Alla inlägg under juli 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 juli 2009 20:38


Såväl Språkförsvaret - se denna anmälan - som Olle Josephson har JO-anmält regeringens e-postadresser på engelska. Både Dagens Nyheter och Aftonbladet uppmärksammade den 29/7 Olle Josephsons anmälan liksom Språkförsvarets.


Aftonbladet berättar:


"Regeringskansliets informationschef Mari Ternbo förklarar att när e-postadresserna infördes för drygt tio år sedan gjordes bedömningen att de skulle användas huvudsakligen i utländska kontakter. Inom Sverige skulle andra mer traditionella kommunikationsmedel användas.

– Sedan har utvecklingen visat sig bli helt annorlunda, konstaterar hon och berättar att frågan är under beredning sedan i höstas."


Det märkliga är att de danska, norska och finländska regeringarna inte gjorde samma bedömning; i varje fall har de haft e-postadresser på de egna huvudspråken och nationalspråken alltsedan 2005, då Språkförsvaret senast undersökte saken och skrev till den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Men redan 2002 tog Mål-i-mun-betänkandet upp denna fråga.



"Gjorde bedömningen"? Ska detta förstås som att regeringskansliet en gång i tiden har gjort en felaktig bedömning, som måste rättas till?!? Har Sverige inte alltid legat i framkant vad gäller internetteknologi? Det tycks inte gälla regeringskansliet, som oavsett regeringskonstellation, på tio år lyckats undvika att rätta till ett begånget fel.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 juli 2009 14:29


I Ment.se den 23/7 har Tomas Hedlund skrivit en artikel, "När det får motsatt effekt"  som handlar om Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad. Redan den första meningen är märklig ocgh avslöjar också var Tomas Hedlund själv står i sakfrågan:


"Stockholm satsar stort på turism och har nu fått oväntad draghjälp (min fetstil)."


Menar Tomas Hedlund att utländska turister och investerare, som inte behärskar svenska (vår JO-anmälan var skriven på svenska), formligen väller in över Sveriges gränser på grund av denna debatt? Vem tror på denna amsaga? Däremot kan jag försäkra Tomas Hedlund att Språkförsvarets webbplats har slagit besöksrekord på grund av denna debatt och att vi aldrig har fått så många kontakter. Tomas Hedlund bör också titta på resultatet av Aftonbladets webbomröstning om slagord på engelska.


Tomas Hedlund citerar också Jesper Acklinger på Stockholm Business Region, som säger "Vi kommunicerar med våra målgrupper och vi riktar oss mycket till utländska investerare och turister."


Stockholm Business Region "kommunicerar" - fattas bara annat!  Det intressanta är vilka språk som Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board kommunicerar på. Båda kommunicerar på svenska och engelska – SVB har också en mycket ofullständig betaversion på ryska. Alla andra språk är alltså som bortblåsta! Det behöver inte vara så: Destination Stockholm, som hyr ut sommarstugor i Stockholms skärgård, och Vasamuseet har mångspråkig information. 


Undertecknad har under tio års tid bytt hus med andra europeiska familjer och varje år införskaffat en ny uppsättning av all turistinformation om Stockholm med omnejd. Jag kan lugnt försäkra läsaren att informationen på andra språk än svenska och engelska är helt undermålig – den är katastrofalt dålig. Den som inte tror mig, kan ju själv försöka skaffa fram samma turistinformation.

 

Marianne Watz påpekar i sin blogg att svenska besökare stod för 5,9 miljoner gästnätter i Stockholms län 2006, medan utländska besökare stod för 2,9 miljoner. I ett tidigare blogginlägg hänvisade jag till officiellt statistik från NUTEK (numera nedlagt) 2008, som visade att de två särklass utländska turistgrupperna i Sverige var norrmän och tyskar, därefter kom danskar och holländare, medan britter och amerikanare först kom på femte respektive sjätte plats.


