Justitieombudsmannen fattade den 19/2 2010 beslut om ett antal anmälningar för brott mot språklagen. Besluten återfinns här. Anmälningarna gällde Stockholms stad, Luftfartsverket, Kristianstads kommun och regeringens engelskspråkiga e-postadresser. De enda anmälningar som gick anmälarnas väg var Olle Josephsons och Språkförsvarets mot regeringen. I sammanfattningen i fråga om detta JO-beslut heter det:

”Utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det kärnområde, där språklagen kräver att endast svenska får användas. Att en sådan adress avfattats på engelska kan inte heller anses utgöra ett hinder mot den möjlighet att kommunicera med svenska myndigheter på svenska som enligt språklagen ska finnas. Men språklagen ålägger även det allmänna ett särskilt ansvar för det svenska språkets användning och utveckling. Ansvarets räckvidd måste bl.a vara beroende av vilken roll och ställning en myndighet har. Regeringskansliet är därvid unikt. Just dess bruk av enbart engelskspråkiga e-postadresser rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar som från statens sida ställs på myndigheterna. Det har befunnits stå i strid med språklagens krav.”

JO gör följande bedömning beträffande Regeringskansliets e-postadresser:

”Utformningen av en myndighets e-postadress får anses ligga utanför kärnområdet. Även om en på engelska avfattad e-postadress i någon mån kan försvåra för den som inte behärskar engelska att kommunicera med en myndighet är svårigheten inte alls så betydande att den i sig kan anses utgöra ett hinder för den enskilde att använda svenska vid kontakter med myndigheten. Språklagen innebär alltså generellt sett inte ett förbud för myndigheter att ha e-postadresser på främmande språk. Lagen innefattar emellertid ett allmänt krav på att, enkelt uttryckt, en myndighet så långt möjligt ska använda svenska. Kravets räckvidd skiftar som framgått mellan olika sektorer av samhället (se ovan om den rättsliga regleringen). Det särskilda ansvaret för att svenskan används och utvecklas (6 § språklagen) måste enligt min mening vara beroende bl.a av vilken roll och ställning myndigheten har.

Regeringskansliet har självfallet en vidsträckt internationell kontaktyta, där engelskspråkiga e-postadresser kan underlätta arbetet. Emellertid torde en minst lika betydande del av de e-postmeddelanden som sänds till kansliet komma från svenskspråkiga avsändare. Regeringskansliet har vidare en unik ställning i det svenska stats- och samhällslivet. Det är uppenbart att just dess bruk av engelskspråkiga e-postadresser stämmer illa överens med det särskilda ansvar som från statens sida ålagts myndigheterna för det svenska språkets användning och utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra om regeringens uttalanden i språklagens förarbeten angående vikten av att det allmänna i sin verksamhet ger en tydlig signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk.

Mot den bakgrunden och då det inte synes föreligga några större svårigheter, varken av tekniskt eller av annat slag, att införa och använda även svenskspråkiga e-postadresser framstår Regeringskansliets bruk av enbart engelska adresser sammanfattningsvis inte som förenligt med språklagen.

Det yttrande Regeringskansliet avgett till JO får tolkas så att man där och såvitt angår principfrågan inte är av någon annan uppfattning än den jag nu gett uttryck för. Det ursprungliga skälet till att adresserna avfattades på engelska synes bl.a ha haft att göra med tidigare rådande tekniska förutsättningar. Att någon översyn inte gjorts under senare tid hänger samman med Regeringskansliets verksamhet under Sveriges tid som ordförandeland i EU andra halvåret 2009. Eftersom några begränsningar av det slaget inte längre tycks föreligga finns det inga hinder mot att en anpassning till språklagen sker. Att döma av vad som anförts från Regeringskansliets sida torde ett sådant arbete numera vara inlett. Det finns alltså skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas. Ärendet hos JO kan därmed avslutas.”

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

JO har avgett ett utlåtande angående Björn I. Ohlsons anmälan mot Stockholms stad. Språkförsvaret har ännu inte fått något svar på en liknande anmälan .

