Alla inlägg under september 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 september 2009 21:44



Inför den europeiska språkdagen den 26 september publicerade Eurostats statistikkontor data, som visar att engelska är det mest studerade främmande språket på gymnasienivå, utom i Luxemburg, där engelska, franska och tyska åtnjuter samma status i läroplanen. I en artikel i euobserver.com den 25/9 framkommer det att


"engelska är det vanligaste talade främmande språket bland vuxna mellan 25 och 64 år, utom i Bulgarien, de baltiska staterna och Polen, där ryska dominerar.


Även om engelska de facto må vara EU:s lingua franca, lär sig hälften av eleverna i Storbritannien inga främmande språk alls, medan bara vart femte skolbarn i Irland tar lektioner i översjöiska språk. Bland de elever som faktiskt studerar främmande språk i dessa två länder, är franska det vanligaste valet.


Som kontrast studerar alla elever på gymnasienivå i Tjeckien, Luxemburg, Nederländerna och Finland två främmande språk, tätt följda av Slovenien och Slovakien (98 procent) och Estland (97 procent).


I Grekland, Italien, Irland, Spanien, Malta och Ungern behöver tonåringarna bara läsa  ett främmande språk.”


Sverige omnämns i artikeln som ett av de länder, som i framtiden kommer att förlora många EU-tolkar på grund av pensionsavgångar.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 september 2009 21:09




Nåväl, det är inte fråga om det svenska näringslivet - än. Det norska näringslivets huvudorganisation (NHO) och norska Språkrådet har antagit ett gemensamt manifest, "Språkvett for næringslivet". Huvudparollen är "Använd norska när du kan, och engelska när du måste". Manifestet är efterföljansvärt på denna sida av Kölen.


Bruk norsk når du kan, og engelsk når du må


1 Norsk er det naturlige for norsk næringsliv

  • Presisjon er viktig i næringslivet. Vi er alltid mer presise på morsmålet, fordi vi har et større ordforråd og en bedre språkfølelse på vårt eget språk.
  • Med norske medarbeidere er norsk språk mest effektivt i og for bedriften.
  • Lag reklame på norsk, ikke på engelsk, når du henvender deg til norske kunder.
  • Bruk norsk i stillingsannonser når du henvender deg til et norsktalende publikum.

2 Ulike språk for ulike behov

  • Snakk og skriv norsk når du kommuniserer med norske kolleger og andre som forstår norsk best. Bruk engelsk når det er formålstjenlig.
  • Med ansatte i ulike land og ansatte med ulike morsmål trenger bedriften flere språk.
  • Bedriften bør bruke det språk som passer best i den gitte kulturelle sammenheng.

3 Språkvett er viktig for bedriften og samfunnet 

  • Den engelskspråklige innflytelsen er en utfordring ikke bare for lærere, foreldre, elever og opinionsdannere – som massemediene – men også for næringslivet.
  • Bruk norske fagtermer, da bidrar du til å utvikle og vedlikeholde norsk fagspråk.
  • Sikkerheten ivaretas best på det språket de ansatte behersker best.
  • Stimuler språklig bevisstgjøring i bedriften.
  • Det er ingen motsetning mellom det å være for globalisering og samtidig ta vare på norsk språk og kultur.

Läs mer i Språknytt, norska Språkrådets tidskrift!


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 september 2009 19:33



I en krönika med titeln ”Språkpurism” (ej utlagd på nätet) den 28/9 i Hufvudstadsbladet omnämner Theresa Norrmén Språkförsvaret som ett nätverk ”som ägnar sig åt att stävja engelska lånord i svenskan”. Man undrar om hon verkligen har ansträngt sig att gå igenom Språkförsvarets språkpolitik. Språkförsvarets inriktning kan enklast sammanfattas enligt följande: Språkförsvaret försvarar svenska språket, fr.a mot engelskans expansion på svenskans bekostnad, förespråkar mångspråkighet och mellannordisk språkförståelse. Det handlar alltså i första hand om statusvård, kamp mot domänförluster, inte språkvård. De viktigaste dokumenten som Språkförsvaret antagit handlar alla om statusvård: utkast till språklag för Sverige, förslag till språkpolitik för den svenska högskolan, öppet brev om den nordiska språkgemenskapen, rundbrev om svenskans ställning till kandidaterna i årets val till EU-parlamentet o.s.v


Det går givetvis inga vattentäta skott mellan statusvård och språkvård (korpusvård), som Åsa Mickwitz påpekade i Språktidningen nr 1/2007. Även om Språkförsvaret som enda språkorganisation i Sverige prioriterar statusvården, kritiserar vi naturligtvis inlåning av onödig engelska, speciellt om inlåningen signalerar att svenskan är mindre värd än engelskan. Därför JO-anmälde Språkförsvaret i somras regeringens engelskspråkiga e-postadresser och Stockholms stad för dess användning av engelskspråkiga beteckningar som Stockholm Tourist Board och Stockholm Business Region på bekostnad av svenska. Men vi sysslar absolut inte med att försöka ersätta redan etablerade låneord, oavsett vilket språk det gäller. Språkvård i övrigt överlåter vi med förtroende till Språkrådet och Svenska Akademien.


I höst anordnar Språkförsvaret tre seminarier i Stockholm. Det första handlade om svenskans ställning i EU, det andra handlar om den nordiska språkgemenskapen och det tredje om svenskans ställning i Finland. Vad har nu detta med språkpurism att göra?


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Av Nätverket Språkförsvaret - 28 september 2009 21:08



Martti Ahtisaari, som var Finlands president 1994 - 2000, har skrivit en utmärkt artikel i dagens Hufvudstadsbladet om vikten av att värna svenskan i Finland och behovet av att förbättra undervisningen i svenska. Han ger uttryck för i princip samma hållning som tidigare Mauno Koivisto och Paavo Lipponen. Martti Ahtisaari avslutar artikeln med följande ord:


"Valet av svenska som vårt andra officiella språk belönas senare i livet – det gäller alltså att anstränga sig för svenskan. För statliga och kommunala tjänster i Finland krävs språkprov i svenskan. Att börja med svenskan först i sjunde klass när barnen är i puberteten är inte lyckat. Hemmets och skolans centrala roll samt tidig studierådgivning och olika studiemotiverande åtgärder för lågstadieelever och elever i årsklass sju för att skapa intresse för svenskan är viktiga.


Svenskan är en resurs både i hemlandet och utomlands – genom att lära oss flera språk, som ju lagrar kultur och värden och är ett kollektivt minne, kommer vi närmare en djupare förståelse för det som är främmande och annorlunda. Vi blir mer toleranta. Kunskap hjälper oss att förstå, okunskap leder ofta till negativa attityder mot det som är olika och annorlunda, det man inte vill förstå.


Summa summarum – att kunna kommunicera på ett annat språk än engelska stärker vår nordiska identitet och samhörighet. Men det handlar inte endast om kultur och identitet – vi finskspråkiga har konkret nytta av det, vare sig vi jobbar för Nokia i Danmark eller studerar juridik i Oslo. Svenskan är vår vän – inte vår fiende."


Läs hela artikeln i Hufvudstadsbladet!


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 september 2009 23:17


(Pressmeddelande från Språkrådet den 25/9)


Det senaste numret (3/2009) av språkvårdstidskriften Kieliviesti innehåller nu även sidor på meänkieli.


Till nummer 4, som kommer ut i december, planeras bl.a artiklar som utförligt beskriver syftet med att ha sidor på meänkieli i tidskriften och hur arbetet med meänkieli utförs vid Institutet för språk och folkminnen. Om försöket visar sig vara positivt, kommer Kieliviesti i fortsättningen att ha en permanent meänkieli-avdelning. Genom utökningen uppnås två viktiga mål: meänkieli vid Institutet för språk och folkminnen får ett eget språkrör och Kieliviesti får en breddning och nya läsare. Två av Sveriges nationella minoritetsspråk blir synligare i samhället.

Den finskspråkiga tidskriften Kieliviesti grundades år 1980 av Sverigefinska språknämnden. Sedan 2006 ges den ut av Språkrådet, som är en avdelning inom Institutet för språk och folkminnen. Tidskriften kommer ut med fyra nummer om året och den finska delen innehåller bl.a språkvårdsartiklar, nyord, svar på språkfrågor och term- och översättnings-rekommendationer, ofta i form av ordlistor. Innehållet för sidorna på meänkieli är under utveckling.


Upplysningar

Hannele Ennab

+46-(0)8-455 42 23

Hannele.Ennab@kielineuvosto.se


Harriet Kuoppa

+46-(0)90-13 58 14

Harriet.Kuoppa@sofi.se


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 september 2009 16:51


Dagen startades av Europarådet i samband med Språkåret 2001 och äger rum den 26 september varje år. Syftet är att lyfta fram språk och språkinlärning som något viktigt, intressant och roligt.


För att uppmärksamma Språkdagen lanseras den 26 september i år en tävling. Tävlingen riktar sig till ungdomar upp till 19 år (födda 1990 och senare) och går ut på att skapa en film på temat ”språken i mitt liv”. Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 september 2009 13:28


Vi har missat att Språkförsvarets JO-anmälan den 19/7 av Stockholms stads engelskpråkiga beteckningar även ledde till debatt i "Gomorron världen" den 26/7. Man kan lyssna på inslaget i slutet av programmet - mellan 52:30 och 54:40 in i programmet. I debatten deltog Ola Nordebo, Rebecka Bohlin och Maria Abrahamsson. Alla verkar känna till Språkförsvarets JO-anmälan...


För övrigt har Roger Mogert, oppositionsborgarråd i Stockholm, den 22/9 indirekt kommenterat vår JO-anmälan, i och med att han besvarade ett tidigare brev från Språkförsvaret, som utvecklade kritiken i nämnda JO-anmälan.  


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 22 september 2009 12:25


Språkförsvaret anordnar i samarbete med ABF-Stockholm ett seminarium med denna rubrik om den nordiska språkgemenskapen den 21 oktober.


Från Grönland i väster till Karelen i öster. Från Svalbard i norr till strax söder om dansk-tyska gränsen. 8 tidszoner och 25 miljoner människor. Något av de centralskandinaviska språken, danska, norska och svenska, är första eller andraspråk inom ett enormt landområde. Kan detta bestå? Är det ens önskvärt? Vilka motkrafter finns?

 

Inledare: Sinikka Bohlin, riksdagsledamot och ordförande i Nordiska rådet; Olle Josephson, docent i nordiska språk och f.d chef för Språkrådet; Olaug Rekdal, lektor i norska och läromedelsförfattare; Jørgen Christian Wind Nielsen, ordförande för Modersmål-Selskabet i Danmark och medlem av Dansk Sprognævns representantskap. Avstamp med Ana Martinez, författare och estradör.


Möteslokal: Beskowsalen, ABF-huset, Sveav. 41, Stockholm - tid: 18.00 – 20.30 Inträde 50 kr.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
  1 2 3 4 5 6
7 8 9 10
11
12
13
14 15 16 17 18
19
20
21 22 23
24
25 26
27
28 29 30
<<< September 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards