Portugisiska, engelska, franska, tyska, japanska, kinesiska, indianspråket pataxo, det västafrikanska språket yoruba och på senare tid också hebreiska - alla dessa språk får barn i skolan Uerê i slumområdet Favela da Maré i Rio de Janeiro lära sig, i alla fall i någon mån. Deras modermål är ju portugisiska, och på de övriga språken får de redan från sex års ålder lära sig räkna till hundra, säga små fraser och göra små sketcher. I denna fattiga och extremt farliga miljö har Yvonne Bezerra de Mello byggt upp sin egen skola och uppfunnit en egen pedagogik, speciellt anpassad för barn utsatta för den stress och de trauman som livet i favelan innebär. Men varför så många språk på schemat? Jo, för varje gång du byter språk använder du olika delar av din hjärna. Hjärnan måste tränas för att bli snabbare, svarar Yvonne Bezerra.  Hennes inställning till språk och språkinlärning kanske vore något att begrunda för alla i Sverige som har inställningen att "det räcker med engelska".

Källa: Svd 9/11. Hela artikeln finns att läsa här

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Vi har tidigare berättat på denna blogg att Per-Owe Albinssons debattartikel i Svenska Dagbladet den 23/10 resulterade i 427 kommentarer och nio blogginlägg (förutom vårt eget). De nio bloggarna förtecknas här för säkerhets skull i den händelse Svenska Dagbladet skulle försvinna från nätet före Språkförsvaret. De bloggar som kritiserar innehållet i debattartikeln, kommer vi förmodligen inte att hinna bemöta, men vi har läst alla, om detta är till någon tröst. Det finns också medlemmar i Språkförsvaret som läst alla, säger alla, 427 kommentarer.

1. Om esperanto i SvD
2. Vårt språk är vad det är
3. Det utrotningshotade svenska språket. Men vad skall vi ersätta svenskan med?
4. Swenglish en språkutarmning
5. Utarmning av svenska språket
6. Även ”språk” är ett låneord, det heter ”tungomål” på ursvenska
7. Adekvat inhemsk vokabulär
8. Svenska språket på dekis?
9. Linguiko (sök och du skall finna länken!)

Naturligtvis finns det andra bloggar, som har behandlat denna debattartikel, men de länkar inte direkt till artikeln i fråga.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den 3 april 2007 skrev Martin Jönsson på sin blogg ”Med fingarna i ekorrhjulet”  att ”Språkförsvaret är en gnällig organisation… Drygt två år senare, den 28/10 2009, skriver han ”den något dogmatiska föreningen Språkförsvaret” . Det uppfattar vi som att han ”något” har mildrat sitt omdöme om Språkförsvaret och tänker därför inte alls polemisera mot det. Vi bara noterar glidningen.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Texten är hämtad från Terminologicentrums webbplats)

Sveriges riksdag har antagit en språklag. Den trädde i kraft den 1 juli 2009. Följande står i paragraf 12:

"Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas."

Vad innebär paragraf 12 för ansvar? Vilka resurser och rutiner krävs? Terminologicentrum TNC föreslår terminologisamordning som modell med en terminologisamordnare (TS) på varje myndighet och TNC som spindeln i nätet.

Du kan läsa mer om språklagen på Språkrådets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

OnePoll, som genomför marknadsundersökningar på nätet, gjorde härförleden en opinionsundersökning bland 5000 kvinnor i världen. Frågan gällde vilken engelska som hade den sexigaste accenten. Här är tio-i-topp-listan:

1. Irländsk

2. Italiensk

3. Skotsk

4. Fransk

5. Australiensisk

6. Engelsk

7. Svensk

8. Spansk

9. Walesisk (kymrisk)

10. Amerikansk

Att engelska med svensk accent har slagit sig in på en sjunde plats är säkert Peter Stormares, Stellan Skarsgårds, Max von Sydows och ett antal svenska sångares förtjänst. Det är högst osäkert om övriga svenska män har påverkat denna placering, fast man kan ju aldrig veta förstås…

Tipset är hämtat från nyhetsbrevet Språksamt, som kan beställas här . Läs mera i Telegraph !

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

kan man lyssna och och titta på detta videoklipp. "Mind the gap!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

löstes redan idag på eftermiddagen. Inte ens expertis behövde tillkallas. Men man vet aldrig när det gäller tekniska problem, hur allvarliga de är.

Webbansvarig

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Så här skriver SL:s Kundtjänst till Frank-Michael Kirsch (se även denna brevväxling):

"De engelska utropen är borttagna. Det var ett test som gjordes förra sommaren på Gröna linjen Fridhemsplan - Gullmarsplan.  Det visade sig att systemen är inte stora nog att kunna få plats med dubbel information, dvs både på svenska och engelska, så nu är det borttaget.

Någon gång i framtiden, när vi har nya fordon eller har köpt in nytt informationssystem, kommer vi att ha svenska och engelska i fordonen. Men det dröjer flera år."

Ett temporärt uppehåll på flera år alltså. Det vore också intressant att få veta hur mycket kritik SL har fått för dessa utrop.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)