Alla inlägg under februari 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 februari 2010 14:59


Gunnar Gällmo berättar på sin blogg "Esperanto med omnejd" att maltesiska har förbjudits som examinationsspråk vid universitetet på Malta. Alla malteser är naturligtvis inte överens om detta beslut - se denna artikel! Malta har två officiella språk, maltesiska och engelska, men bara maltesiska är nationalsspråk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 februari 2010 14:41


I det senaste numret av nyhetsbrevet Språksamt kommenterar Anders Lotsson JO:s beslut om regeringens engelskspråkiga e-postadresser:


Jag har skrivit det tidigare, men jag skriver det igen. Det luktar bromskloss om regeringskansliets beteende och argumentation. .”

Argumentet att å, ä och ö inte gick att använda i domännamn på 1990-talet när regeringskansliet införde e-post är så dåligt att den som framförde det borde skämmas.

Inget hindrade Örnsköldsviks kommun från att registrera ornskoldsvik.se .

Argumentet att engelska e-postadresser är praktiska vid utlandskontakter ger en obehaglig känsla av att regeringskansliet tycker att utländska kontakter är viktigare än kontakter med medborgarna.

Och: hur svårt kan det vara ?

Det kostar några hundralappar att registrera en domän. Flera av departementen har sedan länge registrerat svenskspråkiga namn på sina domäner. Om det verkligen behövs engelskspråkiga e-postadresser är det enkelt att ha en svensk och en engelsk adress för varje adressat.

Jag är övertygad om att det sitter en bromskloss någonstans på regeringskansliet och lurar i politikerna att världen kommer att gå under, eller - ännu värre - alla servrar att krascha, ifall e-postadresserna blir på svenska.

Men nu har JO sagt sitt, och jag är beredd att riskera världens undergång."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) 

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 februari 2010 17:02


Per Ankersjö, som presenterar sig som 38-årig liberal centerpartist, distriktsordförande för Stockholmscentern och gruppledare för Centerpartiet i Stadshuset, tillhör dem som starkt ogillar Språkförsvaret. Han har skrivit ett tidigare inlägg i sin blogg, där han mer eller mindre utdömde språklagen som ett ”monster” och samtidigt passade på att ge Språkförsvaret en känga. I sitt senaste inlägg, föranlett av Johan Hellekants utmärkta artikel i Svenska Dagbladet, kritiserar han än en gång Språkförsvaret. Jag kommer i fortsättningen enbart att kommentera vissa punkter i hans artikel.


Ankersjö skriver:


En sammanslutning vid namn Språkförsvaret ägnar sig åt att anmäla organisationer och företeelser som använder engelska namn och uttryck.”


Sanningen är att Språkförsvaret har skickat iväg fem JO-anmälningar, varav fyra redan behandlats av JO. En av dem, som gällde regeringens e-postadresser, resulterade också i ett positivt utlåtande från JO:s sida. Men detta är inte den enda verksamhet som Språkförsvaret bedriver eller har bedrivit. Språkförsvarets utgångspunkt har sedan bildandet av nätverket 2005 varit att försvara svenskan, särskilt gentemot engelskans expansion, förorda mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Därvid har vi fokuserat på att bidra till införandet av en språklag i Sverige. Var och en som besöker vår webbplats kan se omfattningen av vår verksamhet. Webbplatsen fungerar också som ett nätbibliotek med språkrelaterade dokument; det är förmodligen Nordens mest omfattande webbarkiv. Därför länkar också flera officiella språkorgan och universitet i Norden till Språkförsvaret.


Ankersjö skriver också:


Att studenter som vill ut på en internationell arbetsmarknad skulle bli tvungna att skriva uppsatsen på två språk tar de inte ansvar för.”


Varifrån har han fått detta? Språkförsvaret har drivit kravet på att engelskspråkiga avhandlingar ska förses med sammanfattningar på svenska, ett krav som har ett mycket starkt stöd i universitetsvärlden. I övriga driver vi linjen att svenskspråkiga studenter ska ha rätt (!) att skriva uppsatser och avhandlingar på svenska. Huvudproblemet är nämligen att det finns ett starkt socialisationstryck, mer eller mindre starka rekommendationer från kursanordnarnas sida och ett belöningssystem, som leder till att uppsatser och avhandlingar skrivs på engelska. Vissa forskningsråd har ställt krav på forskningsansökningar ska skrivas på engelska, vilket JO har gått emot, och vissa universitet kräver att anställningsansökningar och befordringsärenden måste vara skrivna på engelska, vilket vår senaste JO-anmälan tar upp. Det är tämligen säkert att många avhandlingar i humaniora och samhällsvetenskaper i onödan skrivs på engelska; de får inte fler läsare utanför Norden för den skull. Språkförsvaret syn i dessa frågor framgår för övrigt av ”Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan


Vidare skriver Ankersjö:


Inte heller organisationer som kommunicerar med turister och målgrupper som inte talar svenska bryr man sig om… Men jag tycker att Språkförsvaret också kunde ha lite respekt för skälen att ibland använda engelskan som ju är ett mer internationellt gångbart språk än svenskan.”


