Alla inlägg under december 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 december 2009 15:03


(Davids inlägg var införd i Språkförsvarets gästbok den 8/12 2009)


Hej David,


jag heter Jonathan Smith och jag svarar på ditt inlägg i Språkförsvarets gästbok. Jag är engelsman, fysiker/ingenjör och jag skriver på svenska. Mer information om mig finns på min webbsida som är både på svenska och engelska. Läs gärna mitt blogginlägg 26 november "Språk att äga, älska och ärva"


En kopia av din text återges längst ner. Jag har numrerat dina synpunker och
svarar på en i taget.


Med vänlig hälsning,
Jonathan Smith
www.KALINGA.se

----------------------------------------------------------------------------------------------


1. Språkförsvarets webbsida och blogg  har 400 - 500 besökare om dagen. Det är ytterst sällan att någon uttrycker sig så starkt negativt om innehållet.


2. Vi vet mycket väl vad planeten heter på svenska och vi är väl medvetna om dess språkliga och kulturella mångfald. Språkförsvarets huvudsyfte är att upprätthålla språklig mångfald och flerspråkighet. Planeten har minst lika
många namn som det finns mänskliga språk. Några av dem listas här.


3 + 4. Att ett mänsklig språk talas av relativt få människor är inte ett mått på dess betydelse. Svenska är för det mesta sinsemellan förståeligt med andra nordiska språk såsom danska och norska – det förstås även av islänningar, färöingarna och grönländare, som läst danska eller något annat nordiskt språk. Svenska är modersmål för knappt sex procent av Finlands befolkning och förstås av drygt 40 procent. De nordiska språken förstås av en befolkning på uppemot 25 miljoner utspridda över åtta tidzoner. Tack vare Sveriges öppna invandrarpolitik talas svenska även av många människor som har andra språk som modersmål, t. ex arabiska, hindi, thai - till och med engelska. Svenskan har därmed direkta band till ett rikt internationellt samfund.


5.1 Indiens framgång inom IT beror inte blott på engelskkunskaper utan landets extrema flerspråkighet. En genomsnittlig välutbildad person i Indien växer upp med minst tre språk i tal och behärskar oftast flera skriftspråk. Kan man hindi, punjabi, oriya och engelska går det lätt att lära sig C++, Python, Java eller vilket som helst annat språk.


5.2 Engelskans ställning i Indien och Sverige kan knappastt jämföras. Läs gärna historien. Engelska fördes in i Indien som språk av britiska kolonialister och missionärer. Det fungerar idag som ett av flera gemensamma språk varav två till är hindi och tamil.


6. Som sagt, vi stödjer flerspråkighet, men samtidigt står vi emot engelskans intrång och den stigande övertron på engelskans betydelse. Tyvärr har utbildningen  inom andra språk försämrats under de senaste åren. Observera till exempel att Sveriges största handelspartner inte är USA utan Tyskland. Kunskaper i tyska är av stort ekonomisk värde.


6. Språkförsvaret har ingen anknytning till Sverigedemokraterna. Vi är oberoende av alla politiska partier.


7. Det svenska språket är ingen leksak eller dekorativ kulturpryl. Sveriges rikes lag skrivs på svenska. Svenskan är grunden för allt som sker i vårt land.


8. Utan det svenska språket skulle nutidens teknologiskt och ekonomiskt avancerade samhälle aldrig någonsin ha blivit till. Utan svenskan stannar Sverige. Det sista vi ska göra nu är att försumma vårt språk.


Och ditt språk är inte engelska. Det är svenska. Värna det du har.
-------------------------------------------------------------------------------------------------

Hej!


1. Det här var en tråkig och obehaglig hemsida.


2. Vi lever på en planet som heter jorden och här finns många olika länder, folkslag, språk och kulturer.


3. Av drygt 5 miljarder människor utgör de "svenska" ca 9 miljoner eller knappt 0,18%. Vår kultur är försvinnande liten och är av försvinnande intresse ur detta perspektiv.


4. För att vara konkurrenskraftiga måste vi lära oss så mycket som möjligt om andra kulturer och språk. Detta för att kunna leva i en så god symbios med resten av världen som möjligt för att kunna bedriva handel (och kanske träffa snygga tjejer och killar!?)