Jag befinner just nu i Tyskland och kan göra vissa jämförelser vad gäller turistinformation. För det första har jag naturligtvis inte hittat någon motsvarighet till Stockholm Business Region eller Stockholm Visitors Board varken i München, Düsseldorf, Wuppertal eller Köln. Ingen av dessa tyska städer har infört en engelskspråkig beteckning på ett motsvarande organ på bekostnad av en tysk beteckning. Det är detta, d.v.s frågan om beteckningar, som debatten gäller och som Språkförsvarets JO-anmälan går ut på! Frågan om beteckningar och vilka språk som turistinformation ska ske på, är två olika saker. Vad gäller den senare frågeställningen är det dessutom så att Språkförsvaret står för en mångspråkighetslinje, medan Stockholms stad, Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board står för en enfaldig tvåspråkighetslinje. Detta framgår dels av Språkförsvarets programmatiska inriktning och vår webbplats och dels av den konkreta kritik, som vi tidigare riktat mot de Stockholm stads engelskspråkiga beteckningar.


Den tyska turistinformationen är dessutom mer mångspråkig än den svenska; tyska beteckningar står alltid  före eller över engelska beteckningar; ibland förekommer tre språk på skyltar på flygplatser och järnvägsstationer, d.v.s tyska, engelska och/eller franska och italienska. Utanför Kölns domkyrka fanns en skylt på sju språk, inkl. ryska och kinesiska. Den som åker en sightseeing-buss i Köln kan lyssna på information i hörlurarna på tyska och engelska, men också på nederländska, japanska, ryska, italienska, franska, kinesiska – och svenska! 


Tomas Hedlund redogör vidare för följande replikväxling:


 " – Det kostar skattebetalarna massor att ha de namnen, de har bytt namn på flera svenska institutioner, säger Rubensson.– Vi har haft namnen i flera år och vi finns på svenska för den målgruppen, säger Acklinger.Kostar det inte skattebetalarna massa pengar att ni JO-anmäler Stockholm?
– Det kostar inget, vi är en ideell förening, säger Rubensson.

Kommer inte JO:s lön från skattebetalarna?
– Jo, men vi har ett system med ombudsmän i Sverige och då ska man utnyttja det, säger Rubensson..."

 

Dessutom kan det konstateras att skattebetalarna i Stockholm aldrig fått ett ord med i laget när det gäller denna språkpolitik att stryka svenskspråkiga beteckningar till förmån för engelska.

 

Avslutningsvis skriver Tomas Hedlund:

 

"Nu verkar Språkförsvarets anmälan ha motsatt effekt från vad det var tänkt från början. Stockholm Business Region är mycket nöjda med JO-anmälan.
– Vi har fått väldigt mycket uppmärksamhet på grund av detta, så den här anmälan är ju bra för oss, säger Acklinger."

 

Den som inte är stolt över sitt eget språk utan tror att ett annat språk har ett högre inneboende värde, den som inte fattar att mångspråkig information ger bättre utdelning än tvåspråkig, den som inte förstår att man säljer bäst på mottagarnas eller mottagarlandets eget språk, är säkerligen heller inte kompetent att rätt bedöma opinionsläget i denna fråga. Dumdryghet slår alltid krokben på sig själv.

 

Per-Åke Lindblom



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Docenten i språkforskning Eva Brylla har skrivit en bok som heter så, med undertiteln "om nordiska namn i sin europeiska omgivning". Här får man veta allt om uppkomsten och bruket av efternamn i Norden samt England och Tyskland.

Bokens titel syftar på ett fall för några år sedan där en man ville byta sitt namn, Strandman, mot det som han förmodligen upplevde som internationellare och finare, nämligen Beachman. Språk- och folkminnesinstitutets namnavdelning, där Brylla var verksam, avslog detta, men ärendet gick ända upp i regeringsrätten som godkände namnet. Ett beklagligt beslut, tycker jag. Det öppnade nämligen vägen för förengelskanden av svenska efternamn, eftersom det tyvärr finns flera personer i Sverige som vill byta namn till det som uppfattas som högstatusspråk. Numera finns det svenskar som heter Swedenrose, Twistman och Comeback!


I övrigt får man bl a veta att son-namn ingalunda är något exklusivt nordiskt. Engelska namn som Jones, Williams och Evans är också patronymikon från början, fast -son har fallit bort. Och Fitzgerald betyder Geraldsson! Fitz är en förvrängning av franska "fils de" som betyder "son till". Det var nämligen franska som var högstatus- och överklasspråk i England under medeltiden, och först under sent 1400-tal blev engelska officiellt språk i landet! Så skiftar språkens status genom tiderna. Undrar vilket som blir framtidens högstatusspråk...


Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 juli 2009 21:57



Sundsvalls Tidning tog den 24/7 på ledarplats  upp Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad den 19/7. I denna JO-anmälan kritiserade Språkförsvaret Stockholms stad och dess underorgans beslut att ersätta svenska  beteckningar med enbart engelska. I stället föreslog vi att ”de nämnda engelskspråkiga beteckningarna ska bytas ut mot svenska: Stockholms Turistbyrå, Stockholms Näringslivskontor och Stockholms Nöjesdistrikt. De engelska översättningarna kan stå efter de svenska beteckningarna, under eller inom parentes.” 


Så här skriver ledarredaktionen:

 

Handel och turism gynnas av att människor kan andra språk än sitt eget. Den som kan flera språk reser lättare i andra länder, och tar lättare med sig andras länders kunskap. Många svenska företag har startats efter impulser från utlandet. Därför verkar det minst sagt underligt att nätverket Språkförsvaret, nu använt sig av den nya språklagen för att JO-anmäla Stockholm stad. Skälet är att näringslivspolitiken i Stockholm hanteras av något som heter Stockholm Business Region snarare än nämnden för näringslivsutveckling, eller något snarlikt på byråkratsvenska. Men självklart går det lättare att marknadsföra svenska städer i omvärlden på engelska än på svenska.”


Språkförsvaret menar att Stockholms stad bryter mot språklagen, eftersom denna stadgar att svenska är huvudspråk och gemensamt språk i Sverige. Ledarredaktionen vill inbilla läsarna att Stockholm stad och dess underorgan bedriver någon slags mångspråkighetspolitik, vilket de inte alls gör. De bedriver en tvåspråkighetspolitik, svenska och engelska, där dessutom engelska värderas högst. Informationen på andra främmande språk än engelska är nämligen urusel. Webbplatsen Stockholm Business Region  finns bara på svenska och engelska, Stockholm Visitors Board  likaså,  inklusive en betaversion på ryska. Detta är heller ingen tillfällighet. I den senaste Eurobarometern utmärkte sig Sverige på ett  föga fördelaktigt vis. I samtliga medlemsstater – utom Sverige - var majoriteten av de tillfrågade  för EU:s rekommendation att alla EU-medborgare borde behärska två främmande språk förutom sitt modersmål. I Sverige ansåg man att det räckte med engelska förutom det egna modersmålet.


Medlemmar i Språkförsvaret har tidigare kritiserat den språkpolicy,  som svensk turistnäring, ex. via NUTEK, och Stockholm Vistors Board tillämpar, bl.a i  brev  av Susanne Ljung Adriansson eller i detta inlägg i bloggen av den 22/8 2008.

 

Vad säger turiststatistiken? Gästnätter från utlandet anses vara den säkraste måttstocken på turisternas nationella fördelning. Enligt NUTEK:s ”Fakta om svensk turism och turistnäring 2008” fördelade sig de utländska turisternas gästnätter (i tusental) i Sverige enligt följande:


Norge  2823; Tyskland 2109; Danmark  953; Nederländerna 697; Storbritannien 636; USA  441; Finland 414; Italien 261; Frankrike 259; Schweiz 209 


Storbritannien och USA kommer alltså först på femte respektive sjätte plats. Tyskand, inkl. Schweiz, skickar mer än dubbelt så många turister till Sverige som Storbritannien/USA. Till och med antalet turister från Nederländerna överstiger antalet från Storbritannien och antalet finländska turister är nästan lika många som amerikanska.


Jag och min fru har flera gånger bytt hus med familjer från Tyskland/Österrike, Frankrike och Spanien och varje gång skäms jag över att turistinformationen om Sverige och Stockholm på deras språk  i princip är icke-existerande.


 II.


Politikerna i Stockholms stad och företrädarna för Stockholm Business Region och Stockholm Visitors Board inbillar sig tydligen att det är själva den engelskspråkiga beteckningen som säljer Stockholm och fungerar som magnet. De beter sig ungefär som den fritidsfiskare, som spottar på masken innan han trär den på kroken i hopp om fiskelycka. Vem imponerar en engelskspråkig beteckning egentligen på? Om det är så enkelt att uppnå framgång, kommer säkert Köpenhamn, Oslo och Helsingfors och deras turistbyråer också på idén och därmed har Stockholm ingen konkurrensfördel längre i språkligt hänseende. Enligt min uppfattning ska de nämnda svenska beteckningarna stå först eller överst; de engelska under, efter eller i parentes. De är ändå inte beteckningarna som säljer Stockholm utan informationen om Stockholm, som dessutom bör finnas på de viktigaste turistspråken. Den turist idag som vill gå Sörmlandsleden hittar idag bara information på svenska och engelska, medan den som vill gå längs Roslagsleden bara hittar information på svenska. 



I TV4:s Nyhetsmorgon den 22/7 sade Olle Zetterberg, företrädare för Stockholm Business Region, att Stockholm Business Region var lättare att uttala än Stockholm Näringslivskontor. För vem då? Givetvis för dem som har engelska som modersmål; men varför skulle det vara lättare för en norrman, dansk, finländare, tysk eller holländare? Och vad är lättast för en kines eller ryss? Problemet löses också genom parallella beteckningar, varvid man kan välja den som är lättast att uttala. I Kina har stora företag eller butiker i storstäderna oftast parallella beteckningar, på kinesiska och på engelska. Jag har aldrig känt mig tvingad att uttala dem på kinesiska.


I denna rapport juli 2008 från Europeiska kommissionen, som utgår från en undersökning av europeiska små- och medelstora företags språkliga kompentens, heter det:


 "A significant percentage of European SME’s lose business every year as a direct result of linguistic and intercultural weaknesses. Although it appears certain that English will keep its leading role as the world business language, it is other languages that will make the difference between mainstream and excellence and provide a competitive edge.”  


(Egen fri översättning:


En betydande andel av europeiska små- och medelstora företag förlorar affärer varje år som ett direkt resultat av språkliga och interkulturella svagheter. Fastän det tycks säkert att engelskan kommer att behålla sin ledande roll som kommersiellt världsspråk, är det andra språk som gör skillnad mellan slätstrukenhet och spetsförmåga och som erbjuder en konkurrensfördel.”) 


Kärnan i rapporten är att de nämnda företagen överskattar engelskans betydelse i världen, brister i mångspråkighet och som en följd därav förlorar massor av uppdrag och kunder.


Det hör till saken att de företag som rapporterar de största ”interkulturella problemen” är bulgariska, om jag intre missminner mig  – och svenska. Jag kan inte förklara varför de bulgariska företagen har så stora problem. När det gäller de svenska, är jag tämligen säker på att det är fråga om språklig arrogans. Många svenska företag , myndigheter och institutioner, har inte förstått att man säljer Sverige och svenska produkter till Tyskland bäst på tyska, till Frankrike bäst på franska, till Ryssland bäst på ryska, till Argentina bäst på spanska, till Kina bäst på kinesiska o.s.v Går en order förlorad, beror det på att de obildade stackarna inte ens kan engelska!


III.


Engelskan kommer säkert att att förbli det viktigaste andraspråket i världen för lång tid framåt, men de stater, där engelska är modersmål och som alltså bär upp engelskan, d.v.s främst USA och Storbritannien, kommer att minska i ekonomisk och politisk betydelse relativt sett. Enligt denna amerikanska rapport  kommer Kina att uppnå samma BNP som USA  runt 2035 – observera att varje rapport i denna fråga har tidigarelagt tidpunkten för upphinnandet. Andra stater på uppgång är Brasilien och Indien. Kinas ställning som framtida ekonomisk stormakt kommer också att få betydelse för kinesiskans ställning internationellt, och flera andra språk kommer att öka i betydelse av antingen ekonomisk/politiska skäl och/eller demografiska, som portugisiska/spanska, arabiska m.fl Vilken betydelse hindi kommer att få är betydligt svårare att förutse.


Ledarredaktionen i Sundvsvalls tidning skriver:


 ”Svenskars öppenhet för omvärlden är djupt rotad och tar sig många uttryck, bland annat i en anmärkningsvärd benägenhet att plötsligt tala engelska.”


 Ledarredaktion förfaller här till ett resonemang om någon slags svensk folkkaraktär, ”en anmärkningsvärd benägenhet att plötsligt tala engelska”. Över en natt liksom. I stället är det fråga om en rad samverkande faktorer som lett att engelskans ställning stärkts i Sverige. Att Hitlertyskland förlorade andra världskriget, diskrediterade det tyska språket (trots att det också var Johann Wolfgang von Goethes, Karl Marx´, Albert Einsteins och Marlene Dietrichs språk).  I undervisningsväsendet har engelskan successivt stärkt sin ställning; då jag gick i realskolan och gymnasiet läste vi fortfarande tre obligatoriska främmande språk, d.v.s engelska, tyska och franska. Idag är bara engelska obligatoriskt; visserligen är det obligatorisk med ytterligare ett språk, men inget specificerat. Informationsrevolutionen, utvecklingen av satellit-tv och Internet, som utgick från USA, har dessutom gynnat engelskans frammarsch.  Dessutom är svenska, liksom danska och norska, ett språk som är närbesläktat med engelska. Den ”anmärkningsvärda benägenheten att plötsligt tala engelska” kom samtidigt i Danmark, Norge, Sverige och Island; ja, t.o.m i Nederländerna, där man talar ännu bättre engelska än i Skandinavien.


Olle Zetterberg, företrädare för Stockholm Business Region, och ledarredaktionen för Sundsvalls Tidning argumenterar också för att språk – och därmed kultur – inte ska kosta något.


Frågan är om det alls är motiverat att lägga resurser på att försvara svenska språkets särart”, skriver ledarredaktionen.  



I så fall förespråkar ledarredaktionen ett språkligt och kulturellt självmord à la Marian Radetzki. Men alla språk har ett egenvärde, inkl. svenska språket. Idag är tendensen i världsmåttstock att utrotningshotade språk kämpar för sin överlevnad, att språk t.o.m återupplivas, att minoritetspråk försvaras mot större nationalspråk och att nationalspråk försvaras mot ”mördarspråken”, främst engelska. Men även andra språk som spanskan i Latinamerika har fungerat som ”mördarspråk” gentemot indianspråken, liksom svenskan gentemot samiskan. Vems sida står egentligen ledarredaktionen på?


Faktum är Frankrike inte bara i det förflutna utan också i nuläget lägger ner mycket stora pengar på astt sprida franska språket; USA och Storbritannien satsar stora resurser på engelskans expansion. Engelska språket är Storbritanniens näst viktigaste inkomstkälla efter nordsjöoljan. Idag satsar Kina mycket stora resurser på att sprida kunskap om kinesisk kultur och språk utomlands. Men i Sverige ska alltså svenska språket inte kosta en krona!


IV.

Ledarredaktionen skriver också:

 

””Ord som i dag anses som ”svenska” har en gång varit konstiga låneord. Språket förändras för att behoven hos dem som talar förändras. Det är slöseri att lägga resurser på att motverka denna förändring. Svenska språket utvecklas av oss som använder det. Oavsett vad staten – eller nätverket Språkförsvararna – tycker om saken.””


 Ledarredaktionen försöker här blanda bort korten. Språkförsvaret är inte emot inlåning av ord från främmande språk; de flesta språks, exempelvis engelskans och svenskans, ordförråd består nämligen till sin huvuddel av inlånade ord. Språkförsvaret har ingenting emot inlåning av ord förutsatt att de behövs eller erbjuder betydelsenyanser. Men de beteckningar som Stockholms stad har lanserat som Stockholm Business Region, Stockholms Visitors Board, Stockholm Entertainment District – och ett slagord som ”The Capital of Scandinavia” – behövs inte eller tillför ingenting. De har enbart tillkjommit därför att beslutsfattarna är så ignoranta att de tror att engelskan har ett särskilt, magiskt egenvärde, som gör att engelskspråkiga beteckningar i sig kommer att locka turister till Sverige eller kunder till stockholmsbaserade företag. Samtidigt undergräver dessa beteckningar svenskans status.