Nu har i alla fall JO tagit ställning för att vi i Stockholm ska få fortsätta säga "Tha Capital of Scandinavia" i vår marknadsföring gentemot turister och utländska företag och att vårt näringslivsbolag ska få heta ’Stockholm Business Region’ även i fortsättningen. Det är bra. Man ska få kalla flygplatser "’airport’.”


Men Språkförsvaret hävdar inte att myndigheter och andra skattefinansierade organ ska använda svenska på bekostnad av engelska eller andra språk. Vi hävdar att dessa inte ska använda engelska på bekostnad på alla andra språk, fr.a svenska. Om inte Ankersjö förstår denna fundamentala skillnad, måste jag sätta ett frågetecken för hans intelligens. Jag slår vad om att själva namnbytet från Stockholms Turistbyrå till Stockholm Visitors Board inte har lockat en enda extra turist till Stockholm. Det som har en positiv effekt på turisttillströmningen är en mångspråkig information; fortfarande har SVB bara detaljerad information på svenska och engelska. Detta trots att den största gruppen av utländska turister räknat i gästnätter enligt senaste uppgifter kommer från Norge och Tyskland, därnäst från Danmark och Nederländerna och först på femte och sjätte plats kommer britter och amerikanare. Vi har ingenting emot att man översätter Stockholms Turistbyrå, inklusive slagordet ”Stockholm – Skandinaviens huvudstad” (detta slagord är dock korkat, eftersom Skandinavien inte har någon huvudstad liksom att det sticker våra nordiska grannar i ögonen), till andra språk, inklusive engelska.



Sak samma med namnbytet från Stockholm Näringslivskontor till Stockholm Business Region. I en tv-debatt i somras drog en företrädare för SBR en vals om att SBR riktade sig till en internationell publik. Mycket snabbt fick Språkförsvaret av en högt uppsatt källa i SBR veta att 90 procent av kunderna var svenska företag. Att huvuddelen av kunderna var svenska företag bekräftades också av ett brev från Roger Mogert, borgarråd i Stockholm. Samma resonemang gäller här; den svenska beteckningen ska stå först, samtidigt som den kan översättas till hur många språk som helst, inklusive engelska, beroende på kundkretsen. Varken Ankersjö eller SBR:s styrelse tycks känna till EU-kommissionens undersökning om språkkompetensen i små och mellanstora företag i Europa. Denna undersökning visade att dessa företag gjorde stora ekonomiska förluster på grund av de inte behärskade något annat främmande språk än engelska förutom det egna modersmålet. Spetskompetens – och konkurrensfördelar – uppnås bara om man behärskar modersmålet, engelska och ytterligare främmande språk.


Luftfartsverket  ersatte beteckningen ”flygplats” med ”airport” genom ett dekret 2008. Det finns ingen vettig anledning till detta förutom att Luftfartsverket vill verka ”internationella”. Det inträffade aldrig före 2008 att något utländskt flygplan tog miste på någon flygplats och i stället landade på en åker eller parkeringsplats; huvuddelen av passagerarna är svenskspråkiga och ingen utländsk turist har mig veterligt av misstag hamnat i Sverige på grund beteckningen ”flygplats”, liksom att denna namnändring har ytterst lite stöd av befolkningen närmast flygplatserna. Alltså den svenska beteckningen först, t.ex Malmö flygplats, medan den engelska beteckningen placeras under eller efter den svenska beteckningen. Detta system med det inhemska namnet först tillämpas förmodligen på de flesta flygplatser utomlands, där engelska inte är huvudspråk.


Ankersjös förra inlägg fick en smått elak kommentar i hans blogg. Jag kan inte låta bli att citera den:


När centern lämnade Sverige för att kamma sig med fläskkotletter på Stureplan - ja då tappade centerrörelsen kontakten med verkligheten. . .


