Linguamón - Språkens hus - och  Maaya, ett världsomspännande nätverk för språklig mångfald, kommer att anordna ett symposium om mångspråkighet och cyberrymden i Barcelona den 29 - 30 september. Huvudfrågan på symposiet är huruvida kunskapssamhällen har råd med att inte ansluta sig till mångspråkighetens idé, vilket kommer att diskuteras mot bakgrund av de möjligheter och utmaningar som cyberrymden innebär för språken.

Se ytterligare information här på katalanska, spanska, franska eller engelska!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I "Nöjesguiden" den 27/8 i sektionen "Tidens anda - det vi talar mest om just nu" skriver man:

"Äntligen!

Stockholms stad har blivit JO-anmäld för den otroligt töntiga frasen 'The Capital of Scandinavia'. Bra att någon sätter ner foten mot detta smyganglofierande av vårt språk!"

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 (Brev till Stockholms stads kommunfullmäktige)

Den 19 juli 2009 anmälde medlemmar i nätverket Språkförsvaret Stockholms stad, Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region, Stockholm Entertainment District – liksom slagordet ”Stockholm – The Capital of Scandinavia” – till Justitieombudsmannen för brott mot den nya språklagen, som trädde i kraft den 1 juli 2009.

Språklagen stadgar nämligen:

”4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.”

Engelska är varken huvudspråk eller samhällets gemensamma språk i Sverige. Begreppet ”det allmänna” innefattar de statliga och kommunala organen, vilka utgörs av beslutande politiska församlingar, dvs. riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige, samt myndigheter, dvs. regering, domstolar och förvaltningsmyndigheter (se för övrigt definition i språklagsutredningen, ”Värna Språken”, sid. 217 – 218). Stockholms stad tillhör alltså det allmänna. Det betyder att all språklig verksamhet, som Stockholms stad är delaktig i, direkt eller via organ som Stockholms stad finansierar, och därmed ytterst genom skattemedel, faller under språklagen.

Stockholms stad bedriver i realiteten en tvåspråkighetslinje i stället för en mångspråkighetslinje vad gäller turistinformation och information till utländska affärskontakter. Både Stockholm stads, Stockholm Visitors Boards och Stockholm Business Regions webbplatser har hittills enbart funnits på svenska och engelska. Stockholm stads ”international website” är naturligtvis bara på engelska.  Det avgörande är naturligtvis vilka språk som används i informationen; det är inte beteckningarna i sig som lockar turister eller kunder.

När det gäller turistinformation, är svenska som informationsspråk definitivt inte oviktigt, eftersom svenska besökare stod för 5,9 miljoner gästnätter i Stockholms län 2006, medan utländska besökare stod för 2,9 miljoner. Ser man på turistsammansättningen, fördelade sig (källa: NUTEK:s ”Fakta om svensk turism och turistnäring 2008”) de utländska turisternas gästnätter (i tusental) i Sverige enligt följande:

Norge 2823; Tyskland 2109; Danmark 953; Nederländerna 697; Storbritannien 636; USA  441; Finland 414; Italien 261; Frankrike 259; Schweiz 209. 

Britter och amerikanare kommer alltså först på femte respektive sjätte plats. Inte ens tillsammans utgör de hälften av de tysktalande turisterna, men det finns ingen information på tyska. Norrmän och danskar förstår skriftlig svenska betydligt bättre än engelska. Inte heller finns det någon information på holländska, finska (även om många finnar också förstår svenska), italienska och franska.

Vasamuseet är ett levande exempel på att det är fullt möjligt med mångspråkig information.

Företrädare för Stockholm Business Region (f.d. Stockholms Näringslivskontor) har motiverat namnvalet med att organet har en internationell kundkrets. Men en initierad källa – med inblick i SBR – har berättat för Språkförsvaret att nittio (90) procent av SBR:s kunder är – svenska företag!

Det är ett allvarligt felslut att tro att det räcker med enbart engelska i internationella affärskontakter. En omfattande rapport  från Europeiska kommissionen i fjol visade att små och medelstora företag i Europa förlorade stora summor när det gäller handel på grund av bristande mångspråkighet. Man säljer nämligen bäst på mottagarens/kundens språk – inte på engelska. Dessutom är det viktigt att ha en viss framförhållning. En amerikansk rapport förutspår nämligen att USA:s relativa ekonomiska styrka successivt kommer att minska de närmaste 25 åren, medan Kinas, Indiens, Brasiliens och Rysslands å andra sidan kommer att öka. Kina förmodas uppnå samma BNP som USA redan 2035. Detta kommer också att ha konsekvenser för språkförhållandena i världen.

