängteras att dessa program dels har

relativt få studenter, dels har en hög andel studenter som kommer från andra länder. På grundnivå är engelska som undervisningsspråk ovanligare; ungefär 10 procent av kursutbudet ges på engelska. Det finns skäl att tro att mer och mer undervisning kommer att ges på engelska. Under 2010 träder nämligen Bolognaprocessen i kraft och internationaliseringen kan ge utslag till fullo.


Sammantaget används alltså engelska i stor utsträckning inom högre utbildning och forskning. Det behövs en realistisk och rationell hållning till detta för att undvika potentiellt negativa konsekvenser som domänförluster för svenskan och

kapacitetsförluster för individerna. Parallellspråkighet är det önskvärda målet. Men parallellspråkighet är inte liktydigt med den situation som råder inom till exempel samhällsvetenskap, där ungefär hälften av avhandlingarna är på svenska och ungefär hälften på engelska – men där bara var tionde engelskspråkig avhandling har en sammanfattning på svenska. Beträffande publiceringsspråket är ett rimligt mål att forskare från alla discipliner uppmanas att publicera sig för både en nationell och en internationell läsekrets. För att klara det krävs målmedvetet arbete. Det handlar om att initiera projekt för utveckling av svenska vetenskapliga termer, och att se till att termerna tillgängliggörs, används och utvecklas. Det handlar också om att utveckla ett vetenskapligt skrivsätt inom respektive område. Sammanfattningar på svenska i engelskspråkiga avhandlingar är en av förutsättningarna för att svenskan ska förbli ett komplett och samhällsbärande språk.


Sammanfattningar på svenska minskar risken att svenskan utarmas inom vissa

ämnesområden. Därtill ökar chanserna att sprida nya forskningsresultat i det svenska samhället, vilket exempelvis skulle kunna resultera i mer konkurrenskraftig kurslitteratur på svenska (jfr SOU 2002:27 s. 95). Det gör också att de enskilda forskarna bättre kan uttrycka sin egen kunskap på svenska såväl muntligt som skriftligt, vilket arbetsgivare många gånger värdesätter väl så högt som hög kompetens i engelska (SUHF 1999). För att arbeta i Sverige behövs språkfärdigheter i både engelska och svenska. Parallellspråkighet är därmed målet också för undervisningen. Det är eftersträvansvärt att möjligheten att läsa kurser på engelska finns, både för utländska studenter och för svenskar som siktar mot en internationell arbetsmarknad. Ett balanserat, parallellspråkigt utbud av utbildning och forskning borde vara en naturlig och önskvärd utveckling inom den svenska universitetsvärlden.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards