Direktlänk till inlägg 30 juni 2009

Försvara språkgemenskapen!


Den nya Facebookgruppen Forsvar sprogfællesskabet/Försvara språkgemenskapen presenterar sig själv med följande ordalydelse:


Gruppen er for alle os, der ønsker at bevare og styrke det nordiske sprogfællesskab, og som har indset vigtigheden af, at skandinaver fortsat kan tale sammen på deres modersmål, forstå hverandres film og tv-programmer og læse hinandens aviser og litteratur - samt at øvrige nordboer kan kommunikere på nordisk plan ved hjælp af skandinavisk.


Vi er kritiske over for den nedprioritering af det nordiske sprog- og kulturfællesskab, der længe har fundet sted, og ønsker som et nødvendigt svar herpå at styrke samarbejdet mellem landene på både politisk og folkeligt plan.


Derfor siger vi:


Forsvar det nordiske sprogfællesskab!

Forsvar det nordiske språkfellesskapet!

Försvara den nordiska språkgemenskapen!


Gruppen bringer foruden debat og nyheder en række lænker til artikler om det nordiske sprogfællesskabs tilstand og fremtidsmuligheder.


*****


Givetvis översätter vi inte denna text på danska, som är hämtad från Modersmålskredsens blogg. Det följer av den nordiska språkgemenskapen att man anstränger sig för att förstå de två andra nordiska språken.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 
 
Östen Dahl

Östen Dahl

2 juli 2009 07:20

"De två andra nordiska språken": men finns det inte åtminstone fem nordiska språk? eventuellt fler, beroende på hur man räknar.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

2 juli 2009 22:53

Östen,

nu märker du väl ord ändå? Eftersom parollerna är skrivna på danska, norska och svenska, och bestämd form "de två andra nordiska språken" används, kan väl knappast någon undgå att dra slutsatsen att det är danska och norska som avses. Påståendet står inte i motsättning till att det finns fler nordiska språk, men de tre nämnda är ju dessutom sinsemellan förståeliga, särskilt skriftspråken.

 
Ingen bild

Per-Owe Albinsson

2 juli 2009 23:28

Jag anser att det är utmärkt att denna Facebookgrupp har startats!

Vi ska tala skandinaviska med varandra istället för att gå den onödiga omvägen över engelska. På sitt eget språk kan man säga det man vill, på andra språk det man kan...
Stå på!

Per-Owe Albinsson

 
Östen Dahl

Östen Dahl

3 juli 2009 00:08

Jovisst märker jag ord, men det gör jag därför att jag tycker formuleringen antyder en vinklad syn på språksituationen i Norden. Det som man kallar den nordiska språkgemenskapen gynnar ju främst de som har ett av de tre fastlandsskandinaviska standardspråken som modersmål - det är väl de som i texten kallas "skandinaver". Vi skandinaver är generösa nog att också bjuda in "övriga nordbor" i denna gemenskap, men endast om de talar våra språk. Och om man ska ytterligare märka ord här - vem är "man" i den mening jag förut citerade? För om man inte har ett av de tre språken som modersmål, blir det inte så meningsfullt att tala om de två andra språken.

http://www.ling.su.se/staff/oesten

 
Ingen bild

Per-Åke Lindblom

5 juli 2009 12:26

Jag skulle hålla med dig helt om att det är orättvist att islänningar, färöingar och grönlänningar måste lära sig danska och finnar svenska, samtidigt som danskar inte behöver lära sig isländska, färöiska och grönländska, eller svenskar i Sverige inte behöver lära sig finska, om man kunde bortse från den historiska processen och det övergripande språkpolitiska läget. Men det kan man inte.
Den nordiska språkgemenskapen är historiskt given och klockan kan inte vridas tillbaka. Den är ett resultat av att de tre fastlandsskandinaviska språken utsattes för en kraftig lågtysk påverkan under tidig medeltid, medan isländskan och färöiskan isolerades. Fram till 1809 fanns det bara två statsbildningar i Norden: Sverige-Finland och Danmark-Norge. Island och Färöarna hade först knutits till Norge och i mitten av 1300-talet knöts Norge till Danmark. Detta ledde till att danska var det huvudsakliga statsbärande och administrativa språket i Väst-Norden, medan svenskan fyllde samma roll i både det nuvarande Sverige och Finland.
Eftersom de tre fastlandsskandinaviska språken danska, norska och svenska är sinsemellan förståeliga, men inte dessa med isländska, färöiska, grönländska och finska, är det bara de tre förstnämnda språken som kan fungera som bas för den mellannordiska språkgemenskapen. Dessutom är danska obligatoriskt som främmande språk i undervisningsväsendet på Island, Färöarna och Grönland, medan svenska är obligatoriskt i Finland. 5,5 procent har svenska som modersmål och runt 40 procent av finländarna med finska som modersmål anser sig behärska svenska. De tre fastlandsskandinaviska språken förstås alltså av en överväldigande majoritet av nordborna.
Detta är också det nordiska ministerrådets inställning:

”Utgångspunkten för den nordiska språkpolitiken är att Nordens samhällsbärande språk är och förblir starka och levande, att de som är samhällsbärande språk förblir samhällsbärande och att det nordiska samarbetet även fortsättningsvis bedrivs på de skandinaviska språken, d.v.s danska, norska och svenska.” (Deklaration om nordisk språkpolitik - http://www.nordisk-sprakrad.no/dokumenter/Sprogdeklarationen%20-%20endelig%20version.doc )

Detta dokument har alltså undertecknats av utbildnings- och kulturministrarna i Danmark, Finland, Island, Norge och Sverige liksom av representanter för de autonoma områdena Färöarna, Grönland och Åland.

