Nåväl, det är inte fråga om det svenska näringslivet - än. Det norska näringslivets huvudorganisation (NHO) och norska Språkrådet har antagit ett gemensamt manifest, "Språkvett for næringslivet". Huvudparollen är "Använd norska när du kan, och engelska när du måste". Manifestet är efterföljansvärt på denna sida av Kölen.

Bruk norsk når du kan, og engelsk når du må

1 Norsk er det naturlige for norsk næringsliv

• Presisjon er viktig i næringslivet. Vi er alltid mer presise på morsmålet, fordi vi har et større ordforråd og en bedre språkfølelse på vårt eget språk.
• Med norske medarbeidere er norsk språk mest effektivt i og for bedriften.
• Lag reklame på norsk, ikke på engelsk, når du henvender deg til norske kunder.
• Bruk norsk i stillingsannonser når du henvender deg til et norsktalende publikum.

2 Ulike språk for ulike behov

• Snakk og skriv norsk når du kommuniserer med norske kolleger og andre som forstår norsk best. Bruk engelsk når det er formålstjenlig.
• Med ansatte i ulike land og ansatte med ulike morsmål trenger bedriften flere språk.
• Bedriften bør bruke det språk som passer best i den gitte kulturelle sammenheng.

3 Språkvett er viktig for bedriften og samfunnet 

• Den engelskspråklige innflytelsen er en utfordring ikke bare for lærere, foreldre, elever og opinionsdannere – som massemediene – men også for næringslivet.
• Bruk norske fagtermer, da bidrar du til å utvikle og vedlikeholde norsk fagspråk.
• Sikkerheten ivaretas best på det språket de ansatte behersker best.
• Stimuler språklig bevisstgjøring i bedriften.
• Det er ingen motsetning mellom det å være for globalisering og samtidig ta vare på norsk språk og kultur.

Läs mer i Språknytt, norska Språkrådets tidskrift!

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I en krönika med titeln ”Språkpurism” (ej utlagd på nätet) den 28/9 i Hufvudstadsbladet omnämner Theresa Norrmén Språkförsvaret som ett nätverk ”som ägnar sig åt att stävja engelska lånord i svenskan”. Man undrar om hon verkligen har ansträngt sig att gå igenom Språkförsvarets språkpolitik. Språkförsvarets inriktning kan enklast sammanfattas enligt följande: Språkförsvaret försvarar svenska språket, fr.a mot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förespråkar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Det handlar alltså i första hand om statusvård, kamp mot domänförluster, inte språkvård. De viktigaste dokumenten som Språkförsvaret antagit handlar alla om statusvård: utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan, öppet brev om den nordiska språkgemenskapen, rundbrev om svenskans ställning till kandidaterna i årets val till EU-parlamentet o.s.v

Det går givetvis inga vattentäta skott mellan statusvård och språkvård (korpusvård), som Åsa Mickwitz påpekade i Språktidningen nr 1/2007. Även om Språkförsvaret som enda språkorganisation i Sverige prioriterar statusvården, kritiserar vi naturligtvis inlåning av onödig engelska, speciellt om inlåningen signalerar att svenskan är mindre värd än engelskan. Därför JO-anmälde Språkförsvaret i somras regeringens engelskspråkiga e-postadresser och Stockholms stad för dess användning av engelskspråkiga beteckningar som Stockholm Tourist Board och Stockholm Business Region på bekostnad av svenska. Men vi sysslar absolut inte med att försöka ersätta redan etablerade låneord, oavsett vilket språk det gäller. Språkvård i övrigt överlåter vi med förtroende till Språkrådet och Svenska Akademien.

I höst anordnar Språkförsvaret tre seminarier i Stockholm. Det första handlade om svenskans ställning i EU, det andra handlar om den nordiska språkgemenskapen och det tredje om svenskans ställning i Finland. Vad har nu detta med språkpurism att göra?

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)