Det är uppenbart vad ledande beslutsfattare i Stockholms stad tycker liksom vad ledarredaktionen för Sundsvalls tidning tycker. Språkförsvaret tycker annorlunda. Den intressanta – och avgörande -  frågan är vad det stora flertalet svenska medborgare tycker.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)  


Bloggen "Olaussons infall" kommenterar idag publiciteten kring Språkförsvarets JO-anmälan av Stockholms stad. Det är ett mycket vettigt inlägg så när som på en punkt (se det fetstilta i citatet nedan):


"

Språkförsvaret heter ett nätverk som främst verkar för att vi i Sverige ska bromsa ned användandet av engelska ord där våra inhemska duger alldeles utmärkt.


Som vanligt i en sådan fråga blir debatten lätt larvig och det kastas pajer från ett och annat håll. Personer som menar att man inte ska reta sig på småsaker skriver de mest upprörda motargumenten och visar därmed hur starka känslorna är runt våra språk.


Nu är det inte så att Språkförsvaret är emot engelskan. De vill bara inte att vi i Sverige ska välja ett annat språk för att namnge våra egna organisationer och företeelser. Vad Språkförsvaret är otydliga med, är att en engelsk undertitel visst kan accepteras om den är till nytta för utländska turister och besökare (om de kan engelska). "


Om man går till källan, d.v.s vår JO-anmälan, står det så här:


"De nämnda engelskspråkiga beteckningarna ska bytas ut mot svenska: Stockholms Turistbyrå, Stockholms Näringslivskontor och Stockholms Nöjesdistrikt. De engelska översättningarna kan stå efter de svenska beteckningarna, under eller inom parentes."



Jag fick samma fråga av Tilde de Paul i TV4:s Nyhetsmorgon  och var mycket noga med att framhålla att man kan acceptera parallellspråkiga skyltar eller logotyper enligt ovan. Vissa av våra kritiker har inte gått till källan utan  i stället utgått från vad Dagens Nyheter , Aftonbladet eller Resumé har skrivit. Men vi kan inte styra vad de skriver och hur de tolkar vår språkpolitik.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juli 2009 20:44


Efter TV4:s Nyhetsmorgon i torsdags, då Språkforsvarets JO-anmälan av Stockholms stad diskuterades, kunde tittarna chatta med språkvetaren Mikael Parkvall  och ställa frågor till honom.


Du hittar frågorna och svaren på TV4:s webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juli 2009 13:18


Språkförsvaret har fått mycket publicitet de senaste dagarna tack vare vår JO-anmälan av Stockholms stads användning av engelska beteckningar på bekostnad av svenska. Senast i dag skrev Expressen på ledarplats om denna ovana att stoltsera med lånta fjädrar. Förutom de radio- och tv-program, Dagens Nyheter och Aftonbladet, som vi omnämnt tidigare i denna blogg, har Språkrådet, Resumé och flera bloggar skrivit om saken. Det gäller bloggar som På svenska och Kunskapsbloggen m.fl..


Publiciteten har i varje fall lett till besöksrekord på Språkförsvarets webbplats med 339 besökare och 1074 sidvisningar den 22/7. Bloggen, som inte registrerar sidvisningar, fick samtidigt 186 besökare, d.v.s sammanlagt 525 besökare på en samma dag. Normalt har nätdagboken fler besökare än nätplatsen, men inte denna gång.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juli 2009 13:04


(Brev till Språkförsvaret)


Hej! Tack för en bra hemsida som jag just idag hittat!  Blev i veckan mycket irriterad över att få en rapport från Strålsäkerhetsmyndigheten på engelska.


Den är skriven av svenskar, och skickad för att läsas av svenskar i svensk sjukvård, så varför på engelska? Inte ens en sammanfattning av rapporten fanns på svenska! Jag skrev och frågade varför ( + skickade med länk till nya språklagen) och fick bla till svar "Vi tyckte att det var försvarligt då vi kan utgå ifrån att vår målgrupp i Sverige -radiologer och remitterande läkare - kan tillgodogöra sig rapporten även om den är på engelska."


Jag vidhåller dock att man bör använda det språk vi kan bäst för att undvika missförstånd och feltolkningar, inte minst viktigt i vården!


Mvh,

Emmalena, röntgenläkare


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1
2
3
4
5
6 7 8 9 10 11 12
13 14 15 16 17 18 19
20
21 22 23 24 25 26
27
28
29 30
31
<<< Juli 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se