År 2000 gav Talboks- och punktskriftsbiblioteket Kerstin Wedin i uppdrag att göra en översyn av TPB:s verksamhet med förvärv av talböcker på utländska språk. Hennes rapport redovisades 2001, ur vilken vi saxar:

”c) Målgrupper

I SCB:s statistik har jag fått fram antalet utländska medborgare i Sverige samt antalet invandrare som fått svenskt medborgarskap(naturaliserade). Jag har tagit med de länder, som har fler än 150 invandrare ( utländskt + svenskt medborgarskap).                                       

Denna statistik säger ingenting om hur många personer i Sverige som talar olika språk, ej heller om vilket språk de föredrar. Vi vet inte heller hur många som under sitt verksamma liv talat svenska men som på ålderns höst vill läsa eller lyssna till sitt hemspråk.  Nytillkomna invandrargrupper har ofta få personer över 65 år. De grupper som har flest äldre personer är de som kom hit som arbetskraftsinvandrare under 50- och 60-talen, varav många nu uppnått pensionsåldern. SCB har åldersindelad statistik för såväl utländska medborgare som naturaliserade svenska medborgare och den finns med i bilaga 1. ..                                           

Jag har frågat efter språkstatistik på SCB, Migrationsverket och  Integrationsverket. Det enda jag fått fram är uppgifter från Integrationsverket om s k ’infospråk’. Det är det språk som en asylsökande får information på. Det motsvarar alltså inte modersmål. Kan man engelska blir det personens infospråk. Enligt Integrationsverket ger uppgifterna om infospråk en uppfattning om större språkgrupper i Sverige och är, såvitt verket vet, den bästa statistik som finns tillgänglig när det gäller språk.                                            
     

Uppgifterna om infospråk ger dock endast upplysning om asylsökandes språkpreferenser och är därmed inte till så stor hjälp för att fastställa målgrupperna för TPB:s verksamhet…                                                    
            

Som synes är det mycket svårt att på statistiska grunder fastställa målgruppernas storlek. Det längsta man kan komma är att utgå från hur många utländska och naturaliserade medborgare det finns från olika länder och på så sätt få ett ungefärligt grepp om hur stora målgrupperna kan vara.”

Det är alltså ytterst opraktiskt, och försvårar behjärtansvärd planering, i det här fallet förvärv av talböcker på utländska språk, att Sverige saknar officiell och vederhäftig språkstatistik. Ingenting har nämligen ändrats sedan 2001. I stället måste man förlita sig på gissningar mellan tummen och pekfingret.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

...där Stefan Holm hoppade in som vikarie men synnerligen snabbt fick nog.     Faktum är att IES presterar under medel vad gäller trygghet och studiero. Personligen skule jag aldrig låta mina barn komma i närheten av någon av IES språkbytess...

Holm valde att vikariera på IES för att han trodde att det skulle vara ordning och reda där. - Men det var väldigt stökiga lektioner allihop. Jag har aldrig upplevt något liknande.     Faktum är att IES har visat sig ligga under medelvärdet ...

...hittills, enligt "School Parrot". Det ska bli intressant att se om någon IES-skola når upp till medelbetyget 3.0. Märk väl: Medelbetyget!!     Resultatet på SchoolParrot rimmar mycket illa med IES höga svansföring men det är väl som med ...

Mitten av maj och sommaren kastar sig in innan våren har hunnit dra sig tillbaka. Den var försynt, med tussilago och bågra sippor innan allt exploderade. Härligt med denna färgprakt och detta spektrum av dofter och fågelsång, Fågelsånger, många tonar...

Den chilenska nättidningen Tarpán uppmärksammade älvdalskan den 6 maj. Det heter inledningsvis:   ”Älvdalskan (övdalsk på älvdalska, älvdalska på svenska) talas i Älvdalen i Dalarna av cirka 2500 personer. Språket är särskilt intressant för...