Direktlänk till inlägg 12 augusti 2009

Avsaknad av språkstatistik försvårar planering

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 augusti 2009 19:15


År 2000 gav Talboks- och punktskriftsbiblioteket Kerstin Wedin i uppdrag att göra en översyn av TPB:s verksamhet med förvärv av talböcker på utländska språk. Hennes rapport redovisades 2001, ur vilken vi saxar:


c) Målgrupper


I SCB:s statistik har jag fått fram antalet utländska medborgare i Sverige samt antalet invandrare som fått svenskt medborgarskap(naturaliserade). Jag har tagit med de länder, som har fler än 150 invandrare ( utländskt + svenskt medborgarskap).                                       


Denna statistik säger ingenting om hur många personer i Sverige som talar olika språk, ej heller om vilket språk de föredrar. Vi vet inte heller hur många som under sitt verksamma liv talat svenska men som på ålderns höst vill läsa eller lyssna till sitt hemspråk.  Nytillkomna invandrargrupper har ofta få personer över 65 år. De grupper som har flest äldre personer är de som kom hit som arbetskraftsinvandrare under 50- och 60-talen, varav många nu uppnått pensionsåldern. SCB har åldersindelad statistik för såväl utländska medborgare som naturaliserade svenska medborgare och den finns med i bilaga 1. ..                                           


Jag har frågat efter språkstatistik på SCB, Migrationsverket och  Integrationsverket. Det enda jag fått fram är uppgifter från Integrationsverket om s k ’infospråk’. Det är det språk som en asylsökande får information på. Det motsvarar alltså inte modersmål. Kan man engelska blir det personens infospråk. Enligt Integrationsverket ger uppgifterna om infospråk en uppfattning om större språkgrupper i Sverige och är, såvitt verket vet, den bästa statistik som finns tillgänglig när det gäller språk.                                            
     


Uppgifterna om infospråk ger dock endast upplysning om asylsökandes språkpreferenser och är därmed inte till så stor hjälp för att fastställa målgrupperna för TPB:s verksamhet…                                                    
            

Som synes är det mycket svårt att på statistiska grunder fastställa målgruppernas storlek. Det längsta man kan komma är att utgå från hur många utländska och naturaliserade medborgare det finns från olika länder och på så sätt få ett ungefärligt grepp om hur stora målgrupperna kan vara.

 

Det är alltså ytterst opraktiskt, och försvårar behjärtansvärd planering, i det här fallet förvärv av talböcker på utländska språk, att Sverige saknar officiell och vederhäftig språkstatistik. Ingenting har nämligen ändrats sedan 2001. I stället måste man förlita sig på gissningar mellan tummen och pekfingret.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 18 aug 22:11

I en artikel i Svenska Dagbladet den 16/8 rapporterar Anna-Malin Karlssson från en språkvetenskaplig konferens i Rio de Janeiro. Hon skriver:   ”I Sverige ser vi oss som ett litet språksamhälle, som framförallt slåss mot det stora ’ko...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 17 aug 16:27


  Bild: Johan Edholm   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 16 aug 08:00

Verein Deutsche Sprache genomför för närvarande en medlemsomröstning om vem som ska utses till årets Sprachpanscher, en motsvarighet till Språkförsvarets negativpris, Årets anglofån. En av de fem kandidaterna är flygbolaget Air Berlin, om vilken det ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 15 aug 08:00

The Telegraph rapporterade den 5 maj om ett anförande som Jean-Claude Juncker, EU-kommissionens ordförande, hade hållit. Juncker inledde med att säga:   “Jag kommer att uttrycka mig på franska, eftersom engelskan sakta men säkert håller på ...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

105 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se