Svar till Johan Folin, Södermanlands Nyheter

Johan Folin (JF) menar i sin ledare,  "Ett språk i ständing förändring", i Södermanlands nyheter den 1/8, att  den nya språklagen, som trädde i  kraft den 1 juli, har lett till att ”kverulanterna och petimätrarna vädrat morgonluft”. Han syftar dels på Olle Josephsons och Språkförsvarets JO-anmälan  (10/7) av regeringens e-postadresser och på Språkförsvarets JO-anmälan  (19/7) av Stockholms stads användning av engelska beteckningar på bekostnad av svenska.

Syftet med dessa anmälningar är att pröva vilken status som språklagen egentligen har, om den länder till efterrätttelse eller inte.  Jag lämnar diskussionen om e-postadresserna därhän, eftersom Johan Folin inser att ”det går att ha e-postadresser på svenska och engelska samtidigt, så att ordna så att alla departementen har svenska e-postadresser går snabbt...”

JF beskriver Språkförsvarets andra JO-anmälan på följande sätt: 

”Den gäller Stockholm Visitors Board och två andra bolag som ägs av Stockholms stad samt Stockholms stads användande av slagordet ”Stockholm – the capital of Scandinavia”. Språkförsvaret kräver att beteckningarna ska översättas till svenska eftersom det är comme-il-faut och att de svenska beteckningarna ska användas i första hand. Synd att utländska turister och näringslivsrepresentanter är så dåliga på svenska bara.”

För det första är svenska är huvudspråk och gemensamt språk i Sverige enligt språklagen – inte engelska.

För det andra tillhör Stockholm och de bolag som ägs av Stockholms stad det ”allmänna”, eftersom verksamheten ytterst finansieras med skattemedel. Vilken förankring har de engelskspråkiga beteckningarna bland skattebetalarna i Stockholm? Har de någonsin tillfrågats? 

För det tredje har Stockholm Visitors Board, Stockholm Business Region, Stockholm Entertainment District  och slagordet ”Stockholm – the Capital of Scandinavia” införts på bekostnad av svenska beteckningar. Slagordet kan dessutom kritiseras på rent saklig grund, eftersom det inte finnas någon huvudstad i Skandinavien lika lite som att det finns någon skallig kung i Frankrike.

JF skriver att Språkförsvaret vill att beteckningarna ska ”översättas till svenska”? Menar JF att Stockholms turistbyrå eller Stockholms näringslivslivskontor inte är de ursprungliga beteckningarna, som sedan översatts till engelska, varvid de svenska beteckningarna samtidigt förpassats till soporna? Språkförsvaret förordar alltså parallella beteckningar, först på svenska och därefter på  engelska i detta sammanhang, men gärna även på andra språk i andra sammanhang där det är lämpligt. 

För det fjärde är detta i första hand inte en språkvårdsfråga. Språklagen avser heller inte att reglera språkbruket i Sverige; det är en lag, som i första hand reglerar användningen av -  och tillgången till - svenska, de nationella minoritetspråken och invandrarspråken. De som fattat beslut om dessa engelskspråkiga beteckningar har gjort det i föreställningen att engelska är mera värt än alla andra språk och att det går hem överallt. Engelskan ges en magisk status. Eftersom man samtidigt uteslutit de svenska beteckningarna, har man slagit fast att svenska beteckningarna inte längre går att använda för olika representativa institutioner och organ. Svenskan har alltså förlorat ett användningsområde, en domän. 

För det fjärde tillämpar Stockholms stad en kortsiktig och enfaldig tvåspråkighetspolitik, d.v.s. enbart svenska och engelska – svenska för inhemskt bruk och engelska för resten av världen.  Officiellt statistik från NUTEK (numera nedlagt) 2008 visade emellertid att de två särklass utländska turistgrupperna i Sverige var norrmän och tyskar, därefter danskar och holländare, medan britter och amerikanare först kom på femte respektive sjätte plats.

Jag har tillbringat min semester i Tyskland och kan göra vissa jämförelser vad gäller turistinformationen. Jag hittade naturligtvis inte någon motsvarighet till Stockholm Business Region eller Stockholm Visitors Board varken i München, Düsseldorf, Wuppertal eller Köln. Ingen av dessa tyska städer har infört en engelskspråkig beteckning på ett motsvarande organ på bekostnad av en tysk beteckning. Det är detta, d.v.s. frågan om beteckningar, som debatten gäller och som Språkförsvarets JO-anmälan går ut på! Frågan om beteckningar och vilka språk som turistinformation ska ske på, är två olika saker. I det senaren fallet står Språkförsvaret står för en mångspråkighetslinje, medan Stockholms stad, Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board står för en inskränkt tvåspråkighetslinje. Detta framgår dels av Språkförsvarets programmatiska inriktning och vår webbplats och dels av den konkreta kritik, som vi tidigare riktat mot de Stockholm stads engelskspråkiga beteckningar.

Den tyska turistinformationen är dessutom mer mångspråkig än den svenska; tyska beteckningar står alltid  före eller över engelska beteckningar; ibland förekommer tre språk på skyltar på flygplatser och järnvägsstationer, d.v.s. tyska, engelska och/eller franska och italienska. Utanför Kölns domkyrka fanns en skylt på sju språk, inkl. ryska och kinesiska. Den som åker en sightseeing-buss i Köln kan lyssna på information i hörlurarna på tyska och engelska, men också på nederländska, japanska, ryska, italienska, franska, kinesiska – och svenska!

JF skriver: ”Synd att utländska turister och näringslivsrepresentanter är så dåliga på svenska bara”. JF tycks tro att det är själva beteckningarna på engelska som säljer Stockholm, inte informationen om Stockholm på flera olika språk. Tror JF att turisterna i Tyskland blir förvirrade av att det används flera olika språk i turistinformationen och inte enbart engelska beteckningar? När det gäkller företag är det f.ö.en enkel tumregel att man säljer bäst på mottagarnas/kundernas eget språk, en tumregel, som t.ex. bekräftades av en rapport från Europeiska kommissionen  juli 2008

Slutligen skriver JF att språket ”förändras hela tiden, vi lånar ord från andra språk hela tiden” och att ”försök att stoppa utländska influenser i språket kommer dock att misslyckas så länge vi har yttrandefrihet.”. Varken Olle Josephson eller Språkförsvaret är motståndare till att språket utvecklas – frågan är bara hur.

 I punkt 26 i ”Vanliga frågor” på Språkförsvarets webbplats heter det: 

” Ett språk behöver alltid nya ord för nya fenomen, företeelser och saker. Att införliva ord från andra språk är inget problem bara de inte ersätter befintliga, välfungerande uttryck. Införandet av ett främmande ord berikar, om det inte redan finns ett motsvarande uttryck på svenska, eller så blir svenskan en nyans rikare.”

Men de beteckningar som kritiserades i Språkförsvarets JO-anmälan är inte resultat av någon spontan språkutveckling. Ett antal personer har fattat beslut om dessa beteckningar på möten, som förmodligen också är protokollförda, och utifrån bestämda bevekelsegrunder. Deras beslut har haft konsekvenser och de får också ta konsekvenserna. 

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Östen Dahl

4 augusti 2009 22:56

Per-Åke säger: "Jag hittade naturligtvis inte någon motsvarighet till Stockholm Business Region eller Stockholm Visitors Board varken i München, Düsseldorf, Wuppertal eller Köln. Ingen av dessa tyska städer har infört en engelskspråkig beteckning på ett motsvarande organ på bekostnad av en tysk beteckning." Nej, kanske inte. Däremot kan man notera att flygplatserna i Frankfurt och Hamburg numera heter "Frankfurt Airport" och "Hamburg Airport" även på sina tyska webbsidor:
http://www.frankfurt-airport.de/cms/defa....airportcity_de.html
http://www.airport.de/de/index.phtml
Loggan med texten "Frankfurt Airport" finns över hela flygplatsen, vilket jag kunde konstatera tidigare idag.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 

Per-Åke Lindblom

4 augusti 2009 23:24

Jag tog inte upp "airport", eftersom jag inte kommer ihåg hur flygplatserna i München resp. Düsseldorf namngavs. Hamburg och Frankfurt har jag inte besökt. Däremot förekom flerspråkig information inne på flygplatserna i München och Düsseldorf liksom på de stora järnvägsstationerna. I Aachen fanns det information - förutom på tyska - även på engelska, franska och nederländska.

 

Hillo

10 augusti 2009 22:34

Det smärtar mig att behöva meddela att man i Münchens U-/S-Bahn redan förra hösten kunde höra lika patetiska stationsutrop på engelska som i Stockholms T-bana. Smyganglifieringen av Tyskland rusar på med jättekliv. Ett par av de senaste exemplen är "Last-Minute-Urlaub" och "Night-Musik-Unterhaltung". Grrrr!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Foto: Kaj Gøgsig   Modersmål-Selskabet i Danmark anordnade i samband med sitt årsmöte den 14 maj en diskussionsstund om språkpolitik. Sabine Kirchmeier-Andersen, Dansk Sprognævn, och Arne Rubensson från Språkförsvaret svarade för inledningar...

I samband med en omstrukturering av sin bankverksamhet återgår Deutsche Bank till tyskspråkiga beteckningar. IFC-Leiter (förkortningen står för Investment- und Finanzcenter) blir Filialdirektor; Retail Banking kommer i framtiden heta Privatkunden och...

För första gången på fjorton år sjunger man på svenska i eurovisionsschlagerfestivalen. Men självklart är det inte det svenska bidraget som det handlar om. Den höga uppfattningen om vårt språk har inte vi svenskar idag. Det är Finland, som trots vad ...

I nummer 19 av Miljömagasinet omnämner Sanni Gerstenberg Språkförsvarets antologi i ett ledarstick. Ledarsticket har rubriken "Till försvaret av svenska språket" och handlar alltså inte bara om Språkförsvarets antologi. Läs hela ledarsticket här!  ...

För första gången på fjorton år hörs i kväll det svenska språket i Eurovisionens sångtävling. Pernilla Karlsson från Finland sjunger på sitt modersmål.   Läs mera om bakgrunden i Hanna Fahls artikel i Dagens Nyheter idag!   (Denna nätdagbok ä...