Alla inlägg under januari 2010

Av Nätverket Språkförsvaret - 31 januari 2010 21:03




Ola Wikander, som skrev boken "I döda språks sällskap", har utkommit med en ny bok, som presenteras på följande sätt på adlibris.com:


"Orden och evigheten är en samling mycket personliga och inbördes olika essäer, där de gemensamma nämnarna är språk-religion-humaniora och dessas återspeglingar och korsningar i världen.

 

Kunskaper i klassiska språk och överhuvudtaget klassisk humaniora kan bidra till att skapa förståelse för företeelser omkring oss idag. Vare sig vi vill eller inte lever vi i en ständig kulturell och ideologisk dialog med dem som kommit före oss, och man kan se spåren av detta inte bara hos högtravande författare utan i kulturella uttryck som verkligen brukar ses som low brow ? som dataspel, serier och vanliga biofilmer. Att det religiösa bildat och bildar en mycket central del av människors livsförståelse märks direkt om man umgås med forna tiders skrivna minnesmärken. Språken blir en nyckel till de religiösa och filosofiska tankarna, och dessa har ofta i sin tur så helt invävt sig i språkens begreppsvärld att det är svårt att tänka sig dem åtskilda.

Kunnigt och med smittande entusiasm berättar Ola Wikander bland annat om latinet som en modern stämningsskapare, om författaren Lukianos sciencefictionverk från första århundradet e.Kr., om Mel Gibson och arameiskan i filmen the Passion of the Christ, och reder ut frågor som hur Nefertiti egentligen uttalade sitt namn, eller om svenskan är dömd att vara ett språk enbart för diskbänksrealism. Några av texterna är undervisande i stilen, andra filosoferande. Några är ytterst allvarliga, andra inte alls. Ungefär hälften av texterna har tidigare varit publicerade i olika tidskrifter i (bland annat i Språktidningen, Kontur, Axess och Minaret), men många av dessa är omarbetade och utvidgade."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 30 januari 2010 13:11


Nordiskt menyspråk är summan av arbetet med 30 nationella rätter från vart och ett av de nordiska länderna. Målet har varit att dämpa inflationen av utländska termer för nordisk mat.


Pådrivaren för detta arbete i Norge är stiftelsen Norsk Matkultur, vars ordförande är Harald Osa.


Han intervjuas i Språknytt nr 4/2009. Han menar att man alltid måste överväga om det går att ersätta ett utländskt namn med ett nordiskt ord.


”- Skal du servere ein kjent utanlandsk rett, må du vurdere om namnet skal stå. Kan det erstattast med eit nordisk ord? Eit viktig val når du tenker på kva gjesten kan vente seg under måltidet. Eit døme: Vichyssoise er ei kald, klassisk fransk potet- og purresuppe. Mitt forslag er å lage ein meny der restauranten kanskje skriv originalnamnet. I underteksten fortel dei kva potetsort og vekstområde som er basis for retten. Eller dei kan gå rett på sak og kalle det «kald krema potet- og purreløksuppe.”


Att ge en maträtt en nordisk benämning är en slags extra garnering och ingenting att skämmas för. Benämningen kan t.o.m slå igenom internationellt.


Gjestene vil ha noko som stemmer med deira eiga haldning til livet. Vi kan godt ta den store diskusjonen om økologisk er rett eller gale. Det er likevel ikkje poenget mitt: Det er å snakke om rommet som omgir maten vår, og tekstane vi forsyner dette rommet med.

 

For Osa læt det aller best når lyden frå det nordiske matbordet når fram til andre land. Osas døme er smörgåsbordet til svenskane. Det heiter smorgasbord i språk utan å og tødlar. Like eins er Janssons frestelse det same i ein engelsk, tysk eller for den del indisk meny. Tenk like eins på norske le Skrei, ei merkevare i Frankrike.

 

- Le Skrei er namnet på eit eineståande produkt frå norskekysten, ein unik torsk. På same vis som parmaskinke er unikt italiensk. Ei parmaskinke kan ikkje omtalast som «spekeskinke» utan å ta ein vesentleg verdi vekk frå denne maten. Du skaper noko meir ved å sette rett namn på eit godt produkt. Der er vi for lite flinke, vi i Norden."


Om man ersätter en för de flesta matgäster oförståelig menybeskrivning med en inhemsk beskrivning, kan det leda till en annorlunda matupplevelse.


”- No har vi fått klippfisk brandade i norske menyar. Brandade er eit uforståelig fransk ord for oss. Franskmennene serverer brandade som ein mos eller ei røre av klippfisk, gjerne med potet. Få skandinavar vil oppleve at retten står for den nordiske smaken. For oss bør retten kanskje omtalast slik:

 

Osa hentar opp eit ark.

 

’Klippfisk fra J. Dybvik i Ålesund og fjellmandelpotet fra Oppdal. Luftig potetmos tilberedt med Kviteseidsmør og kremfløte servert med stykker av dampet klippfisk, baconfett og persille.’ 

 

– Retten er den same. Kva har skjedd? Vi oppfattar han heilt annleis. Dette er kjerna i prosjektet Nordisk mat: Kva vil vi formidle? Skildringa er overordna. Vi på kjøkkenet må tenke over kva råvarer vi vil framheve. Kan vi forsterke bodskapen gjennom språket? Klart vi kan.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2010 21:22


Musiktjänsten Spotify finns i Spanien, Frankrike, Finland, Sverige, Norge och England. Spotifys hemsida finns på engelska, franska och spanska. Trots att upphovsmännen är svenskar finns inte någon svensk hemsida och inte heller någon norsk eller finsk.


Om man använder gratisversionen av Spotify får man med jämna mellanrum lyssna på reklam som framförs på svenska och på mycket bräkig amerikanska. Spotify kan uppenbarligen mycket väl avgöra i vilket land produkten används i, så att den amerikanska rösten hörs i Sverige är säkert ett medvetet val.


Amerikanska företag i Sverige (Microsoft, IBM, HP, DELL, SUN, Apple, McDonalds, Burger King, Cisco,  m fl) är mycket noga med att ha hemsidor på svenska men så icke Spotify! Att den svenska produkten Spotify inte har en svensk hemsida måste vara någon slags medveten anglo-snobbism. 


Läs om Spotify:
http://sv.wikipedia.org/wiki/Spotify


Jonas Borelius


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 januari 2010 19:33


Har du inte läst den språklag  som började gälla den 1/7 2009? Det är absolut ingen lång och krånglig lagtext. Om du vill ha lagen förklarad, kan du gå till Språkrådets ”Frågor och svar om språklagen". Du kan också jämföra språklagen med det utkast till språklag för Sverige  som Språkförsvaret utarbetade september 2006. Den går betydligt längre än den nuvarande språklagen, som tyvärr också måste tolkas.


Detta sker bl.a genom de JO-anmälningar som Språkförsvaret och privatpersoner har gjort. Språkförsvaret har gjort fyra JO-anmälningar, nämligen angående regeringens e-postadresser, Stockholms stads engelskspråkiga beteckningar, Luftfartsverket namnbyte från ”flygplats” till ”airport” och Kristianstads kommuns slogan ”Spirit of food”, alla i syfte att pröva språklagen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 januari 2010 20:55



I en artikel, ”Quand le monde parlera chinois”, i lepoint.fr den 29/12 2009 berättar Caroline Puel om Kinas framgångar med Konfuciusinstitutet. Detta institut är Kinas motsvarighet till British Council, Alliance française, Cervantes-institutet och Goethe-institutet etc. och ska sprida kännedom om det kinesiska språket men även om kinesisk historia och kultur, som film, litteratur och konst. Dess budget är idag hälften av Goethe-institutets.


När det första Konfucius-institutet öppnade 2004, planerade Kina att inviga 100 institut före 2010. Men redan nu finns det 282 institut i 88 länder, nästan alltid i samarbete med ett universitet eller en lokal förvaltning. I Frankrike har tretton Konfuciusinstitut öppnats de senaste två åren och två till är på väg. I USA finns inte mindre än sextio institut.


Föreståndaren för institutet, fru Xu Lin, som intervjuas i artikeln, berättar att mer än 40 miljoner utlänningar (därav 36 miljoner med kinesiskt ursprung) lär sig kinesiska. 250000 utländska studenter studerar vid något Konfuciusinstitut och 500000 har utbildats sedan 2004. Konfuciusinstitutets största problem är faktiskt att möta den växande efterfrågan; enligt samma Xu Lin ligger 300 ansökningar om att få öppna ett institut och väntar…


Stater som redan är ekonomiskt, politiskt och militärt starka, eller är på väg att bli starka som Kina, brukar också inse betydelsen av kulturellt och språkligt inflytande. Därför satsar de medvetet på att befrämja den egna kulturen och språket. Ett klassiskt exempel är engelska språkets betydelse för den brittiska ekonomin. Näst efter nordsjöoljan har det engelska språket under en tid varit Storbritanniens viktigaste inkomstkälla, enligt uppgifter från British Council.


Kina ekonomi utvecklats mycket snabbt; ett amerikanskt statsfinansierat organ  förutspår att Kina kommer att uppnå samma BNP som USA 2035. Personligen tror jag att det kommer att gå snabbare. Kina passerade november 2009 Tyskland som världens främsta exportland. Det betyder inte att det kinesiska språket kommer att vara lika betydelsefullt som engelskan 2035, eller än mindre ersätta engelskan som lingua franca. Det går inte göra några förutsägelser på denna punkt. Men helt klart kommer kinesiska språkets betydelse att växa; faktum är att så redan har skett. De kommande decennierna kommer att präglas av att vi går mot en multipolär värld, där fler språk - utöver engelska och kinesiska -  kommer att bli allt viktigare. Om man ser spanska/portugisiska som ett språkkluster på samma sätt som danska/norska/svenska, gäller bedömningen även dessa båda språk. Det finns ingen spanskspråkig stormakt, men väl Brasilien, som är en regional stormakt på uppgång. Att understödja mångspråkighet på individnivå och på nationell nivå är därför ett vinnande koncept.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 27 januari 2010 23:51


Den Internationella modersmålsdagen utlystes av UNESCO 1999. Dagen firas i februari varje år för att lyfta fram språklig och kulturell mångfald. Den 21 februari 2010 samordnas firandet av alla modersmål med det Internationella året för möten mellan kulturer.


Läs mer på Tema modersmål och på Unescos webbsidor.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 januari 2010 13:15




Texten hämtad från ett pressmeddelande från Uppsala universitet 25/1 2010)

 
En ny lag och många aktuella diskussioner om svenskans och minoritetsspråkens ställning: Språk är ”inne”. Den 26 januari startar en ny föreläsningsserie om språk och makt vid Hugo Valentin-centrum vid Uppsala universitet.
Språk och språkpolitik har fått en helt ny aktualitet i Sverige under det senaste decenniet. Frågor kring språklig mångfald, språkliga rättigheter och svenskans ställning i samhället, i företag och inom högskolan, har diskuterats i pressen och Sverige har fått sina första språklagar. Även språkets roll i det politiska livet och förhållandet mellan språk och genus har väckt intresse på många håll.  

Den nya serien med föreläsningar har rubriken Språket och makten... och härligheten? vid Hugo Valentin-centrum (tidigare Centrum för multietnisk forskning och Programmet för studier kring Förintelsen och folkmord) belyser olika aspekter av dessa frågor under sammanlagt åtta föreläsningar. Fyra ges under vårterminen 2010, de resterande fyra under hösten. De flesta av föreläsarna är knutna till Uppsala universitet.


Den första föreläsningen ges den 26 januari av professorn i svenska språket Björn Melander, dekanus för Uppsala universitets språkvetenskapliga fakultet. Han kommer att tala om det mycket aktuella ämnet ”Makten över språket i svensk språkpolitik och språkvård”.


Den 16 februari behandlar fil.dr Bettina Jobin, forskarassistent vid institutionen för moderna språk, skillnader och likheter i tysk och svensk språkpolitik när det gäller språkfrågor som rör genusförhållanden. Rubriken på hennes föredrag är ”Språket, makten och herr-ligheten?”


Den tredje föreläsningen den 23 mars ägnas åt en historisk kavalkad kring språket som retoriskt verktyg med rubriken ”Retorik och politik från Caesar till Sahlin”. Föreläsare är professor Lars Burman vid litteraturvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet.


Terminens sista föreläsning den 20 april anknyter till den första och behandlar frågan ”Svensk språkpolitik – mot ökad eller minskad mångfald?”. Föreläsare är Sally Boyd, professor i allmän språkvetenskap vid Göteborgs universitet.


Samtliga föreläsningar äger rum kl. 18.15–19.45 vid Engelska Parken – Humanistiskt Centrum, Thunbergsvägen 3 D, 1 tr., Sal 2-1077.



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 januari 2010 19:55


Seminariserien, som leds av Björn Melander, professor i svenska språket, startar i morgon, närmare bestämt i Engelska parken, sal 2-1077, kl. 18.15 och pågår till 19.45


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
       
1
2 3
4 5 6 7 8 9 10
11 12 13 14 15 16 17
18 19 20 21 22 23
24
25 26 27 28 29 30 31
<<< Januari 2010 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards