De båda norska språken är mycket rikare än svenskan. Det beror på att båda plockat ur folkmålen, medan svenskar länge såg ner på sina. Många ord går inte att översätta, man får stryka ord och fraser eller göra långa omskrivningar. Särskilt svårt är det att översätta sånger, eftersom översättaren måste ändra texten så  att den passar med rim och rytm. Denna vaggsång av Thorbjörn Egner sjöng jag ofta mjukt på norska för mina ungar när de skulle sova (till jämförelse meddelas den svenska översättningen i högerspalten):

So ro, lille mann,                           Vyss lull, lilla palt,

nå er dagen over.                           Leka får du sedan.

Alle barn i alle land                         Alla musbarn överallt

ligger nå å sover.                           sover allaredan.

So og ro og tipp på tå,                    Somna sött i vaggan din.

sov, min lille pode.                         Jag ska inte störa.

Reven sover også nå                       Räven sover också nu

med halen under hodet.                   med svansen under öra.

Originalet är fullt med trygga smekord : so ro, lille pode signalerar närhet och vaggning (jag brukade ligga hos ungen tills hon somnade). Tipp på tå är när man smyger sej ut sedan ungen somnat. Egners ord är korta, som längst två stavelser. Därför passar texten till mycket små barn. (Hodet = huvudet, t-et är stumt, så det rimmar på pode).

Den svenska översättningen är däremot lite moraliserande: leka får du sedan, jag ska inte störa (signal: man ska inte skämma bort ungar genom att ligga hos dem när de ska sova). Här finns långa krångliga ord: musbarn, allaredan. Och palt används väl bara i ordet harpalt. Visan gjordes för en mus. Palt är alltså ett typiskt nödrim. Upprepning förekommer: Alla musbarn … allaredan. Barnet kan uppfatta fjärde raden som en fråga: Sover alla redan? Jag skulle aldrig komma på tanken att sjunga vaggvisan på svenska.

Det är förresten bara i Sverige som Klas Klättermus har ett förnamn. På norska heter han Klatremus. Alla djuren i Hackebackeskogen har bara ett namn var, men i Sverige får huvudpersonen både för- och efternamn. Det beror helt enkelt på att översättaren behövde ett rim på kalas, och då hittade han bara Klas.

Thomas Görling,

Uddevalla

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

lr.lr

13 november 2009 00:29

Inget språk är "rikare" än något annat. Dom är bara olika.

 

Maria

9 juli 2010 11:12

Jg tycker visan är jättefin.
intressant kuriosa! vacker nork text.
vi får väl glädja oss åt att den svenska är mer könsneutral!

 

anima07swe

1 december 2012 19:15

Verkar som att skribenten har glömt att det finns ett flertal skillnader mellan de båda språken.

Angående ordet "palt"; jag har hört det i andra sammanhang än "harpalt". "Palt" var förut ett öknamn för Separationsvakterna som förut var ett slags sedlighetspolis.

"Palt" är också för övrigt en maträtt.

 

Tony

3 mars 2014 02:26

Alla musbarn överallt sover alla redan.
Hur får du detta till en fråga? Ett ovanligt uttryck kanske men för mig är det helt korrekt svenska. Och så ska det stå "svansen under örat". Konsekvens tack.
Jag älskar norska och föredrar också orginalet, men svenska versionen är också gullig. Det finns alldeles för få visor om musbarn.

 

Tony

23 mars 2014 02:24

Ursäkta, jag tar tillbaka min konsekvenskritik. Du klargjorde ju visst att "t" i ordet "hodet" var stumt. Jag var tvungen att lyssna på Thorbjørn Egner sjunga den, och jag instämmer med slutsatsen.
Däremot sjunger han ju "alle mus" och inte "alle barn" (,det kanske vinns varianter dock).

Upprepningen som påstås är inte alls någon upprepning. Allaredan betyder ingalunda "alla redan". Det är ett ålderdomligt uttryck för "redan".

Intressant att det bloggas språkkritik när det står "språkförsvaret" :).

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

   Språket, ett verktyg som skiljer människan från alla andra arter, avslöjar ofta omedvetet en del av skribentens inre tankevärld, även om denne nog vid en granskning i efterhand skulle avvisa vissa slutsatser. När personer, saker eller egenskaper...

    Viggo Kann (till vänster) och Olle Bälter (till höger) mottog Språkförsvarets hederspris på årsmötet och höll också båda ett tacktal. Motiveringen till hederspriset löd som följer:   Olle Bälter/Viggo Kann/Chantal Mutimukwe/Hans Malmstr...

På senare tid har det åter blossat upp en debatt om engelskans expansion på svenskans bekostnad inom högskolan. Se bara på debattartiklar som Eva Forslunds/Magnus Henreksons artikel ”Varning: Forskare väljer bort svenska” i Svenska Dagbla...

”Språkfrågor intresserar och engagerar många, och ofta upplevs det som en försämring när språket förändras. Så behöver det inte vara, konstaterar David Håkansson.   – Svenskan har alltid varit utsatt för förändringar och det är ju hel...

Baden-Württembergs ministerpresident Winfried Kretschmann anser att det är överflödigt att lära sig ett andra främmande språk. Han har själv varit lärare, men ser inga fördelar: "Om mobiltelefoner kan översätta samtal till nästan alla språk i världen...