Ni har fortfarande kvar en del trogna medlemmar, men ju mer ni satsar på satsar på att servera ’old man's mess’, ’pick-up monks’ och ’bloodpudding’ på äldreboenden desto fler känner främlingsskap. Ska ni locka era kärnväljare i Nordingrå till nästa val med ’Election kick-off with sour-herringparty’? Lycka till, säger jag."


Lyckligtvis är inte Per Ankersjö representativ för Centerpartiet. Språkförsvaret har också haft ett mycket gott samarbete med representanter för Centerpartiet, särskilt inför riksdagsbehandlingen av ”Bästa språket” november 2005.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)
 

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2010 23:28


Som vi tidigare berättat fattade Riksdagens ombudsmän (JO) den 19/2 beslut i fråga om ett antal anmälningar om tillämpningen av språklagen. JO:s beslut har också kommenterats i pressen.


Det gäller bl.a.:


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 februari 2010 22:00



Flertalet norska företagsledare vill att reklamen bara ska vara på norska. Tre av fyra statsorgan bryter mot målloven (d.v.s. den lag som reglerar förhållandet mellan bokmål och nynorska). Medan andelen nynorskelever i skolan har förändrats lite i Oppland sedan 2005, har den gått markant ned i Buskerud och Telemark. Detta är något av det som framkommer i rapporten ”Språkstatus 2010. Kunnskap frå elleve språkpolitiske område”, som det norska Språkrådet lägger fram på uppdrag från Kulturdepartementet.


(Resten av texten är direkt hämtad från Språkrådets webbplats)


– Økt kunnskap om språkbruk og språkholdninger gir et bedre grunnlag for å sette i verk tiltak for å styrke statusen til norsk språk, sier Sylfest Lomheim, direktør i Språkrådet.

Samtidig som et stort flertall av befolkningen mener at det er viktig å ta vare på det norske språket, mener en av to at det ofte er mye enklere å bruke engelske ord og uttrykk. Seks av ti bedriftsledere mener at bare norsk bør brukes i reklame og markedsføring i Norge, viser undersøkelser som blir omtalt i «Språkstatus 2010».

I rapporten går det fram at andelen nynorskelever i skolen er temmelig stabil i enkelte deler av landet, men har gått ned i andre områder. Andelen har gått litt opp i Sogn og Fjordane, litt ned i Oppland og markert ned i Buskerud og Telemark siden 2005. Det blir påpekt at det er forsket lite på årsakene til at en del elever bytter fra nynorsk til bokmål. Ellers er dette noen av konklusjonene i "Språkstatus 2010":

  • Norge mangler gjennomarbeidede definisjonsordbøker til skolebruk.
  • Nordmenn er positive til normering av skriftspråket.
  • Ordlister og skolebøker har varierende språklig kvalitet.
  • Nye lesebøker gir elever i ungdomsskolen mindre mulighet til å lese nynorsk.
  • Videregående skole gir minimalt med undervisning i nordiske nabospråk.
  • Det er ikke mulig å ta mastergrad i fagoversettelse i Norge.
  • Stadig færre standarder har blitt oversatt til norsk de siste årene.
  • Populærmusikk med norsk tekst har fått høyere status.
  • Kinofilmer blir nesten uten unntak tekstet på bokmål.
  • I næringslivet blir engelsk særlig brukt i formelle sammenhenger og i ekstern kommunikasjon.
  • Norsk er brukt i en av ti doktorgradsavhandlinger og i tre fjerdedeler av mastergradsundervisningen.
  • Bare ett av fire statsorganer oppfyller kravene i målloven på en god måte.
  • Ofte finnes programvare til bruk i det offentlige bare på bokmål.
  • Norsk er det faget der elever på alle trinn i skolen bruker datamaskin mest.
  • Det finnes ikke god statistikk over hvor mange som har et innvandrerspråk som morsmål.

Språkrådet skal heretter lage en årlig rapport for Kulturdepartementet med dokumentasjon fra ulike språkpolitiske områder. ”Språkstatus 2010” er den første rapporten. De årlige rapportene fra Språkrådet skal danne grunnlaget for en stortingsmelding om språktilstanden i Norge fra Kulturdepartementet hvert fjerde år.


Hela rapporten kan laddas ner här !


