(Pressmeddelande från Språkrådet)

I budgetpropositionen ges Språkrådet pengar för att arbeta med uppföljning av språklagen, liksom pengar för att främja teckenspråket och stärka språkvården för minoritetsspråken.

I ett föregående blogginlägg berörde jag språksituationen i Spanien och hävdade att galiciska, som talas i Spaniens nordvästra hörn, fortfarande befann sig i en utsatt situation. Situationen är dock bättre än vad jag trodde.

I mars, strax efter valet till det galiciska parlamentet, genomfördes en kartläggning av Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS), som visade att 50,3 procent av de 3000 respondenterna ansåg att galiciska var deras modersmål, medan 24,9 procent ansåg att kastilianska (spanska) var deras modersmål. 24,2 procent hade vuxit upp som tvåspråkiga.

En fjärdedel av de tillfrågade betraktade sig själva som galiciska nationalister. 62 procent var nöjda med Galiciens nuvarande självstyre. Sju av tio svarande såg sig själva som både galicier och spanjorer. Nästan 20 procent såg sig som mer galiciska än spanska. Bara 3,8 procent såg sig som enbart galicier mot 3 procent som såg sig som enbart spanjorer.

Per-Åke Lindblom

Källor:

Galician: over 50 % are mother tongue speakers  – EBLUL 30/6 2009

Centro de Investigaciones Sociológicas (CIS)  

Kartläggningen

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ny Teknik berättade den 15 september:

"Google har nu lanserat en äkta 'nätbläddrare'. Den heter Fast Flip och efterliknar sättet att läsa en vanlig papperstidning. Satsningen är ett experiment och visar artiklar från 36 olika amerikanska nyhetstidningar och tidskrifter. Tjänsten öppnas i datorns vanliga webbläsare där man själv kan skräddarsy vilka tidningar som ska visas på öppningssidan."

Läs mer i Ny Teknik, på Språkrådets webbplats eller direkt på Google.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkförsvaret anordnar i höst en seminarieserie tillsammans med ABF om svenskans ställning i EU och den nordiska språkgemenskapens och finlandssvenskans betydelse för svenska språket. Det första seminariet handlar om svenskans ställning i EU.

”Så spikar vi svenskan i EU!” 

Det finns naturligtvis olika uppfattningar om hur svenskan ska försvaras i EU. Betänkandet ”Värna språken” föreslog att företrädare för Sverige i EU normalt skulle använda svenska när tolkning erbjuds. Detta gick dock regeringen och riksdagsmajoriteten emot, då språklagen antogs den 20 maj i år.

Inledare: Maria Bodner Gröön, konferenstolk; Ulf Holm, Miljöpartiet och f.d EU-parlamentariker samt Birgitta Lindgren, Språkrådet. Möteslokal: Fabiansalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm. Inträde: 50 kr. 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT sände den 14 september ett program med denna rubrik, det andra programmet i en serie på åtta. Programmet är intressant och skildrar kampen för att göra finskan till ett officiellt språk i Finland, jämställt med svenskan, vilken också slutade med att finska blev administrativt huvudspråk och att svenskan trängdes tillbaka.

Det finns inslag av kontrafaktisk historieskrivning, ofta liktydig med spekulation, i programmet. Vad skulle ha hänt med finskan, om Sverige och Finland fortfarande hade varit ett gemensamt rike? Därom kan man bara spekulera. Det är inte alls säkert att finskan skulle ha rönt samma öde som iriskan på Irland. Det finns flera exempel på hur två eller flera språk har samexisterat över en längre tid inom ett avgränsat territorium, även om det ena  - av olika anledningar - haft lägre status än det andra. Jag tänker på förhållandet mellan flamländskan och franskan i Belgien; på förhållandet mellan spanskan och vissa indianspråk i Latinamerika, främst guarani i Paraguay, på förhållandet mellan engelska och franska i Kanada, på språksituationen i Schweiz, där fyra språk samexisterar; och på språksituationen i Spanien med kastilianska, katalanska, baskiska och galiciska. De tre sistnämnda utsattes visserligen för repression under Franco-tiden och speciellt de två sistnämnda befinner sig fortfarande i en utsatt situation, även om språkens formella status ändrats.

Programmet kan ses på webben fram till den 14 oktober. Nästa program kommer att handla om tornedalsfinskan.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Information från Språkrådet)

Alla som inte fick en plats på Begriplex i september får nu en ny chans. Den 27 november ordnar vi en repris av Begriplex – en konferens om språklagen. Programmet blir i det närmaste identiskt med Begriplex i september. Räkna med ytterligare en fullmatad konferens om språklagen och praktiskt klarspråksarbete!

Begriplex – en konferens om språklagen

Begriplex ordnas av Språkrådet och Ess, föreningen Examinerade språkkonsulter i svenska, med anledning av den nya språklag som trädde i kraft den 1 juli i år. I språklagen står det att språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt. Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Men vad innebär det i praktiken?

Målgruppen för konferensen är myndighetschefer, kontaktpersoner i klarspråksfrågor och andra som arbetar med språk och kommunikation i offentlig verksamhet.

Anmäl dig redan denna vecka

Gå in på www.begriplexigen.se för att anmäla dig. Begriplex igen kostar 1 500 kronor om du anmäler dig senast den 17 september, och 2 000 kronor om du anmäler dig den 18 september eller senare. Förra gången tog platserna slut direkt, så dröj inte för länge med din anmälan. Anmälan öppnade den 14 september.

Begriplex igen äger rum på Clarion Skanstull i Stockholm den 27 november. Förmiddagen ägnas åt föreläsningar med exempel och strategier från myndigheter som kommit långt i sitt klarspråksarbete. Paula Ehrnebo från Språkrådet talar på temat Språklagen och verkligheten. Ni får även lyssna till hur Riksbanken, vinnare av Klarspråkskristallen 2009, har förankrat sitt klarspråksarbete i hela organisationen. Under eftermiddagen får ni välja mellan ett antal praktiskt inriktade seminarier under ledning av examinerade språkkonsulter. Mer information finns på www.begriplexigen.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

På Sprogmuseets blogg idag berättar Ole Stig Andersen om Jørgen Christian Wind Nielsens månatliga nyhetsbrev om språkrelaterade artiklar och andra språkliga begivenheter:

"Jørgen Christian Wind Nielsen – konsulent i Forbundet Kommunikation og Sprog og nyvalgt formand for Modersmål-Selskabet – har i et års tid udsendt en månedlig “Sprogpolitisk opdatering” med nyheder om stort og småt om sprog i indland og udland. Den er blevet strømlinet og hedder nu SprogNyt – Sprogpolitisk opdatering. Man kan få den tilsendt pr mail ved at tilmelde sig på jcn @ kommunikationogsprog.dk, eller man kan følge den på nettet, hvor de tidligere udgaver også ligger. Man opfordres til at fremsende relevante links og meddelelser om relevante arrangementer."

De ansvariga bakom Språkförsvarets webbplats och denna blogg har alltid haft stor nytta av Jørgens utmärkta sammanställningar.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Ur förordet  till sjätte upplagan:

Myndigheternas skrivregler har visat sig vara ett mycket efterfrågat redskap för skrivandet i den offentliga förvaltningen. Nu har den femte upplagan tagit slut, och i några avseenden behöver skrivreglerna ändras och uppdateras.

Denna upplaga utgår från att skribenter i dag använder sig av moderna ordbehandlingsprogram. Det innebär att rekommendationerna i avsnitten 6.2, 9.1.6, 10.8.6 och 10.9.3 har anpassats till detta. Dessutom finns det ett par nya avsnitt i kapitel 11, nämligen 11.6 om innehållsförteckningar och 11.8 om tabeller, diagram och andra figurer.

Avsnitt 7.1 om sär- och sammanskrivningar har utökats med fler exempel på särskrivningar, som tidigare funnits i riksdagens komplement till skrivreglerna. Övriga delar av komplementet finns nu som en bilaga till skrivreglerna.

Rekommendationen i avsnitt 4.2.2 (när man skriver ska respektive skall) är densamma som tidigare, men avsnittet har utökats med några exempel på formella offentliga texter där man gått över till ska.

Delvis ändrade och nya skrivregler för euro finns i avsnitten 2.5 och 9.5.5

Rekommendationerna för hur man skriver initialförkortningar, avsnitt 8.7, har ändrats. Man kan nu i större utsträckning använda små bokstäver i initialförkortningar. Dessa rekommendationer har utarbetats efter samråd med bl.a riksdagens språkvårdare och Språkvårdsgruppen, som består av representanter för olika svenska språkvårdsorgan i Sverige och Finland.

*****

Skrivreglerna kan antingen laddas ner i pdf-format eller inköpas i tryckt form från Fritzes - www.fritzes.se.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)