Alla inlägg den 6 december 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 december 2009 15:51


I en replik i Svenska Dagbladet den 2/12 har Liss Kerstin Sylvén och Pia Sundqvist kommenterat artikeln ”Övertro på engelskans betydelse” . Huvudtesen i den senare artikeln var att en tidigareläggning av undervisningen i engelska i grundskolan i enlighet med Globaliseringsrådets och Folkpartiets ståndpunkter inte har någon avgörande betydelse för elevernas framtida kunskaper i engelska (eller något annat främmande språk för den delen). I det läget riskerar förslaget om engelskan redan i årskurs ett enbart att höja engelskans status än mera i det svenska samhället.


I artikeln hänvisade författarna, inklusive undertecknad, till Liss Karin Sylvéns avhandling från 2004. Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist bekräftar än en gång att forskningen är entydig vad gäller den s.k fritidsengelskans avgörande betydelse för utvecklingen av barns och ungdomars kunskaper i engelska. Det finns för övrigt en avhandling [1]av Rakel Österberg, i vilken hon hävdar att motivation är viktigare än begåvning vid språkinlärning. I vår artikel lyfts också båda dessa faktorer, d.v.s ”ungdomarnas eget intresse och graden av användning av engelska på fritiden”, fram som utslagsgivande. Dessa faktorer har också det gemensamt att de tidsmässigt inte är begränsade till skoltiden och också är avgörande för om eleverna kommer att kunna bibehålla, eller ännu hellre förbättra, sina kunskaper i ett givet främmande språk.


Liss Kerstin Sylvén/Pia Sundqvist skriver:


Vi menar dock att det måste vara en fördel om skolan kan haka på det intresse även yngre barn har, genom sina fritidsaktiviteter, för det engelska språket.  Ju tidigare skolan kan komma in och fånga upp detta, och därigenom utnyttja barns och ungdomars egen motivation för att lära sig språk (i detta fall engelska), desto mer effektiv borde (min fetstil) språkundervisningen kunna bli. Om barn tidigt blir medvetna om vilken potential kunskaper i ett annat språk har, så ökar chanserna dramatiskt att de senare väljer att även studera ytterligare språk.”


Notera att detta är en serie antaganden, en slags prognos, som fortfarande är obevisad och som inskränker sig till den tidsrymd som omfattas av barnens och ungdomarnas skoltid. En sådan prognos säger heller ingenting om i vilken utsträckning barnen och ungdomarna kommer att upprätthålla sina språkkunskaper efter avslutad skolgång. Det är inte ens säkert att man genom att fokusera på tidigareläggning av engelska har gjort en korrekt analys av huvudproblemen i engelskundervisningen i svenskt skolväsende. Om man ser till resultaten på TOEFL-testet (obligatoriskt språktest om man vill studera vid ett amerikanskt universitet) 2008, var danska, isländska, finska och norska studenter alla bättre än de svenska. Urvalet av studenter är naturligtvis slumpmässigt och representativiteten något osäker, även om undervisningsväsendet och utbildningsformerna i dessa länder är tämligen likartade. I inget av dessa fyra länder börjar eleverna läsa engelska redan i årskurs ett. Orsaken till att de svenska studenterna hamnar först på femte plats måste alltså sökas någon annanstans. Det mest intressanta resultatet står de finskspråkiga studenterna för. Finska är ju inte ens ett indoeuropeiskt språk. Förmodligen är förklaringen att Finland har ett erkänt effektivt skolsystem och att finskspråkiga studenter faktiskt också har läst svenska! Det finns inget som säger eleverna per automatik kommer att inse det inte räcker med att lära sig mer än ett främmande språk förutom modersmålet eller att de frigör sig från föreställningen att man klarar sig med engelska överallt i världen. Några sådana enkla orsakssamband existerar inte.


Dessutom finns det ett gemensamt problem för alla pedagogiska prognoser, nämligen att de börjar i fel ända. I stället bör man utgå från ”slutresultatet”, d.v.s analysera hur grupper av människor har lärt sig främmande språk, varför de har lärt sig främmande språk så pass bra som de har gjort och varför vissa har lärt sig många språk. När det gäller polyglotter tror jag att språkbegåvning är minst lika viktig som motivation, eftersom den förra avgör vilken tid man måste lägga ner på att lära sig ett nytt språk.


Den viktigaste bristen i Liss Kerstin Sylvéns och Pia Sundqvists replik är dock att de inte sätter förslaget om tidigareläggning av engelskundervisning i sitt samhälleliga sammanhang, nämligen engelskans ställning som högstatusspråk i Sverige, en frammarsch som främst skett på svenskans bekostnad, men även på andra främmande språks bekostnad. Om alla svenska elever börjar läsa engelska redan i årskurs ett, betyder det ju att engelska i princip är lika viktigt som svenska. Men detta har jag redan tagit upp i mina svar till Lena Ekberg och Hugo Lagercrantz.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



[1] Motivation, aptitud och strukturell utveckling. En studie av lingvistisk performans hos svenska inlärare av spanska L2, spanska som främmande språk – Stockholms universitet september 2008. Avhandligen är skriven på spanska, men med sammanfattning på engelska.

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1
2
3 4 5 6
7 8 9
10
11 12 13
14 15 16 17 18 19
20
21 22 23
24
25
26
27
28 29 30 31
<<< December 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards