Justitieombudsmannen fattade den 19/2 2010 beslut om ett antal anmälningar för brott mot språklagen. Besluten återfinns här. Anmälningarna gällde Stockholms stad, Luftfartsverket, Kristianstads kommun och regeringens engelskspråkiga e-postadresser. De enda anmälningar som gick anmälarnas väg var Olle Josephsons och Språkförsvarets mot regeringen. I sammanfattningen i fråga om detta JO-beslut heter det:

”Utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det kärnområde, där språklagen kräver att endast svenska får användas. Att en sådan adress avfattats på engelska kan inte heller anses utgöra ett hinder mot den möjlighet att kommunicera med svenska myndigheter på svenska som enligt språklagen ska finnas. Men språklagen ålägger även det allmänna ett särskilt ansvar för det svenska språkets användning och utveckling. Ansvarets räckvidd måste bl.a vara beroende av vilken roll och ställning en myndighet har. Regeringskansliet är därvid unikt. Just dess bruk av enbart engelskspråkiga e-postadresser rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar som från statens sida ställs på myndigheterna. Det har befunnits stå i strid med språklagens krav.”

JO gör följande bedömning beträffande Regeringskansliets e-postadresser:

”Utformningen av en myndighets e-postadress får anses ligga utanför kärnområdet. Även om en på engelska avfattad e-postadress i någon mån kan försvåra för den som inte behärskar engelska att kommunicera med en myndighet är svårigheten inte alls så betydande att den i sig kan anses utgöra ett hinder för den enskilde att använda svenska vid kontakter med myndigheten. Språklagen innebär alltså generellt sett inte ett förbud för myndigheter att ha e-postadresser på främmande språk. Lagen innefattar emellertid ett allmänt krav på att, enkelt uttryckt, en myndighet så långt möjligt ska använda svenska. Kravets räckvidd skiftar som framgått mellan olika sektorer av samhället (se ovan om den rättsliga regleringen). Det särskilda ansvaret för att svenskan används och utvecklas (6 § språklagen) måste enligt min mening vara beroende bl.a av vilken roll och ställning myndigheten har.

Regeringskansliet har självfallet en vidsträckt internationell kontaktyta, där engelskspråkiga e-postadresser kan underlätta arbetet. Emellertid torde en minst lika betydande del av de e-postmeddelanden som sänds till kansliet komma från svenskspråkiga avsändare. Regeringskansliet har vidare en unik ställning i det svenska stats- och samhällslivet. Det är uppenbart att just dess bruk av engelskspråkiga e-postadresser stämmer illa överens med det särskilda ansvar som från statens sida ålagts myndigheterna för det svenska språkets användning och utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra om regeringens uttalanden i språklagens förarbeten angående vikten av att det allmänna i sin verksamhet ger en tydlig signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk.

Mot den bakgrunden och då det inte synes föreligga några större svårigheter, varken av tekniskt eller av annat slag, att införa och använda även svenskspråkiga e-postadresser framstår Regeringskansliets bruk av enbart engelska adresser sammanfattningsvis inte som förenligt med språklagen.

Det yttrande Regeringskansliet avgett till JO får tolkas så att man där och såvitt angår principfrågan inte är av någon annan uppfattning än den jag nu gett uttryck för. Det ursprungliga skälet till att adresserna avfattades på engelska synes bl.a ha haft att göra med tidigare rådande tekniska förutsättningar. Att någon översyn inte gjorts under senare tid hänger samman med Regeringskansliets verksamhet under Sveriges tid som ordförandeland i EU andra halvåret 2009. Eftersom några begränsningar av det slaget inte längre tycks föreligga finns det inga hinder mot att en anpassning till språklagen sker. Att döma av vad som anförts från Regeringskansliets sida torde ett sådant arbete numera vara inlett. Det finns alltså skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas. Ärendet hos JO kan därmed avslutas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...