Alla inlägg under juni 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 12 juni 2009 12:25



I Hufvudstadsbladet från den 8 juni kunde man läsa om president Mauno Koivistos tankar om svenskans ställning i Finland. Koivisto hade intervjuats i Turku-TV, och samtalade om bland annat "Finlands relationer till Sverige och Ryssland med anledning av 1809 års krig."

Koivisto, som själv talar både svenska och ryska flytande, säger:


"-För Finlands del har det varit mycket viktigt att Sverige är vår västra granne."

"Som en starkt bidragande orsak till djupet i relationen räknar Koivisto svenska språket, som 'också talas i Finland, även bland dem som inte har det som modersmål'. Han ser ingen orsak till att svenskans betydelse skulle minska framöver:


-Svenskan är ett mycket användbart språk, säger presidenten..."

Källa och läs mer: Hufvudstadsbladet 8 juni 2009, sid. 8


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



(Denna text har hämtats från Språkrådets webbplats)


Forskningscentralen för de inhemska språken, Focis, har nyligen publicerat ett språkpolitiskt program för finskan.


Programmet är ett omfattande handlingsprogram där finska språket behandlas från många utgångspunkter. Först ger man bakgrunden till programmet och redogör för utvecklingen av finska språkets ställning och språkets offentliga användning. Sedan tar man upp de språkpolitiska handlingsprogrammen som utarbetats i andra nordiska länder.

I olika kapitel behandlas följande teman: finskan och andra språk i skolan, finska språket i högskolestudier och som vetenskapsspråk, språkteknologi och finska språket, finskan i företagsvärlden, finskan i nationell förvaltning och i Europeiska unionen, språklandskapet på fritiden. Till slut ger man konkreta rekommendationer för främjandet av finskan.

Mer information om programmet finns på Focis webbplats (på finska).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 8 juni 2009 19:13


(Från förlagets webbplats)



Det finns många situationer på en resa där man blir tvungen att uttrycka sig utan ord; man kan inte språket, man vet inte vad föremålet eller företeelsen heter, det finns inga ordböcker i landets språk osv.




I den här behändiga hjälpredan pekar du på det du vill säga. Aktiviteter som bogsering, incheckning och valutaväxling visas med stiliserade "skyltar", konkreta saker som korkskruv, solglasögon och sovsäck visas med färgfoton. Öppna boken, peka och bli förstådd!


Fakta: 500 bilder

Flexband, 80 sidor

ISBN: 978-91-1-302269-7


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 5 juni 2009 13:26


Dialekt.dk, en sida som är knuten till Köpenhamns universitet, innehåller ett intressant referat av den informella hierarki av främmande språk, som mer eller mindre spontant vuxit fram i Danmark, och som naturligtvis är tidsbunden. Det finns säkert en liknande hierarki i Sverige, även om jag inte känner till någon konkret undersökning:

 ”Sprogprofessor J. Normann Jørgensen har undersøgt minoritetssprogene i Danmark, og hans konklusion er at disse minoritetssprog er inddelt i et klart hierarki. De fremmede sprog som kommer til Danmark, vurderes nemlig meget forskelligt. Normann Jørgensen har skrevet en artikel om disse sproghierarkier og nogle af deres konsekvenser.  



Den følgende tekst er et referat af Normann Jørgensens tekst. Officielt bliver tosprogethed accepteret og respekteret, men i praksis er det altid majoritetssproget (dansk) som vinder i næsten alle offentlige sammenhænge – specielt i skolen.




Jørgensen beskriver hvordan fremmedsprog – talt af tosprogede i Danmark – kan placeres på en hitliste ud fra hvordan disse sprog omtales i den offentlige debat, og ud fra hvordan sprogene bedømmes i forhold til majoritetssproget dansk.



I den offentlige debat ses oftest dette hierarki blandt fremmedsprog. Nr. 1 er det sprog som vurderes højest:


  • Engelsk
  • Fransk
  • Tysk
  • Spansk
  • De skandinaviske sprog


  • Og i bunden af hierarkiet findes sprog som tyrkisk, urdu, arabisk, punjabi og swahili.



    Ingen i den offentlige debat beskriver direkte dette hierarki. Men opdelingen ligger som et skjult fundament for megen argumentation i den offentlige debat, offentlige dokumenter og i mange uddannelsesinstitutioners praksis. Det siges aldrig direkte, men det fremgår ofte tydeligt af det der bliver sagt om sprogene.

    Det engelske sprog har en meget høj status i Danmark og samtidig undertrykkes mange minoritetssprog – specielt i skolen.



    Sproghitlisten er imidlertid ikke nogen hemmelighed for de sproglige minoriteter som bor i Danmark. I en anden undersøgelse spurgte Normann Jørgensen en række forældre til tosprogede børn hvor vigtigt de mente modersmålet var for deres børn. Og derefter spurgte man dem hvilket sprog familien talte i hjemmet. 43 pct. af de nordamerikanske forældre i Danmark mente at modersmålet var ’meget vigtigt’ for deres børn, mens kun 26 pct. af de tyrkiske forældre i Danmark svarede at deres modersmål var ’meget vigtigt’ for deres børn.



    De tyrkiske forældre fortalte at de i 87 pct. af tiden ’kun’ talte tyrkisk i hjemmet. De sidste 13 pct. af tiden talte de lidt dansk eller meget lidt dansk. Derimod talte de nordamerikanske familier kun i meget få tilfælde ’kun engelsk’ i hjemmet.



    De nordamerikanske forældre, som altså lagde størst vægt på at deres børn skulle kunne deres modersmål, var de familier som brugte deres modersmål mindst derhjemme. Og de tyrkiske familier, som fandt deres modersmål mindst vigtig for deres børn, bruger dette modersmål mest i hjemmet.



    Jørgensens forklaring på disse resultater lyder: de nordamerikanske indvandrere finder deres engelske sprog meget vigtigt, men fordi engelsk rangerer som det vigtigste og bedste sprog i sproghierarkiet i Danmark, behøver de ikke at frygte at deres børn vil få mulighed for at glemme deres modersmål.



    De tyrkiske indvandrere mener også at deres sprog er vigtigt, men i og med at tyrkisk er placeret i bunden af sproghierarkiet har de mere presserende problemer med deres børns vedligeholdelse af minoritetssproget. Blandt andet viser undersøgelsen at mange tyrkiske forældre er bange for at deres børns manglende danskkundskaber kan betyde at de mister uddannelses- og jobmuligheder.



    Læs mere om undersøgelsen i artiklen: J. Normann Jørgensen : Language hierarchies, bilingualism, and majority education in the nordic countries. Artiklen findes i bogen: Et flerkulturelt Danmark. Bogen er redigeret af J. N. Jørgensen og C. Horst. Danmarks Lærerhøjskole 1995. ” 



    Per-Åke Lindblom



    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

    Av Nätverket Språkförsvaret - 4 juni 2009 21:26



    Det berättade Aftonbladet om idag. Så kan det gå om man kastar om två bokstäver. Det är dock inget fel på fisken.


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     

    Häromdagen kunde man, i samband med den tragiska flygolyckan med Air France-planet, hela dagen höra inslag i både radio och TV, att planet skulle ha landat på "Tjaals dö gål-flygplatsen" i Paris. Alltså med engelskt uttal av "Charles". På franska uttalas namnet "Scharrl". Ett av många flagranta exempel på svenska journalisters okunnighet i andra språk än engelska. Undertecknad skrev per e-post ett litet påpekande om det felaktiga uttalet till Ekots redaktion och till chefen för Ekot, Staffan Sillén, samt också till Rapportredaktionen och chefen för Rapport. Från Rapport har det varit tyst, men från Staffan Sillén fick jag omgående svar, där han tackar för påpekandet och säger att de på Ekot ska försöka bättra sig.


    Men inte nog med det, han vidarebefordrade också mitt mejl till Barbro Nordvall som är ansvarig för språkfrågor, och hon i sin tur gick ut med ett meddelande till alla medarbetare på Ekot där hon säger att min kritik är berättigad, och uppmanar reportrarna att ta reda på rätt uttal. Hon tillägger: För egen del noterade jag f.ö ledset igår att Tysklands förbundskansler Angela Merkel i flera sändningar fick heta "ándjela" i Ekoreportrars munnar (ska vara ángela, med hårt g) Nonchalant, eftersom det lätt går att ta reda på rätt uttal av utländska namn i de allra flesta fall. Hon kommenterar också en formulering i mitt mejl så här: Hon (alltså jag, min anm.) gör sedan reflexionen att detta är följden av vad hon anser vara den totala anglifieringen i svenska medier. Jag tycker inte att vi ska låta henne ha rätt! Det betyder vaksamhet och flit när utländska namn dyker upp, eftersom vi har en trovärdighet att måna om och självklart ska ha respekt för världens språkliga skattkista.




    Barbro Nordvall tillägger till sist: Tänk på (...) att inte gå omvägar via engelskan. Det låter korkat i Ekot när vi låter en tysk, på engelska, beskriva vad som har hänt någonstans hemma i Tyskland eller en fransman tala usel engelska hos oss bara för att reportern inte orkar ta hjälp av en franskkunnig kollega. Precis som vi behöver kunna massor om allting behöver vi ha kunskaper i en rad språk utöver engelskan för att kunna rapportera nyanserat. Det bör Ekoledningen tänka särskilt på.


    Jag tycker det är mycket föredömligt agerat av Ekots chef och språkansvariga, och jag hoppas att de anställda på Ekot tar till sig av uppmaningarna. På Rapport verkar de dock inte vara lika alerta...


    Susanne L-A


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

    Av Nätverket Språkförsvaret - 3 juni 2009 15:08


    Det är nu några månader sedan jag läste lingvisten Mikael Parkvalls roliga och ögonöppnande bok med ovanstående titel. Den avlivar med lika delar gott humör och välunderbyggda påståenden många av våra vanligaste myter om svenskan och andra språk. Eller vad sägs om att SAOB (Svenska Akademiens Ordbok) som ännu bara har hunnit till bokstaven T har mångfalt fler ord än The Oxford English Dictionary som med sina runt 200 000 ord brukar citeras som den mest omfattande ordboken över engelska?