JO:s utlåtande visar att Språkförsvarets tidigare kritik mot att språklagens räckvidd är alltför snäv och bara gäller förvaltningsmyndigheter har varit helt korrekt.

Så här skrev Språkförsvaret 31/3 2008 i vårt remissvar till "Värna språken":

”Språklagens räckvidd

Den föreslagna språklagen ska omfatta det 'allmänna'. I betänkandet definieras 'det allmännas verksamhet' som 'offentlig verksamhet som utövas genom staten, primärkommunerna och landstingen. De statliga och kommunala organen utgörs av beslutande politiska församlingar, dvs. riksdagen, kommunfullmäktig och landstingsfullmäktig, samt myndigheter, dvs. regering, domstolar och förvaltningsmyndigheter (sid. 218).'

Problemet är att det inte finns någon exakt definition av vad en förvaltningsmyndighet är utan man får se till vem som betalar för verksamheten, vem som tillsätter chefer, vem som utfärdar instruktioner för organet, om beslut går att överklaga o s v. Posten AB, som är ett statligt aktiebolag, räknas t.ex inte som förvaltningsmyndighet.

Enligt Språkförsvarets uppfattning bör språklagen vara tillämplig för hela den offentliga sektorn, statschef, regering, departement, ämbetsverk, affärsdrivande verk och statliga bolag, domstolar samt övriga statliga myndigheter, landsting och kommunala myndigheter, liksom för alla institutioner, som finansieras med skattemedel, som exempelvis utbildningsväsendet, för företag, som till sin huvuddel ägs av svenska medborgare eller företag med huvudkontor i Sverige och alla företag, som har upprättat någon form av avtal med svensk myndighet, om inte något annat särskilt föreskrivs.

Regeringsformens paragraf 4 stadgar att 'Riksdagen är folkets främsta företrädare. Riksdagen stiftar lag, beslutar om skatt till staten och bestämmer hur statens medel skall användas.' Därav följer att det är riksdagen, folket främste företrädare, som ska avgöra om skattemedel används för att svenskan ska kunna användas och utvecklas, för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken och teckenspråket, liksom för att de övriga modersmålen ska kunna utvecklas och användas, eller inte. ” (Se ”Uttalande om förslaget till språklag - "Värna språken")

Utanför "kärnområdet" faller alltså också olika organisationer, projekt och evenemang, som en kommunal församling har skapat och som finansieras med skattemedel! Representerar inte Stockholm Business Region, Stockholm Tourist Board, Stockholm Entertainment District, Stockholm - the capital of Scandinavia och "Love Stockholm 2010 ”offentlig verksamhet som utövas genom en primärkommun”? Om detta inte är offentlig verksamhet, vad är det då? Privat verksamhet? Hemlig verksamhet? Den är i varje fall iögonfallande.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Terminologicentrums webbplats  - något redigerad)

Med  språklagen (som antogs i juli 2009) har terminologi blivit allt hetare för myndigheter eftersom de enligt 12 § i lagen har ett särskilt ansvar för att terminologi finns tillgänglig, används och utvecklas. TNC och Fodina (ett av Sveriges ledande företag vad gäller maskinell terminologihantering och termextraktion) tar nu ett gemensamt grepp och presenterar Term-O-Stat, en modell som är tänkt att få igång ett fungerande terminologiarbete på myndigheter. Term-O-Stat innebär att man börjar "ta tempen på" terminologiarbetet genom att titta på vilka termer som verkligen används i dokumentation och på webben och hur konsekvent detta görs. Utifrån det kan man sedan gå vidare och definiera begreppen och välja lämpliga termer och slutligen presentera denna terminologi på ett lättillgängligt sätt (i Rikstermbanken och i andra verktyg). En första presentation av Term-O-Stat hölls den 22 januari 2010 i Stockholm. Nästa presentation blir den 22 mars. Seminariet vänder sig till myndigheter. Kontakta Anna-Lena Bucher eller Henrik Nilsson på TNC om du vill ha mer information om presentationen.

Ladda ned ett informationsblad om Term-O-Stat!

För övrigt har TNC information på fem språk förutom svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)