Alla inlägg under oktober 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 10 oktober 2009 12:58


skrev ledarredaktionen i norska Morgenbladet den 2 oktober:


"Fredrik Skavlan är kanske det viktigaste som har skett sedan 1905 för att få upp svenskarnas ögon för Norge, hävdade den svenske journalisten Thomas Alkärr i NRK denna veckan. Ett par miljoner svenska ögon ser på Skavlans program varje vecka. Tänk vilka återverkningar det skulle få, om  NRK, Sveriges Television och Danmarks Radio började sända gratis tv till licensbetalarna i varandras länder."

 

Som Morgenbladet också konstaterar har tillgången till varandras tv-kanaler diskuterats i snart femtio år bland de nordiska statsministrarna, i Nordiska ministerrådet og Nordiska rådet. Det har alltid stupat på upphovsrättsliga frågor eller bristande vilja till att genomföra "en tanke alla egentligen är för".


"Det finns fortsatt begeistring i opinionen för tätare förbindelser till brödrafolken. Vi stärker norska som språk genom att stärka den nordiska språkgemenskapen. Det är i sig självt ett värde i att utveckla alternativ till den överväldigande amerikanska närvaron i kultur och medier. Inte bara för oss som bor här, men för att skapa genunin pluralism i internationellt kulturliv."


Det finns all anledning i att instämma i Morgenbladets uppfattning.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till Nätverket språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 9 oktober 2009 20:11



Från svenskt håll, d.v.s från regering och utrikesdepartement, har man satt en ära i att försöka skära ner på tolkningskostnaderna inom EU.  I propositionen ”Språk för alla” (sid. 34) hette det angående tolkningssystemet att ”Sverige har varit drivande för att få till stånd en smidigare och mindre kostsam språkordning inom EU.”

 

 Detta självberöm fanns redan i den socialdemokratiska regeringens proposition ”Bästa språket” 2005. Tolkningssystemet bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Inom RP-systemet tilldelas varje medlemsstat en pott per år. Om en stats begäran om tolkning överstiger den tilldelade potten får medlemsstaten själv betala. Vid begäran som understiger potten går 2/3 tillbaka till resepotten för respektive medlemsstat. Resten går tillbaka till EU. Detta inträffar oftast för Sverige, som tillsammans med Danmark och Finland tillhör de länder som begär minst tolkning.


Men hur mycket kostar egentligen tolkningen och översättningen inom EU? Hur tung är denna utgiftspost?


Den totala kostnaden för tolkning inom den Europeiska unionen var 0,46 euro per medborgare 2008 och beräknas för 2010-2012 uppgå till 0,50 euro per medborgare och per år (250 miljoner euro). Översättning och tolkning för Europeiska unionens samtliga institutioner kostade lite mer än 2 euro per medborgare för 2008: kostnaden för en cappuccino.” (Källa: Questions & réponses sur l'interprétation  23/9 2009)


Jämfört med EU:s jordbruksstöd är detta nålpengar. En ko i EU kan räkna med att kosta betydligt mer än en kopp cappuccino per EU-medborgare och år.


Per-Åke Lindblom

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2009 20:04


…och innehåller bl.a följande artiklar enligt presentationen. Rubrikerna är länkade till artikelsammandrag eller hela artiklar.

Enkelt att känna igen. Knepigt att beskriva.

I nya Svensk ordbok har Svenska Akademien ansträngt sig extra för att det ska finnas lika många hon som han i exemplen.

Den koptisk-ortodoxa kyrkan har bevarat ett språk som sträcker sina rötter femtusen år tillbaka i tiden.

Barack Obama fick känslobarometern att slå runt av all världens lycka.

Det finns ingenting så svenskt som viljan att vara osvensk.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)






Av Nätverket Språkförsvaret - 8 oktober 2009 08:47


Författaren Björn Ranelid är den första i Sverige att komma ut med en och samma bok på fyra språk. Det är en sammanställning av hans aforismer och metaforer som kommit ut som presentbok på svenska, engelska, tyska och franska. Den svenska titeln är "Jag skänker dig mina vackraste ord". Idén kommer från hans förläggare, Karl Beijbom, som menar att "vi vill ge Björn Ranelids ord vingar så att många människor på vår jord får chansen att lära känna de svenska ordens mästare". Ja med dessa fyra språk täcker man i alla fall in flera potentiella läsare än om boken endast blivit tvåspråkig, alltså svensk/engelsk. Det är värt en eloge att man har inkluderat tyska och franska och inte ensidigt använt engelska. Det borde ju egentligen vara en självklarhet om man vänder sig till en utländsk publik, men tyvärr finns det ju många exempel på enskilda, företag och myndigheter i Sverige som automatiskt associerar "internationellt" med "på engelska". Så det här är trevligt initiativ tycker jag.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 7 oktober 2009 21:59


De senaste tio åren har Zurich flygplats kallats för Zürich Unique. Men problemet var tydligen att många människor inte visste var de landade... Nu ska den döpas om igen, men inte till Zürich Airport. Den kommer helt enkel att kallas för Zürich Flughafen! På tyska i stället för engelska. Enkelt eller hur?


Här i Sverige far Luftfartsverket fram i ullstrumporna och döper om alla flygplatser till NN Airport. Se bl.a den senaste brevväxlingen i Språkförsvarets brevarkiv!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 6 oktober 2009 14:59


Mikael Gaunitz, medlem i Språkförsvaret, har tagit initiativ till mötesplatsen "Språkförsvarets vänner" på Fäjsbok (Facebook). Det kostar absolut ingenting att vara med där!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 oktober 2009 22:56


Niklas Claesson, som bodde i Norge i nästan 10 år, drev en blogg, som hette ”Ja, vi elsker…” och som handlade om Norge, norsk kultur och språk.  Han har flyttat  til andre siden svenskegrensen, och därmed har hans trevliga blogg upphört att uppdateras. Men bloggen ligger kvar på nätet och man kan fortfarande läsa inläggen.


Ett inlägg bär rubriken ”Pula i trädgården”. Nicklas lärde sig efter ett tag att ordet ”pule” har en helt annan betydelse på norska än på svenska och inte var ett lämpligt ord för att beskriva verksamhet i trädgården. Vad det betyder? Det betyder samma sak som ”kneppe” på danska, vilket avhandlas i denna artikel. Om man blir hembjuden till danska vänner eller en dansk familj, bör man tänka sig för innan man ställer frågan: ”Ska vi knäppa på tv:n?”.


Från min uppväxt i Hälsingland kommer jag ihåg en dansk danslärare, som alltid sade "taske" i stället för väska. Alla förstod dock att han menade väska, även om många hade roligt åt det. På svenska har ju "task" en starkt vardaglig betydelse, som ordboken uttrycker det.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 3 oktober 2009 09:44


Skånskan är utrotningshotad, påstår Stiftelsen Skånes Framtid (SSF), som dessutom anser att skånska inte är en dialekt, utan ett eget språk. Och självaste UNESCO håller med och listar "Scanian" som ett av alla språk i världen vars framtid är osäker. Det här är dock inget som Dialekt- och ortnamnsarkivet håller med om. För att räknas som ett språk skulle skånskan behöva ett eget skriftspråk, och något sådant finns som bekant inte. Men naturligtvis vill även Dialekt- och ortnamnsarkivet att skånskan ska bevaras som dialekt, liksom andra svenska dialekter.

Detta står att läsa i en artikel i Svd, där det även finns en liten "skånsk-svensk" ordlista.


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se