    Där fick sig myten om svenskan som ett "mycket litet språk" en rejäl knäck. Samma sak händer i bl.a kapitel 3 med just denna titel. Överhuvudtaget raljerar Parkvall friskt med vår naiva fäbless för engelska språket, samtidigt som han inte vill gå med på att inlånade ord från engelska eller andra främmande språk skulle hota svenskans existens.


    Påståendet att ordet "lagom" skulle ha med våra förfäders dryckesvanor att göra bemöter han med att nämna ett helt annat (om än mycket tråkigare) ursprung till detta så älskade bevis på vår starka känsla för rättvisa och jämn fördelning av livets goda.


    Eskimåernas rika flora av ord för "snö" ter sig i det närmaste som en gles rabatt när Parkvall sätter tänderna i denna trossats och energiskt räknar upp de svenska motsvarigheterna.


    Så håller det på, kapitel efter kapitel, i denna underhållande lilla bok om drygt 170 sidor, där roligheterna balanseras av kunskap och - inte att förglömma - en del ilska över såväl okunnighet hos gemene man som vissa språkvetares stelbenthet. Som lingvist har Mikael Parkvall delvis andra referensramar i sitt förhållande till språk, vilket kan vara nyttigt för språkpoliser att ta del av.


    Hillo Nordström


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

    Av Nätverket Språkförsvaret - 2 juni 2009 22:00


     Finnur Friðriksson disputerade den 19/12 2008 på avhandlingen ”Language Change vs. Stability in Conservative Language Communities. A case study of Icelandic” vid Göteborgs  universitet. Pressmeddelandet inför disputationen innehöll en sammanfattning av avhandlingen:  


    Isländskan nämns ofta som ett typiskt exempel på ett stabilt språk. Samtidigt tyder senare tids forskning på att isländska nu undergår förändringar i snabbare takt än tidigare och detta verkar även vara uppfattningen bland den isländska allmänheten.


    Finnur Friðriksson har utforskat huruvida isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk och – om så är fallet – vilka faktorer i språksamhället som bidrar till denna stabilitet. För att få en bild av isländskans nuvarande ställning spelades ett antal vardagliga gruppsamtal in. Totalt deltog 108 informanter med varierande social bakgrund och dessa kommer från olika orter i Island. Samtalen analyserades sedan utifrån ett antal språkliga variabler som antasnu genomgå förändring. Ungefär hälften av informanterna bidrog även med skriftspråksmaterial som analyserades på samma sätt. Slutligen intervjuades alla informanter med avseende på deras sociala bakgrund och attityder till språkförändringar.



    Avhandlingens resultat tyder på att isländska fortfarande kan karakteriseras som ett stabilt språk. Således hittades exempel på de påstådda förändringarna mycket sällan i de inspelade samtalen liksom i det inlämnade skriftspråksmaterialet. Det förefaller även vara så att den lilla variation som ändå finns är relativt stabil, dvs. mönstret är i stort sett detsamma i alla åldersgrupper. Yngre talare visar inga tydliga tecken på att avvika i högre grad från standardspråket än vad äldre talare gör, men ett sådant mönster ses vanligtvis som ett tecken på pågående förändring.


    Vad gäller informanternas attityder till språklig förändring så verkar de både vara mycket medvetna om de variabler som studerades och allmänt vara negativa gentemot de påstådda förändringarna. Denna hållning verkar även vara en starkt bidragande faktor till den språkliga stabiliteten. Det framkom ett tydligt samband mellan attityder och språkbruk, nämligen att de informanter som uttryckte sig negativt om de relevanta icke-standardformerna var mindre benägna än övriga informanter att använda dem. 


    Informanternas intervjusvar antyder även att andra faktorer, såsom en stark språklig nationalism och en stabilitetsinriktad språkpolicy, bidrar till isländskans stabilitet. Finnur Friðriksson menar att dessa faktorer generellt sett fungerar som bidragande till språklig stabilitet, även om andra faktorer, som kan gälla specifikt i andra språksamhällen, bör tas med i räkningen.”  



    Avhandlingen finns även i digital form.


    (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

      

    Presentation

    Omröstning

    Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
     Älvdalskan är ett språk
     Älvdalskan är en dialekt
     Vet inte

    Fråga mig

    142 besvarade frågor

    Kalender

    Ti On To Fr
    1 2 3 4 5
    6
    7
    8
    9
    10
    11 12 13
    14
    15 16 17
    18
    19 20 21
    22 23 24 25
    26
    27
    28
    29
    30
    <<< Juni 2009 >>>

    Tidigare år

    Sök i bloggen

    Senaste inläggen

    Senaste kommentarerna

    Kategorier

    Arkiv

    RSS

    Besöksstatistik

    Säg hellre!

    Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

    Blogtoplist


    Skapa flashcards