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 februari 2010 22:38


(Texten - publicerad den 19/2 2010 - är hämtad från JO:s webbplats)


JO har mottagit ett antal anmälningar mot myndigheter som enligt anmälarna inte följer språklagen. Anmälningarna har gällt användningen av enstaka engelska ord i stället för svenska, bl.a vid benämningen av offentliga platser samt utformningen av logotyper och liknande. I merparten av ärendena har JO inte ansett att det funnits tillräckliga skäl för kritik. Språklagen innefattar inget allmänt förbud mot att använda engelska uttryckssätt. I många fall rör det sig om lämplighetsfrågor, som lagstiftaren inte haft ambitionen att reglera rättsligt. Enligt språklagen har dock alla myndigheter ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Samtliga anmälda myndigheter har därför fått del av besluten och erinrats om detta ansvar. - Besluten i dessa ärenden är i stort sett likalydande. De har diarienummer 4013-2009, 4098-2009, 5830-2009, 6508-2009, 157-2010 och 259-2010


I ett fall har JO funnit att språklagen inte följts. Det gäller Regeringskansliets bruk av engelska e-postadresser. Utformningen av myndigheters e-postadresser ligger visserligen utanför det kärnområde, där språklagen kräver att endast svenska får användas. Att en sådan adress avfattats på engelska kan inte heller anses utgöra ett hinder mot den möjlighet att kommunicera med svenska myndigheter på svenska som enligt språklagen ska finnas. Men språklagen ålägger även det allmänna ett särskilt ansvar för det svenska språkets användning och utveckling. Ansvarets räckvidd måste bl.a vara beroende av vilken roll och ställning en myndighet har. Regeringskansliet är därvid unikt. Just dess bruk av enbart engelskspråkiga e-postadresser rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar som från statens sida ställs på myndigheterna. Det har befunnits stå i strid med språklagens krav. - Beslutet finns under diarienummer 3913-2009


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Spåkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 februari 2010 15:26

Riksdagens ombudsmän - JO
Box 16327
103 26 Stockholm


Angående krav på engelska i samband med universitetens anställningsansökningar och befordringsärenden


Undertecknade har noterat att flera högskolor i Sverige kräver att anställningsansökningar ska vara skrivna på engelska liksom att befordringsärenden också ska vara skrivna på detta språk. Det gäller bl.a Göteborgs universitet, Kungliga Tekniska Högskolan och Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU).


Justitieombudsmannen har tidigare fattat ett beslut av den 27/10, vilket i sammanfattning lyder:


Ett forskningsråd har felaktigt uppställt krav på att ansökningar om forskningsfinansiering måste vara skrivna på engelska. Efter att detta inträffat har språklagen trätt i kraft. Enligt lagen är svenska huvudspråk i Sverige. Svenska ska alltid användas inom kärnområdet för det allmännas verksamhet. Utanför kärnområdet är huvudregeln att svenska ska användas, men undantag kan göras efter en intresseavvägning. Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte heller efter språklagens införande kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska.”


Vi menar att de åberopade universitetens krav på att anställningsansökningar, liksom befordringsärenden, ska vara skrivna på engelska är en direkt parallell, som saknar stöd i den språklag som började tillämpas den 1/7 2009. Vår uppfattning är att det alltid ska vara möjligt att skriva en anställningsansökan eller driva ett befordringsärende på svenska för en svensk medborgare till en svensk myndighet.


Till förtydligande vill vi anföra ett par saker. Vi emotsätter oss självfallet inte lärosätenas generösa erbjudanden att även ta emot anställningsansökningar på engelska eller på andra relevanta språk för den aktuella tjänstens bedrivande. Tvärtom. Det kan vara synnerligen relevant för professurer, och möjligen även för universitetslektorat, i den mån tjänstens bedrivande - åtminstone i en övergångsperiod - kan ske på ett främmande språk, och den meritering som åberopas också råkar vara på samma språk. I annat fall krävs ändå en sakkkunnigkompetens på de det/de språk som de meriteringsgrundande handlingarna är upprättade på. Vi stöder en parallellspråklighet. Vi motsätter oss dock ett slentrianmässigt användande av denna möjlighet. Särskilt anmärkningsvärt blir det då själva ansökan krävs inlämnas på engelska, med en svensk meritering, och för en tjänst och tjänstgöring som sedan till uteslutande del kommer utföras på svenska.