Enligt vår uppfattning måste de nämnda engelskspråkiga beteckningarna bytas ut mot svenska: Stockholms Turistbyrå, Stockholms Näringslivskontor och Stockholms Nöjesdistrikt. De engelska översättningarna kan stå efter de svenska beteckningarna, under eller inom parentes. Information från Stockholms stad, eller dess underorgan, bör dessutom vara mångspråkig – och inte enbart på svenska och engelska.

Stockholms stads kommunfullmäktige måste diskutera stadens språkpolitik seriöst, inte överlåta åt reklambyråer eller tjänstemän i underorgan att i praktiken besluta om densamma.

Nätverket Språkförsvaret

genom

Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson

10/9 2009

Ett brittiskt försäkringsbolag, som fått en utmärkelse av The Plain English Campaign, genomförde nyligen en nätomröstning om de värsta språkgrodorna på engelska de senaste årtiondena. Fyratusen personer deltog i omröstning.

Den förre presidenten George W Bush vann omröstningen för sitt uttalande 2004:

- Våra fiender är påhittiga och fulla av resurser, och det är vi också. De slutar aldrig att tänka ut nya sätt att skada vårt land, och det gör inte vi heller. 

Den nuvarande guvernören i Kalifornien, Arnold Schwarzenegger, lade beslag på andraplatsen på grund av detta inlägg:

-  Jag anser att ett homosexuellt äktenskap bör vara mellan en man och en kvinna.

Tio-i-topp-listan återfinns i denna artikel från AFP.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Det blir alltmer populärt att diskutera språk i radio och tv. Häromdagen hade Robert Aschberg inbjudit Mikael Parkvall, känd lingvist, och bloggaren Mogi till sitt program på TV8. Man kan anta att det var den unga flickan Mogi som utgjorde nyhetsvärdet, eftersom hon lanserar nya ord framför webbkameran på sin blogg. Hon har bl.a kommit på ”pördig”. Hon hade också en del favoritklassiker som t.ex ”förträfflig”. Men när Robert Aschberg berättade om sitt favoritord, ”hugsvala”, blev hon lite ställd. Hon frågade nämligen om det var ett djur. När hon fick veta att det betydde något helt annat, så tyckte hon ändå att det borde vara ett djur. Du kan hitta programmet via programpresentationen,"Exklusivt. Mogi avslöjar nya ord hos Aschberg".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Medlemmar i nätverket Språkförsvaret skickade den 31/8 ett brev med titeln "Att upphöja engelska till undervisningsspråk är ytterst ogenomtänkt" (se Språkförsvarets brevarkiv) till utbildningsminister Jan Björklund. Den 2/9 svarade Erik Scheller från departementsledningen på uppdrag av Jan Björklund. Det var ett snabbt svar, men svaret är å andra sidan inte heller särskilt substantiellt. Det framgår också att Regeringskansliet fortfarande använder engelskspråkiga e-postadresser, vilket JO-anmälts av både Olle Josephson, tidigare chef för Språknämnden, och Språkförsvaret.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

P1:s radioprogram Språket som kan avlyssnas på nätet, hade idag 8/9 ett inslag om engelska som koncernspråk på svenska arbetsplatser och vad detta för med sig. Samtliga intervjuade, både chefer på två sådana företag, och en språkforskare som undersökt saken, menade att det medför att kommunikationen blir svårare. Man har svårare att nå fram med information, man talar förbi varann, talar på olika nivåer, det blir sämre precision osv. En personalchef på ett av företagen hade bott flera år i USA men tyckte ändå att engelskan medförde svårigheter. Och en chef som arbetat i trettio år på företaget instämde också i detta, och medgav på en direkt förfrågan att användning av tolkning och översättning "inte var helt fel" men detta var inte något som praktiserades i någon större utsträckning av företaget.

Det här visar att verkligheten krockar med den populära uppfattningen att "alla kan engelska så bra i Sverige" och och "tolkning och översättning är onödigt".

Ett annat inslag i Språket handlade om att många svenska landsting inte tycker att det är viktigt att informera på flera språk. Om detta handlar ett tidigare inlägg på denna blogg (26/8)

Susanne L-A

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet berättar idag om den svenska talsyntesen Webreader, som nu finns som gratisversion för privata webbsidor och bloggar.

"Webreader är en ny talsyntestjänst (datoriserad uppläsning av text) från svenska företaget VioceCorp, avsedd primärt för privatpersoner och mindre företag och organisationer. Enkelt och snabbt att implementera på webben. För de bloggare och privatpersoner som står ut med lite reklam finns även en gratisversion, Webreader Free, att ladda ner. Läs mer på webreader.readspeaker.com. "

Det verkar inte som att talsyntesen går att installera på denna blogg eller på Språkförsvarets webbplats.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)