Direktlänk till inlägg 27 oktober 2009

Lyft hinken där den står!

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2009 11:24


Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel, ”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, av Gunnar Wetterberg. Jag tänker inte ställning till Gunnar Wetterbergs förslag som sådant, eftersom det ligger utanför Språkförsvarets bord.


Däremot ska jag kommentera vad han skriver om språkfrågan:


Språken är en av unionens viktigaste förutsättningar, men också ett problem att hantera. En lösning kan vara att alla elever redan från början läser ett andra nordiskt språk vid sidan av sitt modersmål. Normalt borde det annars räcka att alla officiella dokument publiceras på två språk, finska och ett av de skandinaviska språken, även om isländskan till en början kan vara svårtolkad.”


Jag tror att man måste börja med att lyfta hinken där den står. Enligt den senaste omfattande undersökningen ”Håller språken ihop Norden?” 2005 får hälften av gymnasieeleverna i Danmark och Norge undervisning i grannspråken, men bara en fjärdedel av gymnasieeleverna i Sverige. Detta är det första problemet att åtgärda. Kursplanerna i både grundskolan och gymnasiet i Danmark, Norge och Sverige måste uttryckligen slå att det måste ske undervisningen i grannspråken. Syftet är att säkra en ömsesidig receptiv kompetens, eftersom svenskan, norska och danska är sinsemellan förståeliga språk. Man behöver faktiskt inte lära sig att tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk; det räcker med att kunna läsa och förstå ett annat fastlandsskandinaviskt språk, inklusive talat språk. Dessutom måste Island, Färöarna, Grönland och Finland hålla fast vid undervisningen i de fastlandsskandinaviska språken; danska när det gäller de tre förstnämnda områden, och Finland vid undervisningen i svenska. Helst bör den senare starta redan i tredje klass, som Martti Ahtisaari har föreslagit. Undervisningen i finska startar redan i tredje klass för de svenskspråkiga barnen. Finland bör eftersträva en utbredd tvåspråkighet.


Gunnar Wetterberg tycks också överskatta likheterna mellan isländskan å ena sidan och de tre fastlandsskandinaviska språken å den andra. Det är orealistiskt att förvänta sig att övriga nordbor, utom färöingar, ska förstå isländska utan reguljära språkstudier. Alla dokument på de fastlandsskandinaviska språken måste naturligtvis översättas till finska, grönländska, isländska och färöiska och till de nationella minoritetsspråken. Dokument på finska, grönländska, isländska och färöiska måste översättas till ett fastlandsskandinaviskt språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Merja Renvall

27 oktober 2009 14:20

Du glömmer hela tiden bort/vet inte (= också i debatten på Åland), att majoritetsbefolkningen i Finland upplever fortfarande att finskan lätt hamnar i underläge, på motsvarande sätt som man i dag debatterar om engelskans intrång.

mvh. ratt-visaren@aland.net

Det är ju för övrigt lite av en evighetsfråga: finskans möjligheter i nordiskt samarbete.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

29 oktober 2009 21:24

Nej, jag glömmer inte alls bort det. Jag har faktiskt varit i Finland ett antal gånger och upplevt fenomenet på nära håll.

Det beror på vilket plan man avser. Rent allmänt anser jag att man kan kräva att finskspråkiga politiker ska behärska svenska (eftersom det är Finlands andra nationalspråk), vilket även drygt 70 procent av de finskspråkiga gör enligt Magmas undersökning. Om det ändå i officiella sammanhang, t.ex i det nordiska samarbetet, finns finskspråkiga politiker, som känner att de inte behärskar svenska, måste man se till att det finns tolkning. Detta är naturligtvis mycket sällan möjligt vid privata kontakter.

Dessutom bör man tidigarelägga undervisningen i svenska för de finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland, så måste denna asymmetri upphävas. Det stora problemet är ju annars att de finskspråkiga eleverna har betydligt mindre möjligheter att använda sig av svenskan, eftersom den svenskspråkiga minoriteten är koncentrerad till Österbotten och södra Finland, än de svenskspråkiga av finskan. På den punkten organiserar Föreningen Norden ett utbyte, som gör det möjligt för finskspråkiga elever att vistas i Sverige ett antal veckor för att förkovra sig i svenska. Denna verksamhet borde naturligtvis utvidgas. De nordiska länderna borde också utveckla ett tv-samarbete, så att medborgarna i hela Norden kan se varandras tv-sändningar, oavsett om de sker på danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska eller svenska. Samiskan måste också inkluderas.

Om man umgås med finskspråkiga på det privata planet, kan man gå över till språk som fungerar bäst för båda parter i sammanhanget, exempelvis engelska. När jag vistades i Tyskland i somras, talade jag normalt tyska med tyskarna. Men när jag träffade en tysk god vän, så pratade vi i huvudsak engelska, även om vi ibland växlade till tyska. Orsaken var naturligtvis att jag pratar bättre engelska än tyska och att hans engelska var tillräcklig bra för att vi skulle hamna på jämbördig nivå.

 
Ingen bild

Merja Renvall

29 december 2009 21:15

Jag är lärare i svenska och nordiska språk, men anser det inte rätt att säga att "...finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland,...". INGA TVÅNGSPRÅK NÅGONSTANS TACK !!!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 15 dec 15:43

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Tema juridiskt språk   Det nya numret av Klarspråk tar upp olika aspekter av juridiskt språk.   Hur ser skrivprocessen bakom nya lagar ut? Språkexperterna i Regering...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 14 dec 08:00

Mats Dannewitz Linder har skrivit en utmärkt artikel i ”Facköversättaren” nr 4/2018 om avvecklingen av Terminologicentrum (TNC) som självständig organisation. Han beskriver slutresultatet så här:   ”TNC:s kompetens har alltså sk...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 dec 12:00

Hej! Jag ser ganska ofta inredningsprogram på teve. I amerikanska program sätts det ofta upp texttavlor av olika slag, alla med text på engelska. Ganska väntat. Även i liknande svenska program sätts det upp tavlor med text, praktiskt taget alltid med...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 13 dec 08:00


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 12 dec 08:00

Pressmeddelande från Ulum Dalska   Närmare hälften av alla ungdomar på högstadiet i Älvdalen väljer älvdalska på schemat   I dag tisdag 11 december kl. 14.20 bjöds alla ungdomarna in till en första introduktion där de får träffa de som ska un...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

110 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se