Sedan 15 år finns i den svenska grundskolan ett ämne utan betyg, utan kursplan, utan mål, utan budget och utan utvärdering av Skolverket. Ämnet kallas SVEN och betyder "svenska/engelska", och kan väljas av elever i årskurs 7-9 som inte vill eller"orkar" läsa franska, spanska eller tyska.

Eftersom ämnet är helt olikt alla andra ämnen, alltså utan betyg och formella krav, har undervisningen i många skolor blivit därefter: slapp och utan klara mål. Det är alltså detta ämne som B-språken skall konkurrera med när grunden skall läggas för att unga skall ha kunskaper i flera språk. Efterhand har det blivit så många som 36% av alla elever i Sverige i årskurs 9 som valt detta ämne, och språken har, för att behålla eleverna, fått anpassa sig till kravlösheten. Eleverna kan tydligt mindre i B-språket idag än för 15 år sedan när de kommer till gymnasiet, trots att antalet skoltimmar på grundskolan förstärktes i reformen 1994 med 20 %. Totalt 320 timmar finns alltså, men de används i många skolor oerhört ineffektivt.

Eleverna har låsts in i språkgrupper där få har fått sitt. De duktiga har fått anpassa sig nedåt så att språket blivit tråkigt, de svaga har svarat med att välja bort språket redan i skolbänken.
 
Detta har lett till, att den valkonstruktion som fram till 1994 var ett positivt tillval, till språk eller praktiska ämnen av helt annan karaktär, blev ett negativt frånval, ett val bort från det obligatoriska språket, där de som behöll språk av kamrater ansågs "osmarta" som tog på sig en större arbetsbörda i de känsliga tidiga tonåren. Detta är en viktig förklaring till den negativa inställningen till språk, som knappast fanns före 1994 (då det ju var ett tillval), och det har också fått märkbara följder för attityderna ända upp på gymnasiet och för återväxten av språkstuderande på universiteten.
 
Eftersom reformen 1994 hade som syfte att totalt sett öka språkkunskaperna i och intresset för ett tredje språk i grundskolan, och inte att skapa ett stort stödämne, är alltså reformen nu 15 år senare ett fiasko. Man kan t.o.m. påstå att det kravlösa SVEN påverkat och påverkar arbetet i fler ämnen än svenska, engelska och språk i grundskolan, eftersom eleven i SVEN kan få tid att ta igen kunskaper som man inte gjort på ordinarie timmar.
 
Det gäller alltså att i en kommande reform åter få språkval att bli ett positivt tillval, där de elever som åtar sig den extra arbetsbördan får något sorts erkännande från både vuxna och kompisar för att de är "modiga" eller "smarta" eller "duktiga" eller "gör en viktig insats" eller "satsar på sin framtid". Då kommer de också längre. Vi kan hoppas att meritpoängssystemet fungerar i längden, men de påverkar ju främst valet och attityden till språk på gymnasiet, inte på grundskolan.
 
Det måste finnas fler sätt att skapa belöningssystem, även på grundskolan - elever med ett tredje språk vill ha ett erkännande för att man gör något bra, och för framtiden. Så var det på grundskolan före 1994. De nya meritpoängen på gymnasiet är egentligen bara ett svar på det nuvarande språkvalets felkonstruktion och attitydproblem i grundskolan.

Detta problem och rapporten om detta togs upp i programmet Skolfront i SVT den 11 februari. Den grundliga rapporten finns att läsa här.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper inom...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...