Alla inlägg under juni 2009

 

Under våren 2009 genomförde jag en liten undersökning om språkbytesprocessen bland mina elever på Brännkyrka gymnasium. Den riktade sig till andra generationens invandrare, till elever, som antingen var födda här eller hade kommit till Sverige före sju års ålder. Sammanlagt deltog 30 elever av 30 tillfrågade elever.


Den första frågan löd: Vilket modersmål har dina föräldrar? 

Följande språk förekom bland föräldrarna: arabiska, svenska, kurdiska, swahili, lingala, assyriska/syrianska, sofo, thailändska, franska, grekiska, hindi, tamil, malayalam, tigrinia, italienska, spanska, persiska, bengali, dari, somaliska, amarinya och gujarati. Om svenska angavs, angavs det alltid tillsammans med ett annat språk.

 

Den andra frågan löd: Vilket/vilka är kommunikationsspråket/-språken i ditt hem? På denna fråga fördelade sig svaren enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 18 (60 %)

Svenska: 6 (20 %)

Föräldrarnas modersmål: 4 (13 %)

Engelska/svenska: 1 (3 %)

Vet ej: 1 (3 %)

 

Den tredje frågan löd: När mina föräldrar talar till mig på sitt modersmål, svarar jag på... Svaren fördelade sig enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 16 (53 %)

Svenska: 8 (26 %)

På föräldrarnas modersmål: 5 (16 %)

Annat språk (engelska): 1 (3 %)

 

Den fjärde frågan löd: Vilket språk talar du med dina syskon (om du har några)? Resultatet blev följande:

 

Svenska: 18 (60 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 10 (33 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Annat språk (engelska): 1 (3%)


Den femte frågan formulerades sålunda: Vilket språk, d.v.s både muntligt och skriftligt, behärskar du bäst, om du gör en helhetsbedömning? 


Svenska: 28 (93 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 1 (3 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)


Den sjätte frågan, en följdfråga, löd: Om du har svarat svenska på fråga 5, när skedde i så fall språkbytet? 


Före grundskolan: 16 (53 %)

I lågstadiet: 7 (23 %)

I mellanstadiet: 3 (10 %)

I högstadiet: 1 (3 %)

I gymnasiet: 1 (3 %)

 

En elev hade alltså inte gjort något språkbyte och en annan elev kunde inte avgöra vilket språk hon behärskade bäst – se även svar på fråga fem.

 

Kommentarer: I det fall då engelska förekom, berodde det på att föräldrarna talade två helt obesläktade språk som modersmål och att de förmodligen också hade träffats utomlands, innan de kom till Sverige. Samme elev talade dock bättre svenska än engelska, enligt egen uppfattning.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att 28 (93 %) av de 30 eleverna ansåg sig ha gjort ett språkbyte, vilket enligt drygt hälften av eleverna skedde innan de började grundskolan. 60 procent av eleverna pratade också bara svenska med sina syskon. 20 procent talade bara svenska med sina föräldrar.

 

Det bör tilläggas att ingen av dessa elever läste svenska som andra språk och att vissa av dem hade uppnått mycket goda resultat på en tidigare Clozetest, d.v.s en läsförståelsetest, i svenska, ja, med bättre resultat än elever med två svenskspråkiga föräldrar.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     

Av Nätverket Språkförsvaret - 19 juni 2009 14:34


Språkmuseets blogg berättar Peter Bakker att Sprogmuseet.dk har skaffat fram de rankinglistor på vetenskapliga tidskrifter som Vetenskapsministeriet i Danmark vill hemlighålla.  


Ministeriet har bett hundratals forskare från alla discipliner att komma med förslag på en lista med vetenskapliga tidskrifter. Tio procent av tidskrifterna skulle betraktas som ledande tidskrifter: publicering i dessa skulle ge mer pengar till universiteten. Efter bara några dagar togs listan bort från ministeriets webbplats, eftersom listorna fick mycket kritik i media. Läs mera här!

 

Sprogmuseet.dk har också plockat fram vilka språkrelaterade tidskrifter som rankas högst. Listan domineras naturligtvis av engelskspråkiga tidskrifter. Därnäst kommer tidskrifter på tyska och franska, men även tidskrifter på de nordiska språken, nederländska, italienska och finska finns företrädda. Jag saknar tidskrifter på spanska, portugisiska och ryska. Det är väl för mycket begärt, eller orealistiskt, att efterfråga tidskrifter om språk på kinesiska, japanska och arabiska?

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 17 juni 2009 13:23


I ett inlägg från den 28/11 berättade jag om den senaste rapporten, "Global Trends 2025: A transformed World”, som amerikanska National Intelligence Council (NIC) hade publicerat.  I denna rapport förutspåddes Kina uppnå samma BNP som USA runt 2035.

 

Företrädare för investmentbanken Goldman Sachs, vill – enligt Svenska Dagbladet 16/6 2009 -  nu tidigarelägga denna utveckling. Jim O´Neill, chefsekonom på Godlman Sachs, säger:

 

-         Vi tror nu att Kina kommer att utmana USA som nummer ett redan 2027.

 

De fyra BRIC-ländernas (d.v.s. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) BNP kommer också att vara större än G7-ländernas inom 20 år. Indien kommer att ha passerat Japan, Ryssland Storbritannien och Brasilien Frankrike 2027.

 

Poängen är naturligtvis att denna utveckling också kommer att få konsekvenser i språkligt hänseende. Ett språks expansion beror nämligen inte på några inneboende egenskaper, att det skulle vara särskilt uttrycksfullt eller rationellt. Alla språk har nämligen samma potential. I stället är det fråga om vilket ekonomiskt, politiskt, militärt och kulturellt inflytande som företrädarna, fr.a på statlig nivå, för ett visst språk har. Engelskans ställning är i första hand ett resultat av Storbritanniens respektive USA:s historiska inflytande.

 

Det sagda innebär inte att kinesiskan kommer att ersätta engelskan 2027; det är omöjligt att idag förutspå om det sker eller när det i så fall sker. Men en sak är säker: kinesiskan kommer att bli ett allt viktigare språk liksom portugiska/spanska. Hindis roll är mer osäker med tanke på engelskans roll i Indien och ryskans betydelse hänger också ihop med den demografiska utvecklingen i Ryssland.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

                                                  
                 


Irland har i motsats till Sverige språkstatistik, som bygger på folkräkningar. Michal Boleslav Mechura  har utifrån folkräkningen 2006 brutit ner uppgifterna om språkanvändning och illustrerat dem grafiskt – se denna sida. Om det bara fanns 100 människor i Irland, skulle 55 av dem bara tala engelska, 39 skulle huvudsakligen tala engelska och ibland iriska, två av dem skulle tala huvudsakligen iriska och en av dem skulle tala polska. Tre skulle tala andra språk.  


Var talas då iriska som första språk? Det framgår av denna karta. Iriska talas alltså inte i ett sammanhängande område utan i huvudsak i enklaver på västkusten. Jämför man med finlandssvenskan kan man konstatera att svenska talas i sammanhänganden områden i södra Österbotten och på Åland, medan språksituationen i södra Finland alltmera börjat likna iriskans.


Denna text har f.ö inspirerats av ett inlägg av Mikael Parkvall i Lingvistbloggen.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 
  

Av Nätverket Språkförsvaret - 16 juni 2009 13:16



Älvdalens Besparingsskog tog i höstas ett beslut om att alla skolelever i Älvdalen som pratar älvdalska aktivt skulle få ett stipendium på 6 000 kronor när de slutar nionde klass. Även eleverna i klass 6 och klass 3, som ”dalskar” skulle premieras. 


De första stipendierna har delats ut i samband med årets skolavslutningar. SVT:s program ”Landet runt” rapporterade om begivenheten den 13/6 – se reportage kl. 14.15 in i programmet här. Inslaget ligger kvar på webben till den 13/7.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 15 juni 2009 21:59


(Citatet har hämtats från Modersmålskredsens blogg ) 


Modersmåls-Selskabets  generalförsamling, d.v.s årsmöte, härförleden berörde den avgående ordföranden, Bent Pedersbæk Hansen, i sin årsberättelse den språkpolitiska situationen i dagens Danmark: 


"Ved forrige generalforsamling kunne vi glæde os over, at Dansk Sprognævn i rapporten fra Kulturministeriet sprogudvalg, 'Sprog til tiden', havde skiftet holdning og gik ind for en ændring af universitetsloven for at forhindre domænetab for dansk ved de højere læreanstalter. Vi håbede i Modersmål-Selskabet på et acceptabelt kompromis mellem de modstående holdninger i udvalget. Et kompromis foreligger nu i form af en opfølgningsrapport fra regeringen, men resultatet må betragtes som skuffende:


Vi får ikke nogen sproglov i Danmark, ikke engang en justering af universitetsloven. Vi må nøjes med uforpligtende erklæringer om 'styrkelse af dansk på universiteterne'. Samtidig arbejder embedsmændene ved universiteterne og i Videnskabsministeriet ufortrødent videre med at gøre engelsk til det dominerende sprog i forskning og undervisning, bl.a ved at indføre en såkaldt 'bibliometrisk' målemetode, så udgivelse på engelsk meriterer langt mere end udgivelse på dansk. 



Jeg kan kun konkludere, at jo, det danske sprog har sine fjender, der gerne så det erstattet med en international kommunikationsjargon. Så meget desto vigtigere er det, at det også har sine venner, hvortil vi regner os i Modersmål-Selskabet."


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

  

I TV-analysen i Nöjesbladet, Aftonbladets bilaga, i går berättade Jan-Olov Andersson om en intervju med en brittisk sångare, Paul Potts, som  programledarna Steffo Törnqvist och Tilde de Paula hade gjort på nationaldagen. Intervjun skedde på engelska. Jan-Olov Andersson berättade vidare:

 

Men programledarna Steffo Törnqvist och Tilde de Paula översatte inte ord. Och TV 4:s växel blev nedringd.”

 

I torsdags rök Janne Andersson, TV 4:s tittarombudsman, ihop med Andreas Haglind, chef för TV 4:s ”Nyhetsmorgon", om just detta.

 

Janne ’Titto’ Andersson, som alltid är en välbehövlig nagel i ögat på TV 4-cheferna å tittarnas vägnar, hävdade att man stängde ute massor av människor genom att inte översätta åtminstone delar av intervjun.

-  Ett hån mot tittarna!sa han.

-  Det är väldigt starka ord, kontrade Haglind.

Han hävdade att översättning hade stoppat ’flödet’ i intervjun. Att det är en ’schablonisering’ att många tittare inte kan engelska. Alla pluggar ju det från minst årskurs 4. Att Sverige är ett av de länder där vi talar bäst engelska som andraspråk.”

 

Jan-Olof Andersson konkluderade:

 

Jojo, i många yngre generationer. Och det är väl en sak om det handlar om program riktade till just yngre tittare. Men när ’Nyhetsmorgon’ sänds, då kryllar det av 60+-tittare i tv-sofforna. Och bland dem är det inte alls så självklart att kunna prata eller förstå engelska. Med Haglinds resonemang, kunde ju TV 4 snart sluta texta engelskspråkiga filmer och tv-serier också…Då borde kanalens chefer kanske tänka på att svenska fortfarande är vårt modersmål.”


Det är i varje fall ett sundhetstecken att TV 4:s växel blev nedringd.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 13 juni 2009 12:37


Språktidningen har nyligen utkommit med nr 3/2009. Ur innehållet och presentationen:


/schvu/ - Det mesta vi säger sker på utandningsluft. Men inte allt.


Tungvrickning - Forskare vid Psykologiska institutionen på universitetet i Michigan har undersökt hur folk uppfattar åkattraktioner på tivoli, beroende på hur svåra deras namn är att uttala.


Ockelboeffekt - Lars Ryding rapporterar från versalträsket.


På tal om ruccola - Vinspråket är etablerat. Nu står frukten och grönsakerna på tur.


Fredriks fynd - I begynnelsen var allt danska.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards