Direktlänk till inlägg 14 december 2009

Satsa på svenska och invandrarnas hemspråk

Av Nätverket Språkförsvaret - 14 december 2009 14:54

Att lära sig ett visst mått av internationell engelska är för kommande generationer i stort sett oundvikligt. Att lära ut engelska redan i första klass vore lika enfaldigt som att undervisa ungarna i dataspel och TV-tittande. För min del är detta självklart. Mycket viktigare vore en rejäl satsning på undervisning i elevernas modersmål och i landets huvudspråk. Därmed får barnen en språklig grund och referensram. Barn ska ha starka och trygga rötter, både i sina hemspråk och i svenskan. Undervisning i andra språk så tidigt är rentav slöseri med tid och kraft.


Som barn kan man lära sig språk snabbt och naturligt som en koltrastunge kan lära sig sjunga. Men detta innebär inte att det finns något värde i att planmässigt lära små barn främmande språk. Om språket inte används senare i livet kan det försvinna som rök i vinden. Jag växte upp med två språk tills jag var fem och ett halvt år gammal: engelska och oriya. Oriya är ett mindre indiskt språk och talas som modersmål av ca 35 miljoner människor. Oriya var språket jag talade med mina lekkamrater, barnen i byn, snickaren, kocken och vår barnflicka. Men med mina föräldrar talade jag alltid engelska och efter bara några månader i England kunde jag knappt ett ord längre på oriya. Min barndoms andra språk var borta. Som femtioåring skulle jag ha ytterst svårt att lära mig språket nu. Trist men sant.


Kring 1967 introducerades i alla brittiska skolor undervisning i franska, redan vid 8 års ålder, och jag var med från första början. Det var ett stort och välfinansierat initiativ i vilket dåtidens mest avancerade pedagogik tillämpades med bl a bandspelare och bildspel. De som hade råd kunde till och med åka till Frankrike och träffa riktiga franska skolbarn. Motiveringen för den stora satsningen på franska var att Storbritannien skulle träda in på den s k ”Common Market”, föregångaren till nutidens EU. Storbritanniens två tidigare ansökningar om EC-medlemskap i 1962 och 1967 hade avvisats av Frankrike. Observera, på den tiden var det franskan som betraktades som nyckeln till den nya globala marknaden.


Storbritannien fick EC-medlemskap i januari 1973 men snart därefter avskaffades undervisningen i franska för barn i s k Primary Schools, åldersgrupp ca 7-10. Man hade bevisat att tidig undervisning i franska inte hade någon positiv påverkan på resultat i den nationella examen man tar i 16 års-åldern. För mig var det inte alls kul att läsa franska, år efter år. Jag hade ingen användning för språket. Såsom de flesta familjer hade vi inte råd med utländska semestrar. Vid första möjliga tillfälle valde jag i stället spanska, som jag kunde höra på min kortvågsradio, blandat med spännande musik och häpnadsväckande nyheter från Sydamerika. Jag gillade att studera spanska och fick bra betyg. Men eftersom jag inte hade någon användning för varken franska eller spanska i vardagslivet glömde jag bort allt förutom enstaka ord och fraser.


Det finns tre saker jag har lärt mig från dessa upplevelser.


1. Om ett barn inte använder ett språk kan det lätt glömmas. Språkundervisning för små barn är en hållbar investering bara när språket används omgående i barnets dagliga liv.


2. Så snart ett barn kan engelska sjunker deras motivation att lära sig något annat språk. Inflödet av information på engelska blir oundvikligt större än på andra språk.


3. Engelskans ställning som nummer ett bland världsspråken är något tillfälligt. Andra språk, t ex arabiska, spanska, mandarin, hindi etc. ökar i användning och växer i betydelse.


Om ett barn inte växer upp i ett hem där engelska talas som första språk, finns det ingen långsiktig nytta med tidig undervisning i engelska. Om barnets hemspråk varken är svenska eller engelska kan för tidig undervisning på engelska vara skadlig för barnets identitet och allmänna utveckling. I stället för engelska vore det mer värdefullt att göra en bestämd satsning på svenska och, för barn som har ett annat hemspråk, deras hemspråk. Till exempel om mamman talar spanska och pappan talar japanska borde de få undervisning i svenska, spanska och japanska, redan från första klass.


En sådan heminriktad språkundervisning skulle ge hållbara resultat: en generation med äkta flerspråkighet. Tack vare Sveriges öppna invandringspolitik har vi möjlighet att uppfostra generationer med större språkliga tillgångar än någonsin. Dessa språkliga förbindelser mellan familjemedlemmar, kan förstärka Sveriges ställning i världen på ett sätt som aldrig skulle kunna hända via relativt ytliga bekantskaper med engelska som andra språk. Nyckeln till Sveriges framgång på den globala världsscenen är inte engelska utan äkta flerspråkighet och starka band med våra ursprungsländer. På det sättet kan vi nog säga att vi är världens modernaste land.


Vill vi ha ett tänkande, avancerat och demokratiskt land att leva i, vill vi att Sverige ska kunna konkurrera i framtidens globaliserade handel och politik, då ska vi lära barnen svenska och deras hemspråk. Dessa är världsunika tillgångar. Engelska har alla.  


Jonathan Smith

www.KALINGA.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

lr.

14 december 2009 23:30

1. Sant, men engelska är numera en del av vårt dagliga liv. Tycka vad man vill.

2. Knappast sant, ju fler språk man kan desto lättare är det att lära sig fler. Hur stort språkintresse man har är väldigt individuellt jag blev intresserad av främmande språk först efter att jag lärt mig engelska.

3. Andra språk ökar i användning men engelskans status är inte alls tillfällig. Inget språk har någonsin tidigare haft så stor geografisk spridning och inget annat språk ökar heller i användning i sådan takt som engelskan. Engelskans första plats kommer förmodligen enbart förstärkas de kommande femtio åren. Därmed inte sagt att andra språk inte är viktiga, framförallt är det kinesiska och spanska/portugisiska som kan komma att konkurrera med engelskan i en avlägsen framtid.

 
Ingen bild

Hillo

15 december 2009 09:19

Håller med Jonathan i det mesta ovan men inte punkt 2. lr:s påstående om att intresset för och lättheten att lära sig nya språk ökar med antalet språk man kan bekräftas av min egen erfarenhet. För mig har det varit otroligt stimulerande och lett till massor av aha-upplevelser att många språk är så interfolierade med varandra - inte bara inom språkgrupperna (germanska/romanska t ex) utan även över språkgränserna. Att exempelvis engelskan innhåller så mycket latin är en erfarenhet jag fick genom att lära mig italienska. Det gav ytterligare en dimension till mitt intresse för romersk historia ...

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 okt 16:00

Så motiverar Susanne Blomberg, marknads- och försäljningschef på SSM namnvalen Täby Market och Platform West. Hon intervjuas i Mitt i Stockholm:   ”Och så var det det här med namnet – Platform West. För att reda ut uppkomsten till nam...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 okt 16:51

Det verkar tyvärr finnas en ambition att förvandla Sverige till ”Lilla USA”, både från affärslivets och utbildningsväsendets sida. Politiker från alla partier förefaller dessvärre ha hoppat på detta tåg, åtminstone är inte försvaret av sv...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 18:27

Dagens Nyheter har lagt ut orddelen i höstens högskoleprov. 27 procent av de som hittills gjort orddelen på DN:s webbsida har haft 20 rätt av 20 möjliga. Det verkar alltså vara en relativt lätt orddel.   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 16:00


(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats )   Vad skiljer ekenssnacket från överklasstugget och hur har stockholmskan utvecklats med tiden? Det är temat för en öppen föreläsning i Uppsala tisdagen den 23 oktober.   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 21 okt 15:55


  Trevligt och sympatiskt initiativ! Namn såsom "Rullis" och "Tuff-Tuff" med flera florerar. De stackars anglofilerna sörjer nu kanske att namnen inte är översatta. Hur ska turisterna klara av denna pärs?   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är...

Presentation

Omröstning

Antag att du besöker en dam- eller herrklädesbutik i ett köpcentrum någonstans i Sverige och det visar sig att personalen enbart är engelsktalande (fallet utgår från verkliga exempel). Den kan inte, eller vägrar att, kommunicera på svenska. Vad gör du?
 Jag vänder på klacken och går
 Jag tar reda på varför den inte kan, eller vill, kommunicera på svenska
 Jag kritiserar denna brist på service och går
 Jag protesterar skarpt och går
 Jag bryr mig inte, talar engelska och fokuserar på mitt köp
 Jag anser att butiken bestämmer över sitt eget försäljningsspråk
 Jag anser att det är ett lovvärt initiativ
 Jag ser det som ett uttryck för att butiken verkligen är internationell
 Jag fullföljer ett köp bara om jag verkligen behöver varan
 Jag fortsätter att tala svenska och köper/eventuellt/ det jag behöver.

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se