JO har avgett ett utlåtande angående Björn I. Ohlsons anmälan mot Stockholms stad. Språkförsvaret har ännu inte fått något svar på en liknande anmälan .

JO:s utlåtande visar att Språkförsvarets tidigare kritik mot att språklagens räckvidd är alltför snäv och bara gäller förvaltningsmyndigheter har varit helt korrekt.

Så här skrev Språkförsvaret 31/3 2008 i vårt remissvar till "Värna språken":

”Språklagens räckvidd

Den föreslagna språklagen ska omfatta det 'allmänna'. I betänkandet definieras 'det allmännas verksamhet' som 'offentlig verksamhet som utövas genom staten, primärkommunerna och landstingen. De statliga och kommunala organen utgörs av beslutande politiska församlingar, dvs. riksdagen, kommunfullmäktig och landstingsfullmäktig, samt myndigheter, dvs. regering, domstolar och förvaltningsmyndigheter (sid. 218).'

Problemet är att det inte finns någon exakt definition av vad en förvaltningsmyndighet är utan man får se till vem som betalar för verksamheten, vem som tillsätter chefer, vem som utfärdar instruktioner för organet, om beslut går att överklaga o s v. Posten AB, som är ett statligt aktiebolag, räknas t.ex inte som förvaltningsmyndighet.

Enligt Språkförsvarets uppfattning bör språklagen vara tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk, affärsdrivande verk och statliga bolag, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs.

Regeringsformens paragraf 4 stadgar att 'Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas.' Därav följer att det är riksdagen, folket främste företrädare, som ska avgöra om skattemedel används för att svenskan ska kunna användas och utvecklas, för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och teckenspråket, liksom för att de övriga modersmålen ska kunna utvecklas och användas, eller inte. ” (Se ”Uttalande om förslaget till språklag - "Värna språken")

Utanför "kärnområdet" faller alltså också olika organisationer, projekt och evenemang, som en kommunal församling har skapat och som finansieras med skattemedel! Representerar inte Stockholm Business Region, Stockholm Tourist Board, Stockholm Entertainment District, Stockholm - the capital of Scandinavia och "Love Stockholm 2010 ”offentlig verksamhet som utövas genom en primärkommun”? Om detta inte är offentlig verksamhet, vad är det då? Privat verksamhet? Hemlig verksamhet? Den är i varje fall iögonfallande.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Terminologicentrums webbplats  - något redigerad)

Med  språklagen (som antogs i juli 2009) har terminologi blivit allt hetare för myndigheter eftersom de enligt 12 § i lagen har ett särskilt ansvar för att terminologi finns tillgänglig, används och utvecklas. TNC och Fodina (ett av Sveriges ledande företag vad gäller maskinell terminologihantering och termextraktion) tar nu ett gemensamt grepp och presenterar Term-O-Stat, en modell som är tänkt att få igång ett fungerande terminologiarbete på myndigheter. Term-O-Stat innebär att man börjar "ta tempen på" terminologiarbetet genom att titta på vilka termer som verkligen används i dokumentation och på webben och hur konsekvent detta görs. Utifrån det kan man sedan gå vidare och definiera begreppen och välja lämpliga termer och slutligen presentera denna terminologi på ett lättillgängligt sätt (i Rikstermbanken och i andra verktyg). En första presentation av Term-O-Stat hölls den 22 januari 2010 i Stockholm. Nästa presentation blir den 22 mars. Seminariet vänder sig till myndigheter. Kontakta Anna-Lena Bucher eller Henrik Nilsson på TNC om du vill ha mer information om presentationen.

Ladda ned ett informationsblad om Term-O-Stat!

För övrigt har TNC information på fem språk förutom svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet publicerade nyligen en kommentar till av språklagen, i vilken Språkrådet  förklarar vad de olika delarna i språklagen innebär och hur de mer precist ska uttolkas. I ”Språkrådets uttolkning av språklagen (2009:600)” ger Språkrådet sin kommentar till språklagen, paragraf för paragraf. Där finns även hänvisningar till kommentarer i förarbetena: språklagsutredningen Värna språken – förslag till språklag (SOU 2008:26) och propositionen Språk för alla – förslag till språklag (2008/09:153).

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkvetaren Ola Wikander (som bl a skrivit I döda språks sällskap och Orden och Evigheten) skriver, med anledning av att en ny svensk synonymordlista utkommit, en betraktelse om synonymer i Böckernas klubbs medlemstidning. Han konstaterar att sanskrit, indiens klassiska språk, har en stor ordrikedom med mängder av synonymer, och nämner också engelskan med sina stilistiska synonympar, t ex deep/profound, och fortsätter:

Men faktum är att vi svensktalande gott kan yva oss ganska mycket över vårt ordförråd och dess variationsmöjligheter; den där gamla skrönan att svenskan har så få ord bör inte avskräcka. Orden finns där - både höga och låga - om vi vågar använda oss av dem. Vi måste bara glänta på dörren till det stora förrådet av svenskans vanliga, ovanliga, vackra, fula, djupa, ståtliga och fåniga ord!

Wikander skriver vidare att han lärt sig ett nytt ord från synonymordboken: Visst är det en fantastisk upplevelse att liksom jag själv nyss gjort lära sig ett ord som "punschpatriotism"? Svenskan är ett språk med enorma vidder - det gäller bara att gå ut och vandra på dem.

Visst kan man instämma i hans ord utan att för den skull vara någon punschpatriot!

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

För den som inte visste det är Svenska biotermgruppen en ideell förening med syfte att samordna och nyskapa termer inom livsvetenskaperna, främst de molekylära. Här kan du få veta hur begrepp definieras och vilka termer du bör använda på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I februarinumret av Grönköpings Veckoblad uppmärksammas att Brylanda Airport har anmälts till Språkrådet (?) för att halva namnet är utländskt. Man lär redan fundera på att byta namnet till Brylanda Luftfarkosthamn.

Man får en känsla av att Veckobladet inte direkt är på Språkförsvarets sida ...

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Brev till Språkförsvaret)

Det lilla infinitivmärket ”att” är på väg att ersättas av det bekvämare ”och”.

Tendensen började med det slappare talspråket, där det uttalas som ”å” och

därmed närmade sig ”och”. Ett litet längre steg och det kan uttalas fullt ut

som ”och”, vilket också är fallet i följande exempel:

Det är för tidigt och uttala sig om det.

Kurt Svensson, informationschef på FMV den 29 oktober 09.

Det är en glädje och stå här …

Miljöminister Anders Carlgren den 9 september 09.

Det hotar och uppsluka honom …

Anna Ulrica Edelson läser Dagens Dikt den 19 maj 09.

Hämtat från Telgeakutens telefonsvarare:

Det går alldeles utmärkt och mejla oss.

Annonsförsäljare:

Genom och leta finner man vad man söker.

SR P1 den 2 februari:

Jag var tvungen och låna för att betala mina lån.

Objektformen av det personliga pronomen han är ”honom”, men används alltför sällan. I stället tar den nominativa formen över och det blir t.ex

Jag gav han boken. Jag ska träffa han imorgon.  Hälsa han från mig.

Utrotningshotad är den korrekta meningsbyggnaden som är i det närmaste

redan utrotad. En punkt markerar ett slut. Ett komma markerar en fortsättning.

När en fortsättning blir förväntad, ersätter man numer punkt med komma,

även där man byter subjekt och predikat. Exempel: Det finns många bra yrken för en ung man, det är bara att välja. Denna uppluckring av en gammal regel gör det möjligt att låta berättandet flyta mer naturligt.

Possessiva pronomen ”vår” och ”er” hör man numer sällan. De har ersatts av

barnspråkets ”våran” och ”eran”, även av samhällets s.k toppar. Sådana förändringar görs i allmänhet av bekvämlighetsskäl. T.ex heter ”slaganfall” med tre stavelser numer ”stroke” med den dubbla fördelen av att vara både enstavigt och ett chic ord (engelska!). Det stackars slaganfallet har ingen chans och överlever bara i romaner av Ivar Lo - och Elsie Johansson.

Ord som slutar på a i singularis bör sluta på –or i pluralis, en ändelse som är så utrotningshotad att den i alla fall i talspråk kan betraktas som redan utrotad.

”Massor med varor” heter ”masser med varer”. Även i skrift heter det ”kolleger” och ”kollegor” skrivs bara av bildade personer, ett släkte som, sedan den Palme-Perssonska skolvisionen nu blivit verklighet, också det förefaller vara utrotningshotat.

Det förekommer också några märkliga förändringar i uttalet. ”Grimas” kan man sedan gammalt höra som ”grimasch”. Det senaste offret är den stackars chauffören som ibland uttalas som ”schafför”. Det räcker med att en reporter på
Sveriges Radio föregår med dåligt exempel så hoppar det svenska folket gladeligen på tåget.

Jan Dahlstedt

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 11 januari öppnade Studenthälsans träningsanläggningar i Uppsala portarna till nya lokaler i kvarteret Blåsenhus. Samtidigt bytte man också namn till Campus 1477 och firade detta med att introducera en rad onödiga engelska ordimporter: "ass’n’abs", "bouldervägg", "powerstep", "kettle", "pump it", "box", "crosstrainers", ”step up”, "classic iron", ”pilates”, "stepcore" etc...

Detta ledde också till att Lina Rosén tog initiativ till gruppen ”Använd svenska ord”  på Facebook – se tidigare inlägg.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)