I gårdagens blogginlägg kommenterades Johan Hellekants artikel  - också igår - i Svenska Dagbladet, som redogjorde för den minskande andelen svenskproducerade program liksom program från Europa. Det finns faktiskt ett EU-direktiv, ”Television utan gränser”, som uttryckligen stadgar att europeiska tv-kanaler ska reservera mer än hälften av sin sändningstid för europeiska verk:

"Direktivet ’Television utan gränser’ utgör hörnstenen för Europeiska unionens audiovisuella politik. Det grundar sig på två grundläggande principer: fri rörlighet för europeiska tv-program på den inre marknaden och skyldighet för tv-kanalerna att reservera mer än hälften av sin sändningstid för europeiska verk (min  fetstil), där så är praktiskt möjligt (’sändningskvoter’)."

Direktivet antogs ursprungligen 1989 och reviderades senast 2005; tillägg och ändringar tycks  i huvudsak gällt Internet. Den relevanta paragrafen i 1989 års direktiv lyder som följer:

1.Medlemsstaterna skall, där så är praktiskt möjligt och på lämpligt sätt, säkerställa att programföretagen reserverar en övervägande del av sin sändningstid med undantag av tid för nyheter, sportevenemang, tävlingar, reklam och teletexttjänster för europeiska produktioner definierade i artikel 6. Denna andel bör uppnås gradvis på grundval av lämpliga kriterier med beaktande av programföretagets ansvar gentemot sin publik för information, utbildning, kultur och underhållning."

Som Johan Hellekant berättar i  artikeln ”Närproducerat – en lyxvara i rutan”, syndar alla svenska tv-kanaler, särskilt de kommersiella,  mot denna regel om övervikt för europeiska produktioner. Det är inte fråga om något språkkriterium, men om regeln tillämpades skulle den omöjliggöra mer än 50 procent amerikanskt programmaterial.

Det är intressant att det är fullt möjligt att införa språkkriterier enligt direktivet:

"Artikel 8

Om medlemsstaterna anser det nödvändigt av språkpolitiska skäl, kan de vad gäller en del eller alla program från TV-programföretagen inom sin jurisdiktion, med beaktande av gemenskapens lagstiftning fastställa mera detaljerade eller striktare regler, särskilt på grundval av språkliga kriterier."

I Språkförsvarets utkast till språklag för Sverige, 12 §, utgick vi från språkkriterier:

”Massmedia

1.De företag, SVT och Sveriges Radio, vars verksamhet regleras av Sveriges riksdag och regering, liksom TV4 och andra mediaföretag, som slutit avtal med den svenska staten, har ett särskilt ansvar för att värna om det svenska språket.

2. Programspråket i SVT, Sveriges Radio och TV4 är normalt svenska, om inte sändning sker på de nationella minoritetsspråken eller hemspråken, eller i undervisningssyfte .

3. Minst en tredjedel av materialet i långfilms- och musikutbudet i SVT, Sveriges Radio och TV4 skall vara på svenska. Högst en tredjedel av samma utbud får ske på ett och samma främmande språk, i syfte att främja språklig mångfald.

4. Mediekanaler, vilkas verksamhet regleras av Sveriges riksdag eller regering eller som slutit avtal med svenska staten, måste redovisa sin sändningstid utifrån språk, för att det skall vara möjligt att fastställa huruvida balansen är rimlig mellan olika språkområden.

5. Filmer och tv-program som sänds i de svenska tv-kanalerna enligt ovan skall ha en överordnad svensk titel.

6. Inget reklaminslag får sändas uteslutande på ett främmande språk utan översättning på textremsa. ” 

Den tredje punkten innebär i klartext att engelskspråkiga programs andel inte får överstiga en tredjedel av det totala utbudet. 

Per-Åke Lindblom

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Den 25/4 skickade Språkförsvarets styrelse iväg ett brev till Kulturdepartementet, Kulturutskottet och SR/SVT:s styrelse, i vilket Granskningsnämnden för radio och tv kritiserades för att den inte hade behandlat ett antal anmälningar och i stället ti...

Föreningens syfte är att som ideell förening främja finlandssvenskarnas gemensamma och allmänna intressen samt att stärka den finlandssvenska identiteten och samhörigheten. Föreningen skall bevaka finlandssvenskarnas grundläggande rättigheter. Webbpl...

För att anknyta till nedanstående ledare i Svenska De-bladet (så kallad därför att dess medarbetarstab inte känner till skillnaden mellan de och dem):   http://www.svd.se/opinion/ledarsidan/det-postmoderna-tillstandet-i-journalistiken_8186648.svd...

(Texten är hämtad från Språkrådets webbplats)   När ska man sätta ut kommatecken? Ska det vara stor eller liten bokstav efter kolon? Alla dina funderingar om skiljetecken får svar i nya ”Skiljeteckensboken”.   Skiljeteckensboken...

Svensk television erbjuder ett enda program med inriktning på litteratur. Ur språklig synpunkt är det en katastrof. Ofta talas det engelska under halva programtiden och när utländska författare intervjuas, sker det i regel på engelska istället för på...