Alla inlägg den 6 mars 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 mars 2010 18:54


Mats-Eric Nilsson, författare till bl a "Den okände kocken" kritiserar i Svd 5/3 det allt mer utbredda användandet av engelska namn på livsmedel, och skriver bl a: Hylla efter hylla ömsar språkdräkt. Särskilt viktigt verkar det vara att glamorösa och traditionellt svenska produkter begåvas med nya namn. Pågens skorpor heter sedan länge "crisprolls", ett ord som ursprungligen skapades för den internationella marknanden. Och Wasabröd kallar numera sina knäckebröd sådant som crisp'n light inner balance och delicate thin crisps natural. Ibland uppstår viss språkförbistring, och då inte bara hos de kunder som aldrig fått läsa engelska i skolan. Den som köper Santa Marias cumin & pepper tror möjligen att det är kummin - och inte spiskummin - som åsyftas. Kummin heter på engelska caraway, vilket idag är den för många konsumenter mystiska beteckningen på ett av Finn Crisps knäckebröd.


Han nämner som exempel på anglifieringen också bl a Keldas produkter, som också Språkförsvaret tidigare har uppmärksammat, med namn som Tender tomato och Amazing aspargus. Själv upptäckte jag häromåret att ICA säljer snaps. Sugar snaps alltså. Det är en sorts ärter som äts med hela skidor. Och det konstiga är att i färsk version kallas de sallatsärter av ICA ("sugar snaps" står under den svenska beteckningen på etiketten). Men i fryst version är det bara engelska som duger, av någon anledning. Jag kontaktade ICAs kundtjänst, men bevärdigades inte med ett svar från dem.


Mats-Eric Nilsson menar att fabrikanterna med sin engelska försöker flirta med yngre målgrupper, och det är mycket möjligt, men säkert förutsätter man bara att yngre konsumenter föredrar engelska, jag tvivlar på att det gjorts någon marknadsundersökning om det. Han avslutar med att dra slutsatsen att det förmodligen är lättare att svälja att en sparrissoppa bara har 1,5 procent sparris om den kallas något så fantasifullt som amazing aspargus.


Jag har tyvärr inte hittat artikeln i Svd:s nätupplaga än.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret.


Ett pressmeddelande från Kulturdepartementet april 2009 understryker vikten av ett tv-samarbete länderna emellan:


Ett konkret uttryck för det levande och fruktbara samarbete och de nära relationer som finns mellan Finland och Sverige är att vi kan se våra grannländers TV-sändningar. Det ska vi kunna göra även i framtiden, fastslår kulturministrarna i Sverige och Finland Lena Adelsohn Liljeroth och Stefan Wallin.”


Pressmeddelandet utmynnar i ett förslag från de båda kulturministrarna om en gemensam regeringsdeklaration. Någon gemensam regeringsdeklaration har dock ännu inte sett dagens ljus. Mycket snack och lite verkstad, alltså.


Men situationen i de båda länderna har faktiskt försämrats på grund av digitaliseringen. Så här skrev Björn Sundell, från den finlandssvenska tankesmedjan Magma,  nyligen i ett mail:


Särskilt viktigt tycker jag det vore att åter börja sända svensk TV i Finland. Före digitaliseringen för ett par år sedan hade vi en SVT-kanal som alla kunde se i Finland – liksom det fanns en finsk kanal i Sverige. Denna språkförstärkande service försvann i samband med digitaliseringen, av skäl som officiellt kallades upphovsrättsliga. Nu kan man se svensk TV i Finland bara om man skaffar ett betalkort till digiboxen (vilket få har gjort) eller om man bor alldeles vid kusten i Österbotten. Detta har minskat förutsättningarna för ett uppfriskande nyhets- och underhållsmässigt språkbad.

 

Att skylla på upphovsrättsliga hinder är ansvarslöst från politikernas sida. I det norditalienska Sydtyrolen, där det bor 300 000 tyskar bland italienarna, finns tillgång till flera tyska, österrikiska och italienska kanaler. De tyska och österrikiska kanalerna sänds i den norditalienska provinsen tack vare ett avtal länderna emellan. De upphovsmannarättsliga problemen gäller inte ens Hollywoodserierna, för de berörda tyska och österrikiska TV-stationerna betalar ett litet ’sydtyrolen-tillägg’ för att kunna låta sändningarna går ut i den norditalienska provinsen. Efter vad jag vet bygger arrangemanget på politikernas välvilja och TV-bolagen kompenseras för kostnaderna med offentliga medel. Endast vissa sportprogram kan inte sändas i Sydtyrolen, för här ställer de upphovsrättsliga frågorna hinder i vägen.

 

Utbudet av svensk TV i Finland och finsk TV i Sverige är alltså en fråga om lite pengar och politisk vilja.”


Det är mycket märkligt att de nordiska regeringarna till dags dato inte lyckats förverkliga visionen att alla nordiska medborgare ska kunna se de nordiska allmännyttiga (public service) tv-kanalerna i hela Norden liksom att Sverige och Finland inte lyckats säkerställa ömsesidiga tv-sändningar i respektive länder. Är proppen verkligen de upphovsrättsliga frågorna?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16 17 18 19
20
21
22 23 24 25 26 27 28
29 30 31
<<< Mars 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards