Direktlänk till inlägg 12 augusti 2009

Avsaknad av språkstatistik försvårar planering

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 augusti 2009 19:15


År 2000 gav Talboks- och punktskriftsbiblioteket Kerstin Wedin i uppdrag att göra en översyn av TPB:s verksamhet med förvärv av talböcker på utländska språk. Hennes rapport redovisades 2001, ur vilken vi saxar:


c) Målgrupper


I SCB:s statistik har jag fått fram antalet utländska medborgare i Sverige samt antalet invandrare som fått svenskt medborgarskap(naturaliserade). Jag har tagit med de länder, som har fler än 150 invandrare ( utländskt + svenskt medborgarskap).                                       


Denna statistik säger ingenting om hur många personer i Sverige som talar olika språk, ej heller om vilket språk de föredrar. Vi vet inte heller hur många som under sitt verksamma liv talat svenska men som på ålderns höst vill läsa eller lyssna till sitt hemspråk.  Nytillkomna invandrargrupper har ofta få personer över 65 år. De grupper som har flest äldre personer är de som kom hit som arbetskraftsinvandrare under 50- och 60-talen, varav många nu uppnått pensionsåldern. SCB har åldersindelad statistik för såväl utländska medborgare som naturaliserade svenska medborgare och den finns med i bilaga 1. ..                                           


Jag har frågat efter språkstatistik på SCB, Migrationsverket och  Integrationsverket. Det enda jag fått fram är uppgifter från Integrationsverket om s k ’infospråk’. Det är det språk som en asylsökande får information på. Det motsvarar alltså inte modersmål. Kan man engelska blir det personens infospråk. Enligt Integrationsverket ger uppgifterna om infospråk en uppfattning om större språkgrupper i Sverige och är, såvitt verket vet, den bästa statistik som finns tillgänglig när det gäller språk.                                            
     


Uppgifterna om infospråk ger dock endast upplysning om asylsökandes språkpreferenser och är därmed inte till så stor hjälp för att fastställa målgrupperna för TPB:s verksamhet…                                                    
            

Som synes är det mycket svårt att på statistiska grunder fastställa målgruppernas storlek. Det längsta man kan komma är att utgå från hur många utländska och naturaliserade medborgare det finns från olika länder och på så sätt få ett ungefärligt grepp om hur stora målgrupperna kan vara.

 

Det är alltså ytterst opraktiskt, och försvårar behjärtansvärd planering, i det här fallet förvärv av talböcker på utländska språk, att Sverige saknar officiell och vederhäftig språkstatistik. Ingenting har nämligen ändrats sedan 2001. I stället måste man förlita sig på gissningar mellan tummen och pekfingret.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 17 okt 18:20


  (Bilden är hämtad från Språkförsvarets vänner på Facebook)   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 16:43

Digitalisering kan beskrivas som en process under vilken man överför information till ett digitalt format, d.v.s. att informationen kan beskrivas med numeriska värden.   Så är det, punkt och slut, även i det anglo-amerikanska språkområdet med avs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 16 okt 10:41

Ordförståelsen går sedan 2011 tydligt nedåt, om man studerar resultaten från högskoleproven. Jag kan förstå varför. Om man till äventyrs ser en person yngre än 35 år som läser en bok på tåget eller bussen, så är den i 95 procent av fallen på engelska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 15 okt 15:22

Igår publicerade Dagens Nyheter en artikel, ”Allt förändras men är sig likt”,av Lena Andersson. Hon kritiserar föreningen av postmodernism och positivism och dess konsekvenser på det språkliga området:   ”Denna kvasiempiristiska...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 14 okt 16:38

(Texten är hämtad från TNC:s webbplats)   Facktexter bör vara skrivna på klarspråk: de behöver en logisk struktur på innehållet med varierad meningsuppbyggnad och tydliga samband mellan meningarna.   På motsvarande sätt behövs det en terminol...

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
          1 2
3
4
5
6
7
8
9
10 11 12 13 14 15
16
17 18
19
20 21 22 23
24 25 26 27
28
29 30
31
<<< Augusti 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se