Vilket är alternativet till att inte utgå från de tre fastlandsskandinaviska språken? I så fall är engelska det enda alternativet. Är det det du vill?
Jag är givetvis medveten om att det finns problem i fråga om den mellannordiska språkförståelsen; svenskan och danskan glider isär, och speciellt finnar har extra svårt att förstå danska. I det förra fallet kan det motverkas genom god vilja och ansträngning från båda sidor liksom förbättrad grannspråkundervisning i skolan; i det andra fallet kan danskar anstränga sig att tala långsamt och tydligt, vilket har påpekats av danska språkvetare. I Finland borde obligatorisk studentexamen i svenska återinföras. I officiella sammanhang kan man också understödja tolkning mellan de icke- fastlandsskandinaviska språken och de fastlandsskandinaviska liksom mellan finska och grönländska å ena sidan och de fastlandsskandinaviska å den andra.
Finland, Island och de självständiga områdena Färöarna och Grönland är såvitt jag förstår inte på något sätt tvingade att ingå i det nordiska språkpolitiska samarbetet. Varken den finländska eller den isländska regeringen, eller de självstyrande organen på Färöarna och Grönland, driver linjen att finskan, isländskan, färöiskan och grönländskan är så förfördelade, att de tre fastlandsskandinaviska språken som bas för det språkpolitiska samarbetet måste ersättas med engelska. Men dessa regeringar och självstyrelserepresentanter kanske inte förstår sitt eget bästa?
Om man tar Finland som exempel, är känslan för den nordiska samhörigheten mycket stark. Den finlandssvenska tankesmedjan Magna genomförde en opinionsundersökning i januari år (http://www.magma.fi/images/stories/magma_rapport_090121.pdf) om svenskans ställning i Finland. 93 procent av tillfrågade finnarna ansåg att det var viktigt att höra till Norden och ha en nordisk identitet; 74 procent ansåg att det svenska kulturarvet vara viktigt för Finland som nation. 50 procent ansåg att svenska även i fortsättningen skulle vara obligatorisk i grundskolan. Visserligen ansåg bara 27 procent att finländare bör tala svenska, inte engelska, med andra nordbor. Däremot ansåg 85 procent att de ledande politikerna i Finland borde behärska finska och svenska, vilket båda gott för det officiella nordiska språksamarbetet.

Paavo Lipponen, tidigare statsminister i Finland, hade helt rätt när han i ett tal vid Hanaholmen, Helsingfors, den 14/3 2007 sade:

”Utan det svenska språket skulle det moderna Finland inte existera, språket är en integrerad del av vår identitet. Vi borde ta hänsyn till att utvecklingen i Europa kan gå snett; det kan uppstå problem och konflikter. Då står det helt klart att vi då faller tillbaka på det
nordiska. Norden är vår ’skyddshamn’.”

Den nordiska samhörigheten bygger inte bara språklig grund utan även på gemensam historia, religiösa, kulturella och mentala likheter.

När det gäller det övergripande språkpolitiska läget syftar jag naturligtvis på att samtliga språk som talas i Norden, i varierande utsträckning är utsatta för press från engelskan. Jag skulle vilja påstå att alla nordister inser att den nordiska språkgemenskapen fungerar som en motvikt mot engelskans expansion. Om man inte lyckas försvara de kompletta och samhällsbärande språken i Norden, så kommer man för övrigt definitivt heller inte att lyckas försvara minoritetsspråken i Norden.

Per-Åke Lindblom





 
Östen Dahl

Östen Dahl

9 juli 2009 22:49

Jag har skrivit ett inlägg i frågan på Lingvistbloggen:
http://ling-map.ling.su.se/blog/blog_ak.php?q=549

http://www.ling.su.se/staff/oesten

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 17 jan 19:07

På Twitter upphittades detta ordvitskonto idag:   ”@goteborrrg Ett ordvitskonto av Ulf Benkel, frilansjournalist, föreläsare, författare till tre böcker med och om ordvitsar. Senast Ännu bättre ordvitsar från Göteborrrg!”   (De...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 16 jan 23:12

Ingrid Herbert på Språkkonsulterna tipsar om fem digitala språkhjälpmedel värda att bokmärka – och alltså att använda. Det gäller Svenska.se, Rikstermbanken,  Myndigheternas skrivregler, Språkrådets frågelåda och TT-språket.   (Denna nätdag...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 14 jan 15:36


  (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret) ...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 13 jan 22:50

Till vem riktar sig ”de goda råd” man skriver på Soo-Wellness?   Om dessa råd riktas till svenskar kan de bara beklaga och få sig några goda skratt, men detta blir ju inte trovärdigt. Om råden riktas till alla de som håller på att lär...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 12 jan 08:00

(Denna text är hämtad från Facebook-gruppen Språkpolisernas högkvarter och har föranlett ovanligt många kommentarer i samma grupp.)   Jag tänkte om möjligt pigga upp debatten något med ett inlägg om det som jag, och kanske ni, anser vara de värst...

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se