Alla inlägg den 12 februari 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 februari 2010 21:13


I senaste numret av nyhetsbrevet Språksamt tipsar Anders Lotsson om en artikel i Science Daily, som berättar om en studie som visar att reklammeddelanden på vederbörandes modersmål är mest effektiva vad gäller att utlösa känslomässiga reaktioner. Författarna Stefano Puntoni, Bart de Langhe, och Stijn van Osselaer (Erasmusuniversitetet, Nederländerna) studerade två- och trespråkiga populationer i Europa. De testade olika slagord på deltagarna och hittade skillnader i hur dessa uppfattades:


"Våra resultat visar, generellt sett, att meddelanden som uttrycktes på konsumenternas modersmål tenderar att uppfattas som mer emotionella än meddelanden uttryckta på deras andraspråk”, skriver forskarna.


Författarna tror inte att denna effekt beror på skillnader i språken eller på deltagarnas svårigheter att förstå en reklamtext skriven på ett främmande språk:


"Vi finner att den emotionella fördelen med konsumentens modersmål beror på personliga minnen och den språkkontext, i vilka dessa minnen skapades. Genom att läsa eller höra ett ord, utlöses (omedvetet) minnen från situationer, där dessa ord spelade en roll…Eftersom konsumenter vanligtvis har fler personliga minnen av ord på deras modersmål än på andraspråket, tenderar reklammeddelanden på deras modersmål att uppfattas som mer känslomässiga."


Anders Lotsson konstaterar avslutningsvis: ”Antingen har forskarna fel eller också har större delen av svenska reklambranschen fel.” Läs - större delen av den senare försöker stoppa in så mycket engelska som möjligt i reklambudskapen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 12 februari 2010 20:00


Sedan 15 år finns i den svenska grundskolan ett ämne utan betyg, utan kursplan, utan mål, utan budget och utan utvärdering av Skolverket. Ämnet kallas SVEN och betyder "svenska/engelska", och kan väljas av elever i årskurs 7-9 som inte vill eller"orkar" läsa franska, spanska eller tyska.


Eftersom ämnet är helt olikt alla andra ämnen, alltså utan betyg och formella krav, har undervisningen i många skolor blivit därefter: slapp och utan klara mål. Det är alltså detta ämne som B-språken skall konkurrera med när grunden skall läggas för att unga skall ha kunskaper i flera språk. Efterhand har det blivit så många som 36% av alla elever i Sverige i årskurs 9 som valt detta ämne, och språken har, för att behålla eleverna, fått anpassa sig till kravlösheten. Eleverna kan tydligt mindre i B-språket idag än för 15 år sedan när de kommer till gymnasiet, trots att antalet skoltimmar på grundskolan förstärktes i reformen 1994 med 20 %. Totalt 320 timmar finns alltså, men de används i många skolor oerhört ineffektivt.


Eleverna har låsts in i språkgrupper där få har fått sitt. De duktiga har fått anpassa sig nedåt så att språket blivit tråkigt, de svaga har svarat med att välja bort språket redan i skolbänken.
 
Detta har lett till, att den valkonstruktion som fram till 1994 var ett positivt tillval, till språk eller praktiska ämnen av helt annan karaktär, blev ett negativt frånval, ett val bort från det obligatoriska språket, där de som behöll språk av kamrater ansågs "osmarta" som tog på sig en större arbetsbörda i de känsliga tidiga tonåren. Detta är en viktig förklaring till den negativa inställningen till språk, som knappast fanns före 1994 (då det ju var ett tillval), och det har också fått märkbara följder för attityderna ända upp på gymnasiet och för återväxten av språkstuderande på universiteten.
 
Eftersom reformen 1994 hade som syfte att totalt sett öka språkkunskaperna i och intresset för ett tredje språk i grundskolan, och inte att skapa ett stort stödämne, är alltså reformen nu 15 år senare ett fiasko. Man kan t.o.m. påstå att det kravlösa SVEN påverkat och påverkar arbetet i fler ämnen än svenska, engelska och språk i grundskolan, eftersom eleven i SVEN kan få tid att ta igen kunskaper som man inte gjort på ordinarie timmar.
 
Det gäller alltså att i en kommande reform åter få språkval att bli ett positivt tillval, där de elever som åtar sig den extra arbetsbördan får något sorts erkännande från både vuxna och kompisar för att de är "modiga" eller "smarta" eller "duktiga" eller "gör en viktig insats" eller "satsar på sin framtid". Då kommer de också längre. Vi kan hoppas att meritpoängssystemet fungerar i längden, men de påverkar ju främst valet och attityden till språk på gymnasiet, inte på grundskolan.
 
Det måste finnas fler sätt att skapa belöningssystem, även på grundskolan - elever med ett tredje språk vill ha ett erkännande för att man gör något bra, och för framtiden. Så var det på grundskolan före 1994. De nya meritpoängen på gymnasiet är egentligen bara ett svar på det nuvarande språkvalets felkonstruktion och attitydproblem i grundskolan.


Detta problem och rapporten om detta togs upp i programmet Skolfront i SVT den 11 februari. Den grundliga rapporten finns att läsa här.


Av Nätverket Språkförsvaret - 12 februari 2010 13:16


Ur innehållet i det senaste numret av Språktidningen:


Aboriginspråk

När nybyggarna kom till Australien svämmade kontinenten över av engelska ord.

Läs mer


Namnstrid

Snigsås stavas efter många juridiska turer nu Snixås. Beslutet öppnar för fler ortnamn med x.

Läs mer

 

Vad är ett ord? Egentligen?

Börjar man titta eller lyssna närmare har orden en tendens att bli suddiga i konturerna.

Läs mer


Nyordslistan

Birgitta Lindgren, ansvarig för Språkrådets nyordsarbete, redovisar ny-orden 2009.

Läs mer


Fredriks fynd

Vanliga verb utgör rötterna till vår historia.

Läs mer


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16
17
18 19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
<<< Februari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se