Språkrådet publicerade nyligen en omvärldsanalys, ur vilken vi saxar följande stycke:

”Sedan mitten av 1990-talet skrivs nästan 9 av 10 avhandlingar i Sverige på engelska. Men användningen av engelska inom högre utbildning och forskning har först under senare år fått allmän uppmärksamhet. Problemet med det pågående språkbytet inom vetenskapssfären har påpekats från flera håll, inte minst från de språkvårdande instanserna. Centrala organ som Högskoleverket och Vetenskapsrådet framhåller däremot vikten av internationalisering och ökad användning av engelska, och har hittills inte tagit några initiativ till att stärka svenskan på lärosätena. När Högskoleverket i november 2009 anordnade en konferens om användningen av engelska inom universitet och högskolor, var frågan hur de negativa effekterna av undervisning på engelska kunde

undvikas – inte hur svenskt vetenskapsspråk kunde stärkas.

Tendensen att engelskan alltmer tar över som publicerings- och undervisningsspråk inom högre utbildning och forskning är inte unik för Sverige. I Danmark uppfattas situationen som så allvarligt att röster höjts för att enbart tillåta danska inom högre utbildning och forskning. Språkrådet intar en annan hållning. Vi menar att parallellspråkighet är det önskvärda målet, dvs. att utveckla det engelska och det svenska vetenskapsspråket parallellt för att kunna undervisa och skriva på både engelska och svenska.

För att kunna följa språkutvecklingen inom högre utbildning och forskning måste vi ha tillgång till ett empiriskt underlag som visar hur användning av engelska och svenska faktiskt ser, men också hur lärosätena behandlar språkval och språkanvändning i sina styrdokument. Som ett led i det arbetet gjorde Språkrådet hösten 2009 en kartläggning av språksituationen inom universitet och högskolor. Resultatet redovisas i en rapport som utkommer i slutet av februari 2010. Den följande redogörelsen bygger på denna rapport (som kan beställas via Klarspråk nr 1/2010 – min  anm.).”

Skrivningen om Danmark är missvisande. Visst, sådana röster har höjts, men på vilket sätt skulle dessa röster på något sätt vara typiska eller tongivande för opinionen i Danmark? Det är lika missvisande som att påstå att sannfinländarnas åsikter i Finland är representativa för den finländska folkmajoritetetens. Så här skriver Universitets- og Bygningsstyrelsen i  ”Sprogstrategier”, som utkom i februari 2010:

”Denne dobbelte forpligtelse over for både det nationale og det internationale betyder, at universiteterne skal balancere deres udbud af henholdsvis dansksprogede og engelsksprogede uddannelser på en sådan måde, at udbuddet bedst muligt imødekommer både danske behov og internationale udfordringer.” Det är väl vad som kallas paralllellspråkighet?

Däremot håller jag helt med om kritiken mot inriktningen av den konferens som HSV anordnade i november 2009, en inriktning, som ytterst bottnade i att HSV:s ledning inte ville ha en förutsättningslös diskussion om språksituationen inom den svenska högskolan. Dessutom måste man fråga sig varför en ny högskoleförordning ännu inte har presenterats, eftersom den nuvarande är helt överspelad. Om detta i första hand är HSV:s eller Utbildningsdepartementets fel, låter jag vara osagt.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...