Direktlänk till inlägg 27 oktober 2009

Lyft hinken där den står!

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 oktober 2009 11:24


Dagens Nyheter publicerade idag en debattartikel, ”De fem nordiska länderna bör gå ihop i en ny union”, av Gunnar Wetterberg. Jag tänker inte ställning till Gunnar Wetterbergs förslag som sådant, eftersom det ligger utanför Språkförsvarets bord.


Däremot ska jag kommentera vad han skriver om språkfrågan:


Språken är en av unionens viktigaste förutsättningar, men också ett problem att hantera. En lösning kan vara att alla elever redan från början läser ett andra nordiskt språk vid sidan av sitt modersmål. Normalt borde det annars räcka att alla officiella dokument publiceras på två språk, finska och ett av de skandinaviska språken, även om isländskan till en början kan vara svårtolkad.”


Jag tror att man måste börja med att lyfta hinken där den står. Enligt den senaste omfattande undersökningen ”Håller språken ihop Norden?” 2005 får hälften av gymnasieeleverna i Danmark och Norge undervisning i grannspråken, men bara en fjärdedel av gymnasieeleverna i Sverige. Detta är det första problemet att åtgärda. Kursplanerna i både grundskolan och gymnasiet i Danmark, Norge och Sverige måste uttryckligen slå att det måste ske undervisningen i grannspråken. Syftet är att säkra en ömsesidig receptiv kompetens, eftersom svenskan, norska och danska är sinsemellan förståeliga språk. Man behöver faktiskt inte lära sig att tala och skriva ett annat fastlandsskandinaviskt språk; det räcker med att kunna läsa och förstå ett annat fastlandsskandinaviskt språk, inklusive talat språk. Dessutom måste Island, Färöarna, Grönland och Finland hålla fast vid undervisningen i de fastlandsskandinaviska språken; danska när det gäller de tre förstnämnda områden, och Finland vid undervisningen i svenska. Helst bör den senare starta redan i tredje klass, som Martti Ahtisaari har föreslagit. Undervisningen i finska startar redan i tredje klass för de svenskspråkiga barnen. Finland bör eftersträva en utbredd tvåspråkighet.


Gunnar Wetterberg tycks också överskatta likheterna mellan isländskan å ena sidan och de tre fastlandsskandinaviska språken å den andra. Det är orealistiskt att förvänta sig att övriga nordbor, utom färöingar, ska förstå isländska utan reguljära språkstudier. Alla dokument på de fastlandsskandinaviska språken måste naturligtvis översättas till finska, grönländska, isländska och färöiska och till de nationella minoritetsspråken. Dokument på finska, grönländska, isländska och färöiska måste översättas till ett fastlandsskandinaviskt språk.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
 
Ingen bild

Merja Renvall

27 oktober 2009 14:20

Du glömmer hela tiden bort/vet inte (= också i debatten på Åland), att majoritetsbefolkningen i Finland upplever fortfarande att finskan lätt hamnar i underläge, på motsvarande sätt som man i dag debatterar om engelskans intrång.

mvh. ratt-visaren@aland.net

Det är ju för övrigt lite av en evighetsfråga: finskans möjligheter i nordiskt samarbete.

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

29 oktober 2009 21:24

Nej, jag glömmer inte alls bort det. Jag har faktiskt varit i Finland ett antal gånger och upplevt fenomenet på nära håll.

Det beror på vilket plan man avser. Rent allmänt anser jag att man kan kräva att finskspråkiga politiker ska behärska svenska (eftersom det är Finlands andra nationalspråk), vilket även drygt 70 procent av de finskspråkiga gör enligt Magmas undersökning. Om det ändå i officiella sammanhang, t.ex i det nordiska samarbetet, finns finskspråkiga politiker, som känner att de inte behärskar svenska, måste man se till att det finns tolkning. Detta är naturligtvis mycket sällan möjligt vid privata kontakter.

Dessutom bör man tidigarelägga undervisningen i svenska för de finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland, så måste denna asymmetri upphävas. Det stora problemet är ju annars att de finskspråkiga eleverna har betydligt mindre möjligheter att använda sig av svenskan, eftersom den svenskspråkiga minoriteten är koncentrerad till Österbotten och södra Finland, än de svenskspråkiga av finskan. På den punkten organiserar Föreningen Norden ett utbyte, som gör det möjligt för finskspråkiga elever att vistas i Sverige ett antal veckor för att förkovra sig i svenska. Denna verksamhet borde naturligtvis utvidgas. De nordiska länderna borde också utveckla ett tv-samarbete, så att medborgarna i hela Norden kan se varandras tv-sändningar, oavsett om de sker på danska, finska, färöiska, grönländska, isländska, norska eller svenska. Samiskan måste också inkluderas.

Om man umgås med finskspråkiga på det privata planet, kan man gå över till språk som fungerar bäst för båda parter i sammanhanget, exempelvis engelska. När jag vistades i Tyskland i somras, talade jag normalt tyska med tyskarna. Men när jag träffade en tysk god vän, så pratade vi i huvudsak engelska, även om vi ibland växlade till tyska. Orsaken var naturligtvis att jag pratar bättre engelska än tyska och att hans engelska var tillräcklig bra för att vi skulle hamna på jämbördig nivå.

 
Ingen bild

Merja Renvall

29 december 2009 21:15

Jag är lärare i svenska och nordiska språk, men anser det inte rätt att säga att "...finskspråkiga eleverna i enlighet med Martti Ahtisaaris förslag. De svenskspråkiga eleverna lär sig finska redan i tredje klass. Om man på sikt ska åstadkomma en levande tvåspråkighet i Finland,...". INGA TVÅNGSPRÅK NÅGONSTANS TACK !!!!!!!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 jan 08:00

(Denna text är hämtad från Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter och har föranlett ovanligt många kommentarer i samma grupp.)   Jag tänkte om möjligt pigga upp debatten något med ett inlägg om det som jag, och kanske ni, anser vara de värst...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 11 jan 21:48

I en artikel, ”Så undviker du felet som språkpoliserna älskar att rätta”, inklusive ett videoklipp, i Metro, lär Lena Lind Palicki från Språkrådet ut hur man ska skilja mellan var och vart. Metro tycks ha startat en serie om vanliga spr...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
      1 2 3 4
5
6 7 8 9 10
11
12 13 14 15 16 17 18
19 20 21 22 23
24
25
26 27 28 29 30
31
<<< Oktober 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se