5. Detta ser jag dagligen i mitt arbete med IT. Notera till exempel att den enskilt största framgångsfaktorn för Indiens explosionsartat expanderande ekonomi och välstånd är befolkningens.. ..ENGELSKAKUNSKAPER


6. Vi måste alltså ta varje tillfälle i akt att lära oss mer tyska, franska, spanska och.. ..ENGELSKA!


7. Visst det är kul med obskyra kulturyttringar och det kan för vissa kännas trevligt med en tydlig identitet. Men detta "Språkförsvaret" verkar mer vara något sorts ny-nationalistiskt fenomen besläktat med sverigedemokrater och annat skräp.


8. Nej, FÖRORDA engelskans inflytande istället. Läs och studera gärna svenska och svensk kultur, men motarbeta inte vår framtid.


Mvh


D


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 december 2009 13:24


Idag kl. 13.20 sände programmet "Språket" under rubriken "Lagar och språkregler" en intervju med Lena Ekberg, Språkrådets chef, och Per-Owe Albinsson, en av Språkförsvarets talespersoner. Ur presentationen:

 

 

"Språklagen har funnits i snart ett halvt år - har den haft någon betydelse? Ja, några myndigheter har fått tänka om och använder nu svenska i stället för engelska. Lena Ekberg, chef för Språkrådet, berättar om några principiellt viktiga avgöranden, men betonar att försvar för svenska språket inte innebär motvilja mot engelskan i alla sammanhang.


Per-Owe Albinsson, talesman för det oberoende nätverket Språkförsvaret, tycker att lagen höjt temperaturen i språkdebatten."

 

Programmet sänds i repris onsdag 19.03, torsdag 01.03 och söndag 18.30


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 december 2009 11:13


Vi har vid flera tillfällen tidigare berättat om Kramfors kommuns webbomröstning om namnförslaget "High Coast Airport". Enligt en representant för Kramfors kommun var 26 procent för ett namnbyte till "High Coast Airport" - 74 procent däremot. 582 personer deltog i omröstningen, några röstade flera gånger. Det kom in c:a 300 andra namnförslag på flygplatsen. "Höga Kusten flygplats", "Nylanda", "Ådalens flygplats" och att det gamla namnet skulle behållas var i stort sett jämbördiga.


Heder åt Kramfors kommun som lät genomföra denna webbomröstning. Det normala är annars dylika namnbyten beslutas över huvudet på berörda medborgare. Inte har Stockholms kommunledning rådfrågat medborgarna i kommunen om "Stockholm - The Capital of Scandinavia", "Stockholm Business Region", "Stockholm Visitors Board" eller "Stockholm Entertainment District" (se för övrigt Språkförsvarets JO-anmälan).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2009 15:51


I en replik i Svenska Dagbladet den 2/12 har Liss Kerstin Sylvén och Pia Sundqvist kommenterat artikeln ”Övertro på engelskans betydelse” . Huvudtesen i den senare artikeln var att en tidigareläggning av undervisningen i engelska i grundskolan i enlighet med Globaliseringsrådets och Folkpartiets ståndpunkter inte har någon avgörande betydelse för elevernas framtida kunskaper i engelska (eller något annat främmande språk för den delen). I det läget riskerar förslaget om engelskan redan i årskurs ett enbart att höja engelskans status än mera i det svenska samhället.


I artikeln hänvisade författarna, inklusive undertecknad, till Liss Karin Sylvéns avhandling från 2004. Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist bekräftar än en gång att forskningen är entydig vad gäller den s.k fritidsengelskans avgörande betydelse för utvecklingen av barns och ungdomars kunskaper i engelska. Det finns för övrigt en avhandling [1]av Rakel Österberg, i vilken hon hävdar att motivation är viktigare än begåvning vid språkinlärning. I vår artikel lyfts också båda dessa faktorer, d.v.s ”ungdomarnas eget intresse och graden av användning av engelska på fritiden”, fram som utslagsgivande. Dessa faktorer har också det gemensamt att de tidsmässigt inte är begränsade till skoltiden och också är avgörande för om eleverna kommer att kunna bibehålla, eller ännu hellre förbättra, sina kunskaper i ett givet främmande språk.


Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist skriver:


Vi menar dock att det måste vara en fördel om skolan kan haka på det intresse även yngre barn har, genom sina fritidsaktiviteter, för det engelska språket.  Ju tidigare skolan kan komma in och fånga upp detta, och därigenom utnyttja barns och ungdomars egen motivation för att lära sig språk (i detta fall engelska), desto mer effektiv borde (min fetstil) språkundervisningen kunna bli. Om barn tidigt blir medvetna om vilken potential kunskaper i ett annat språk har, så ökar chanserna dramatiskt att de senare väljer att även studera ytterligare språk.”