Med vänlig hälsning

Per-Owe Albinsson/OlleKäll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson
Medlemmar i nätverket Språkförsvaret


23/2 2010


Bilagor och referenser:


Medlemmar i nätverket Språkförsvaret: Brev till SLU angående krav på engelska i samband med anställningsansökningar med mera - 3/12 2009

Eva Askebro Hansson, SLU: Krav på engelska i samband med anställningsansökningar med mera - 14/12 2009

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret: Ang. Brev av den 14 december 2009 gällande "Krav på engelska i samband med anställningsansökningar med mera" (Dnr SLU ua 259-3589/09) -12/1 2010

Kungliga Tekniska Högskolan: Antagning som docent  - senast ändrad 1/10 2008

Göteborgs universitet: Ledigkungörelse 2009-12-17 Dnr E 324 3978/09 – se separat bilaga.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 februari 2010 19:49


Justitieombudsmannen fattade den 19/2 2010 beslut om ett antal anmälningar för brott mot språklagen. Besluten återfinns här. Anmälningarna gällde Stockholms stad, Luftfartsverket, Kristianstads kommun och regeringens engelskspråkiga e-postadresser. De enda anmälningar som gick anmälarnas väg var Olle Josephsons och Språkförsvarets mot regeringen. I sammanfattningen i fråga om detta JO-beslut heter det:

 

”Utformningen av myndigheters e-postadresser ligger utanför det kärnområde, där språklagen kräver att endast svenska får användas. Att en sådan adress avfattats på engelska kan inte heller anses utgöra ett hinder mot den möjlighet att kommunicera med svenska myndigheter på svenska som enligt språklagen ska finnas. Men språklagen ålägger även det allmänna ett särskilt ansvar för det svenska språkets användning och utveckling. Ansvarets räckvidd måste bl.a vara beroende av vilken roll och ställning en myndighet har. Regeringskansliet är därvid unikt. Just dess bruk av enbart engelskspråkiga e-postadresser rimmar illa med det särskilda språkvårdsansvar som från statens sida ställs på myndigheterna. Det har befunnits stå i strid med språklagens krav.”

 

JO gör följande bedömning beträffande Regeringskansliets e-postadresser:


Utformningen av en myndighets e-postadress får anses ligga utanför kärnområdet. Även om en på engelska avfattad e-postadress i någon mån kan försvåra för den som inte behärskar engelska att kommunicera med en myndighet är svårigheten inte alls så betydande att den i sig kan anses utgöra ett hinder för den enskilde att använda svenska vid kontakter med myndigheten. Språklagen innebär alltså generellt sett inte ett förbud för myndigheter att ha e-postadresser på främmande språk. Lagen innefattar emellertid ett allmänt krav på att, enkelt uttryckt, en myndighet så långt möjligt ska använda svenska. Kravets räckvidd skiftar som framgått mellan olika sektorer av samhället (se ovan om den rättsliga regleringen). Det särskilda ansvaret för att svenskan används och utvecklas (6 § språklagen) måste enligt min mening vara beroende bl.a av vilken roll och ställning myndigheten har.

 

Regeringskansliet har självfallet en vidsträckt internationell kontaktyta, där engelskspråkiga e-postadresser kan underlätta arbetet. Emellertid torde en minst lika betydande del av de e-postmeddelanden som sänds till kansliet komma från svenskspråkiga avsändare. Regeringskansliet har vidare en unik ställning i det svenska stats- och samhällslivet. Det är uppenbart att just dess bruk av engelskspråkiga e-postadresser stämmer illa överens med det särskilda ansvar som från statens sida ålagts myndigheterna för det svenska språkets användning och utveckling. I detta sammanhang vill jag även erinra om regeringens uttalanden i språklagens förarbeten angående vikten av att det allmänna i sin verksamhet ger en tydlig signal om att svenskan är samhällets gemensamma språk.

 

Mot den bakgrunden och då det inte synes föreligga några större svårigheter, varken av tekniskt eller av annat slag, att införa och använda även svenskspråkiga e-postadresser framstår Regeringskansliets bruk av enbart engelska adresser sammanfattningsvis inte som förenligt med språklagen.

 

Det yttrande Regeringskansliet avgett till JO får tolkas så att man där och såvitt angår principfrågan inte är av någon annan uppfattning än den jag nu gett uttryck för. Det ursprungliga skälet till att adresserna avfattades på engelska synes bl.a ha haft att göra med tidigare rådande tekniska förutsättningar. Att någon översyn inte gjorts under senare tid hänger samman med Regeringskansliets verksamhet under Sveriges tid som ordförandeland i EU andra halvåret 2009. Eftersom några begränsningar av det slaget inte längre tycks föreligga finns det inga hinder mot att en anpassning till språklagen sker. Att döma av vad som anförts från Regeringskansliets sida torde ett sådant arbete numera vara inlett. Det finns alltså skäl att utgå från att problemet är på väg att lösas. Ärendet hos JO kan därmed avslutas.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5 6 7
8 9 10 11 12 13 14
15 16
17
18 19 20
21
22 23 24 25
26
27 28
<<< Februari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards