Apropå inlägget 13/11 om Louise Hoffstens förkärlek för att sjunga på svenska uttalar sig Joakim Thåström idag i en intervju i Aftonbladet om samma sak. Han menar att nittio procent av det som svenska sångare sjunger på engelska låter "vedervärdigt, fullständigt uttryckslöst" och tillägger: "Jag tror att de flesta människor gör det för att de är fega och det är enklare att gömma sig bakom engelska standardfraser. De låter som sångare utan kontakt med sina egna hjärtan. Det blir ju hundra gånger mer på riktigt på svenska."

Kanske något för svenska låtskrivare som skickar in bidrag till melodifestivalen att begrunda. En förkrossande majoritet av de tävlande låtarna sjungs ju numera på engelska, och det verkar som om de låtar som sjungs på svenska inte har någon chans längre, för det var flera år sedan någon sådan låt vann. Värt att notera i det här sammanhanget är också att förra året fick Caroline af Ugglas med sin sång på svenska internationella juryns pris.

Hela intervjun med Thåström finns här.

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Gealach

19 november 2009 18:30

Intressant är ju också att deltagarna i "Idol" tycker att det är så svårt att sjunga på svenska. Hur kan det vara svårare att sjunga på sitt modersmål, undrar jag. Kanske för att det är lättare att höra hur illa det låter...

http://www.metrobloggen.se/gealach

 

Albin

19 november 2009 21:47

Kommentar:

Caroline af Ugglas vann, om jag inte missminner mig, dessutom svenska folkets röster till skillnad från de anglofila jurymedlemmarna som röstade på andra bidrag. Kul att vinnarlåten "La voix" hade ett franskt namn...

Följande slår mig gång på gång när det gäller engelskan: Den pådyvlas ovanifrån från det så kallade etabilssemanget men har inte egentligen någon stark förankring hos den breda massan. (Man kan dra paralleller till EU-projektet men det är en annan historia.) Massan följer med för att inte verka passé. Man kan även dra en historisk parallell till hur engelskan till exempel trängde under iriskan, helt enkelt genom att den (som även är fallet i Sverige idag) gavs en högre status och att iriskan kom att anses som bondig.

Min uppmaning till läsarna av denna nätdagbok är: Följ inte bara med strömmen, utan tänk själv. Visa mer stolhet över det egna språket. Det är inte fult att hävda något nationellt, vilket nästan har blivit den allenarådande uppfattningen i Sverige i den politiska korrekthetens namn.

 

Hillo

23 november 2009 14:08

I Stockholm har tydligen det 2006 etablerade musikevenemanget Europavox ägt rum. Om detta har DN idag i sin kulturdel en liten blänkare, där man bl a kan läsa: "Moderatorn David Sanson från franska kulturtidskriften Mouvement berättar att popbandet Tokio Hotels framgångar har ökat intresset för tyskkurser. Ändå hänger definitionen att ett "internationellt band" sjunger på engelska kvar. Och samtidigt som musiken förenar människor tycks språket fortfarande vara den största barriären.

Ta bara "folk music" som för fransmännen betyder pop men vår representant Frank Afzelius får "Dansbandskampen" i tankarna." skriver Johanna Paulsson

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Modersmål-Selskabets senaste årsbok "Dialekter i rigt mål" kan även levereras från Sverige - se bestillingssiden längst ner.   Bogen, der er på ca. 384 sider, er forsynet med forord, indledning og efterord samt en præsentation af forfatterne.  ...

I de italienska bergen mitt mellan Milano och Venedig ligger en liten kommun som heter Marano di Valpolicella. Där bor en man som gärna vill få kontakt med en person som vill prata älvdalska med honom.  Skulle du kunna tänka dig att ha kontakt med de...

Jag har just inhandlat en direktöversättare, en röstöversättningsapparat, Muama Enence, som översätter i realtid mellan 43 språk. Manicken är liten och behändig. Jag har i och för sig bara låtit den översätta mellan svenska och engelska och mellan sv...

SD tycks här vilja visa att man värdesätter det svenska språket. Inget fel i det - även om tillvägagångssätten för att nå en verklig uppvärdering kan och ska diskuteras. Samtidigt nämner man, likt övriga partier, inte med ett ord de koloniala språkby...

Barn gillar julkalendrar och att öppna luckor. Men det finns också julkalendrar för vuxna – med språkinriktning. Det finns åtminstone tre sådana på nätet.   1. Institutet för språk och folkminnen har en med luckor 2. Språktidningen har en...