Notera att detta är en serie antaganden, en slags prognos, som fortfarande är obevisad och som inskränker sig till den tidsrymd som omfattas av barnens och ungdomarnas skoltid. En sådan prognos säger heller ingenting om i vilken utsträckning barnen och ungdomarna kommer att upprätthålla sina språkkunskaper efter avslutad skolgång. Det är inte ens säkert att man genom att fokusera på tidigareläggning av engelska har gjort en korrekt analys av huvudproblemen i engelskundervisningen i svenskt skolväsende. Om man ser till resultaten på TOEFL-testet (obligatoriskt språktest om man vill studera vid ett amerikanskt universitet) 2008, var danska, isländska, finska och norska studenter alla bättre än de svenska. Urvalet av studenter är naturligtvis slumpmässigt och representativiteten något osäker, även om undervisningsväsendet och utbildningsformerna i dessa länder är tämligen likartade. I inget av dessa fyra länder börjar eleverna läsa engelska redan i årskurs ett. Orsaken till att de svenska studenterna hamnar först på femte plats måste alltså sökas någon annanstans. Det mest intressanta resultatet står de finskspråkiga studenterna för. Finska är ju inte ens ett indoeuropeiskt språk. Förmodligen är förklaringen att Finland har ett erkänt effektivt skolsystem och att finskspråkiga studenter faktiskt också har läst svenska! Det finns inget som säger eleverna per automatik kommer att inse det inte räcker med att lära sig mer än ett främmande språk förutom modersmålet eller att de frigör sig från föreställningen att man klarar sig med engelska överallt i världen. Några sådana enkla orsakssamband existerar inte.


Dessutom finns det ett gemensamt problem för alla pedagogiska prognoser, nämligen att de börjar i fel ända. I stället bör man utgå från ”slutresultatet”, d.v.s analysera hur grupper av människor har lärt sig främmande språk, varför de har lärt sig främmande språk så pass bra som de har gjort och varför vissa har lärt sig många språk. När det gäller polyglotter tror jag att språkbegåvning är minst lika viktig som motivation, eftersom den förra avgör vilken tid man måste lägga ner på att lära sig ett nytt språk.


Den viktigaste bristen i Liss Kerstin Sylvéns och Pia Sundqvists replik är dock att de inte sätter förslaget om tidigareläggning av engelskundervisning i sitt samhälleliga sammanhang, nämligen engelskans ställning som högstatusspråk i Sverige, en frammarsch som främst skett på svenskans bekostnad, men även på andra främmande språks bekostnad. Om alla svenska elever börjar läsa engelska redan i årskurs ett, betyder det ju att engelska i princip är lika viktigt som svenska. Men detta har jag redan tagit upp i mina svar till Lena Ekberg och Hugo Lagercrantz.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



[1] Motivation, aptitud och strukturell utveckling. En studie av lingvistisk performans hos svenska inlärare av spanska L2, spanska som främmande språk – Stockholms universitet september 2008. Avhandligen är skriven på spanska, men med sammanfattning på engelska.

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2009 21:50


- i varje fall om man ska tro denna video, där utländska turister i Oslo intervjuas på gatan och blir helt förvirrade av påståendet att Skandinavien skulle ha en huvudstad. Men turisterna kanske bara är artiga mot Norge och norrmännen?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 december 2009 19:56



Ingrid Amy Herbert, språkkonsult, har skrivit tre välformulerade inlägg på sin blogg om namngivning, bl.a om Kristianstads kommuns slogan ”Spirit of food”. Om denna slogan skriver hon bl.a.:


Till samma artikel har signaturen Språknörd skrivit en mycket bra poäng – spirit of food är felaktigt och helt betydelselöst på engelska. Spirit används om mer abstrakta saker, inte något så konkret (och dött) som food. Det går helt enkelt inte att säga så. Jag insåg att det stämmer, och bad dessutom min personliga engelskaexpert (pappa) att säga vad han tyckte om spirit of food. Han skakade förvirrat på huvudet. ’Det betyder ju ingenting! Vad är det de vill säga? Spirit, menar de alkohol då? Förstår svenskar vad de menar?’ Jag har ingen aning om Kristianstad har försökt marknadsföra sig med spirit of food i Storbritannien eller på Irland, men det hade varit intressant att se reaktionerna.”


Ja, vad menar egentligen Kristianstads kommun egentligen? Kommunens egen förklaring gör ingen människa klokare:


I Kristianstads kommun lever vi gott och mår väl - Kristianstads kommuns profil är Livsmedel, Mat och Dryck, med andra ord ’Spirit of food’”.


”Spirit” kan översättas på många olika sätt till svenska, bl.a till ”ande” eller ”anda. Om det är fråga om ”matanda” i analogi med ”laganda”, borde det kanske bli ”food-spirit”, eftersom det heter ”team-spirit” på engelska. Jag tänker absolut inte formulera mig tvärsäkert i denna fråga, eftersom engelska inte är mitt modersmål. Om man söker på ”spirit of food” på engelskspråkiga webbsidor, förekommer frasen i anslutning till en del kokböcker och recept. En mycket känd ”spirit of” var annars det flygplan, ”Spirit of St. Louis”, med vilket Charles Lindbergh genomförde den första soloflygningen över Atlanten.


Nåväl, om konstruktionen sätter myror i huvudet på dem med engelska som modersmål, har Kristianstads kommun sig själv att skylla. Kristianstads kommun vill säkert vara lika internationell som Stockholm med beteckningen ”Stockholm Business Region”. Företrädare för SBR hävdade i ett tv-program i somras att namnbytet från Stockholms Näringslivskontor hade skett på grund av SBR:s ”internationella inriktning”. Det dröjde inte länge förrän vi fick information från en styrelseledamot i SBR att bara 10 procent av företagskunderna var icke-svenska…


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 december 2009 11:19


Sveriges Lantbruksuniversitet

Box 7070

750 07 Uppsala


Undertecknade har noterat att Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) ofta kräver att anställningsansökningar – se bl.a ”Anställning vid SLU” – ska vara skrivna på engelska liksom att befordringsärenden alltid ska vara skrivna på detta språk.


Vi vill fästa er uppmärksamhet på Justitieombudsmannens beslut av den 27/10, vilket i sammanfattning lyder:


Ett forskningsråd har felaktigt uppställt krav på att ansökningar om forskningsfinansiering måste vara skrivna på engelska. Efter att detta inträffat har språklagen trätt i kraft. Enligt lagen är svenska huvudspråk i Sverige. Svenska ska alltid användas inom kärnområdet för det allmännas verksamhet. Utanför kärnområdet är huvudregeln att svenska ska användas, men undantag kan göras efter en intresseavvägning. Även om utländskt språk tillåts ska det alltid vara möjligt att kommunicera med svenska myndigheter på svenska. En forskningsmyndighet kan därför inte heller efter språklagens införande kräva att en ansökan ska skrivas på annat språk än svenska.


Kravet på att anställningsansökningar, liksom befordringsärenden, ska vara skrivna på engelska är en direkt parallell, som saknar stöd i den språklag som började tillämpas den 1/7 i år. Vår uppfattning är att det alltid ska vara möjligt att skriva en anställningsansökan eller driva ett befordringsärende på svenska till en svensk myndighet.


Det går inte att utesluta att det finns en bra förklaring som vi inte känner till, och som skulle sätta språklagen ur spel. Då önskar vi förstås att ta del av denna. Annars hoppas vi att ni snabbt anpassar de officiella texterna till den nya lagens mening.


Med vänlig hälsning


Olle/Käll/Per-Åke Lindblom/Jan Malmstedt/Hillo Nordström/Arne Rubensson

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 3 december 2009 19:30


Språktidningens senaste nummer innehåller bl.a följande artiklar:

 

Theres Bellander: Intensiv ordväxling kräver känsla

 

Lars Melin: Ladda upp med kaxighet under 2010


Små ord spelar stor roll


Fredrik Lindström: Julen


De artiklar som ligger på nätet är ofta sammandrag av samma artiklar i papperstidningen.


Nationalencyklopedins kunskapspris 2009 i klassen Näringsliv gick till Språktidningen för att den "på ett tydligt sätt har ökat intresset för och kunskapen om det svenska språket. Tidningen, som säljs långt över förväntan, har snabbt etablerats som ett lustfyllt och självklart forum för inspiration, kunskapsspridning och debatt kring språkfrågor".


Språktidningens chefredaktör Patrik Hadenius är nominerad till Stora Journalistpriset i klassen Årets förnyare "för att han i ämnet språk ständigt hittar nya spännande journalistiska vinklar".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards