Som vi tidigare berättat fattade Riksdagens ombudsmän (JO) den 19/2 beslut i fråga om ett antal anmälningar om tillämpningen av språklagen. JO:s beslut har också kommenterats i pressen.

Det gäller bl.a.:

• Cecilia Klintö: Regeringens e-postadresser olagliga - TT-artikel den 23/2 2010, som publicerades i många dagstidningar och nätpublikationer
• Johan Hellekant: Regeringen bröt mot språklagen - Svenska Dagbladet 23/2 2010
• Per-Åke Lindblom: Bra att tvinga regeringen att byta sina mejladresser – Aftonbladet 24/2 2010

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Flertalet norska företagsledare vill att reklamen bara ska vara på norska. Tre av fyra statsorgan bryter mot målloven (d.v.s. den lag som reglerar förhållandet mellan bokmål och nynorska). Medan andelen nynorskelever i skolan har förändrats lite i Oppland sedan 2005, har den gått markant ned i Buskerud och Telemark. Detta är något av det som framkommer i rapporten ”Språkstatus 2010. Kunnskap frå elleve språkpolitiske område”, som det norska Språkrådet lägger fram på uppdrag från Kulturdepartementet.

(Resten av texten är direkt hämtad från Språkrådets webbplats)

– Økt kunnskap om språkbruk og språkholdninger gir et bedre grunnlag for å sette i verk tiltak for å styrke statusen til norsk språk, sier Sylfest Lomheim, direktør i Språkrådet.

Samtidig som et stort flertall av befolkningen mener at det er viktig å ta vare på det norske språket, mener en av to at det ofte er mye enklere å bruke engelske ord og uttrykk. Seks av ti bedriftsledere mener at bare norsk bør brukes i reklame og markedsføring i Norge, viser undersøkelser som blir omtalt i «Språkstatus 2010».

I rapporten går det fram at andelen nynorskelever i skolen er temmelig stabil i enkelte deler av landet, men har gått ned i andre områder. Andelen har gått litt opp i Sogn og Fjordane, litt ned i Oppland og markert ned i Buskerud og Telemark siden 2005. Det blir påpekt at det er forsket lite på årsakene til at en del elever bytter fra nynorsk til bokmål. Ellers er dette noen av konklusjonene i "Språkstatus 2010":

• Norge mangler gjennomarbeidede definisjonsordbøker til skolebruk.
• Nordmenn er positive til normering av skriftspråket.
• Ordlister og skolebøker har varierende språklig kvalitet.
• Nye lesebøker gir elever i ungdomsskolen mindre mulighet til å lese nynorsk.
• Videregående skole gir minimalt med undervisning i nordiske nabospråk.
• Det er ikke mulig å ta mastergrad i fagoversettelse i Norge.
• Stadig færre standarder har blitt oversatt til norsk de siste årene.
• Populærmusikk med norsk tekst har fått høyere status.
• Kinofilmer blir nesten uten unntak tekstet på bokmål.
• I næringslivet blir engelsk særlig brukt i formelle sammenhenger og i ekstern kommunikasjon.
• Norsk er brukt i en av ti doktorgradsavhandlinger og i tre fjerdedeler av mastergradsundervisningen.
• Bare ett av fire statsorganer oppfyller kravene i målloven på en god måte.
• Ofte finnes programvare til bruk i det offentlige bare på bokmål.
• Norsk er det faget der elever på alle trinn i skolen bruker datamaskin mest.
• Det finnes ikke god statistikk over hvor mange som har et innvandrerspråk som morsmål.

Språkrådet skal heretter lage en årlig rapport for Kulturdepartementet med dokumentasjon fra ulike språkpolitiske områder. ”Språkstatus 2010” er den første rapporten. De årlige rapportene fra Språkrådet skal danne grunnlaget for en stortingsmelding om språktilstanden i Norge fra Kulturdepartementet hvert fjerde år.

Hela rapporten kan laddas ner här !

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)