Direktlänk till inlägg 14 december 2009

Satsa på svenska och invandrarnas hemspråk

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2009 14:54

Att lära sig ett visst mått av internationell engelska är för kommande generationer i stort sett oundvikligt. Att lära ut engelska redan i första klass vore lika enfaldigt som att undervisa ungarna i dataspel och TV-tittande. För min del är detta självklart. Mycket viktigare vore en rejäl satsning på undervisning i elevernas modersmål och i landets huvudspråk. Därmed får barnen en språklig grund och referensram. Barn ska ha starka och trygga rötter, både i sina hemspråk och i svenskan. Undervisning i andra språk så tidigt är rentav slöseri med tid och kraft.


Som barn kan man lära sig språk snabbt och naturligt som en koltrastunge kan lära sig sjunga. Men detta innebär inte att det finns något värde i att planmässigt lära små barn främmande språk. Om språket inte används senare i livet kan det försvinna som rök i vinden. Jag växte upp med två språk tills jag var fem och ett halvt år gammal: engelska och oriya. Oriya är ett mindre indiskt språk och talas som modersmål av ca 35 miljoner människor. Oriya var språket jag talade med mina lekkamrater, barnen i byn, snickaren, kocken och vår barnflicka. Men med mina föräldrar talade jag alltid engelska och efter bara några månader i England kunde jag knappt ett ord längre på oriya. Min barndoms andra språk var borta. Som femtioåring skulle jag ha ytterst svårt att lära mig språket nu. Trist men sant.


Kring 1967 introducerades i alla brittiska skolor undervisning i franska, redan vid 8 års ålder, och jag var med från första början. Det var ett stort och välfinansierat initiativ i vilket dåtidens mest avancerade pedagogik tillämpades med bl a bandspelare och bildspel. De som hade råd kunde till och med åka till Frankrike och träffa riktiga franska skolbarn. Motiveringen för den stora satsningen på franska var att Storbritannien skulle träda in på den s k ”Common Market”, föregångaren till nutidens EU. Storbritanniens två tidigare ansökningar om EC-medlemskap i 1962 och 1967 hade avvisats av Frankrike. Observera, på den tiden var det franskan som betraktades som nyckeln till den nya globala marknaden.


Storbritannien fick EC-medlemskap i januari 1973 men snart därefter avskaffades undervisningen i franska för barn i s k Primary Schools, åldersgrupp ca 7-10. Man hade bevisat att tidig undervisning i franska inte hade någon positiv påverkan på resultat i den nationella examen man tar i 16 års-åldern. För mig var det inte alls kul att läsa franska, år efter år. Jag hade ingen användning för språket. Såsom de flesta familjer hade vi inte råd med utländska semestrar. Vid första möjliga tillfälle valde jag i stället spanska, som jag kunde höra på min kortvågsradio, blandat med spännande musik och häpnadsväckande nyheter från Sydamerika. Jag gillade att studera spanska och fick bra betyg. Men eftersom jag inte hade någon användning för varken franska eller spanska i vardagslivet glömde jag bort allt förutom enstaka ord och fraser.


Det finns tre saker jag har lärt mig från dessa upplevelser.


1. Om ett barn inte använder ett språk kan det lätt glömmas. Språkundervisning för små barn är en hållbar investering bara när språket används omgående i barnets dagliga liv.


2. Så snart ett barn kan engelska sjunker deras motivation att lära sig något annat språk. Inflödet av information på engelska blir oundvikligt större än på andra språk.


3. Engelskans ställning som nummer ett bland världsspråken är något tillfälligt. Andra språk, t ex arabiska, spanska, mandarin, hindi etc. ökar i användning och växer i betydelse.


Om ett barn inte växer upp i ett hem där engelska talas som första språk, finns det ingen långsiktig nytta med tidig undervisning i engelska. Om barnets hemspråk varken är svenska eller engelska kan för tidig undervisning på engelska vara skadlig för barnets identitet och allmänna utveckling. I stället för engelska vore det mer värdefullt att göra en bestämd satsning på svenska och, för barn som har ett annat hemspråk, deras hemspråk. Till exempel om mamman talar spanska och pappan talar japanska borde de få undervisning i svenska, spanska och japanska, redan från första klass.


En sådan heminriktad språkundervisning skulle ge hållbara resultat: en generation med äkta flerspråkighet. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har vi möjlighet att uppfostra generationer med större språkliga tillgångar än någonsin. Dessa språkliga förbindelser mellan familjemedlemmar, kan förstärka Sveriges ställning i världen på ett sätt som aldrig skulle kunna hända via relativt ytliga bekantskaper med engelska som andra språk. Nyckeln till Sveriges framgång på den globala världsscenen är inte engelska utan äkta flerspråkighet och starka band med våra ursprungsländer. På det sättet kan vi nog säga att vi är världens modernaste land.


Vill vi ha ett tänkande, avancerat och demokratiskt land att leva i, vill vi att Sverige ska kunna konkurrera i framtidens globaliserade handel och politik, då ska vi lära barnen svenska och deras hemspråk. Dessa är världsunika tillgångar. Engelska har alla.  


Jonathan Smith

www.KALINGA.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lr.

14 december 2009 23:30

1. Sant, men engelska är numera en del av vårt dagliga liv. Tycka vad man vill.

2. Knappast sant, ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig fler. Hur stort språkintresse man har är väldigt individuellt jag blev intresserad av främmande språk först efter att jag lärt mig engelska.

3. Andra språk ökar i användning men engelskans status är inte alls tillfällig. Inget språk har någonsin tidigare haft så stor geografisk spridning och inget annat språk ökar heller i användning i sådan takt som engelskan. Engelskans första plats kommer förmodligen enbart förstärkas de kommande femtio åren. Därmed inte sagt att andra språk inte är viktiga, framförallt är det kinesiska och spanska/portugisiska som kan komma att konkurrera med engelskan i en avlägsen framtid.

 
Ingen bild

Hillo

15 december 2009 09:19

Håller med Jonathan i det mesta ovan men inte punkt 2. lr:s påstående om att intresset för och lättheten att lära sig nya språk ökar med antalet språk man kan bekräftas av min egen erfarenhet. För mig har det varit otroligt stimulerande och lett till massor av aha-upplevelser att många språk är så interfolierade med varandra - inte bara inom språkgrupperna (germanska/romanska t ex) utan även över språkgränserna. Att exempelvis engelskan innhåller så mycket latin är en erfarenhet jag fick genom att lära mig italienska. Det gav ytterligare en dimension till mitt intresse för romersk historia ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 19:12

Idag publicerade Svenska Dagbladet en understreckare, Ordet är ett mirakel och mänsklighetens främsta uppfinning, av Björn Ranelid på ett helt uppslag. Björn Ranelid har signerat artikeln med "Författare och mottagare av Språkförsvarets hederspris fö...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 22 april 13:36

"Yggdrasil.fi föreslår att Nordiska rådet/NMR skall uppmuntra och understöda den internordiska språkförståelsen genom att finansiera skapandet av ett intyg för internordisk språkförståelse kallat Språksvanen.   De skandinaviske mål, sprog eller d...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 23:15

Moderaterna gjorde igår ett skolpolitiskt utspel, som också kommer att ha språkpolitiska implikationer om det förverkligas. I pressmeddelandet heter det:   ”Enligt Skolverkets senaste prognos kommer det saknas 80 000 lärare år 2031. Bristen...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 21 april 12:09

Substantivet wannabe i en engelskspråkig miljö är en välfunnen beteckning på en person som gärna vill vara medlem i ett för vederbörande önskvärt sammanhang. Skulle man kunna hitta något ord på svenska som uttrycker samma sak? Fann i tyskspråkig pres...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 19 april 17:51

 I dag gläder vi oss åt ett svenskt projekt som inte fått något engelskt namn! Kors i taket!   Det är "Utmatningsdriven innovation" från Vinnova. Bra så, men trots att projektnamnet är på svenska är det väl inte så informativt. Gräver man lite så...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se