Den 1/7 träder den nya språklagen i kraft. Det är utmärkt, men vad kommer språklagen att vara värd i praktiken? I en språkspalt, ”Blir den nya språklagen bara tom retorik?”, i Svenska Dagbladet den 16/5 2009 skrev Olle Josephson:

”Det stora frågetecknet gäller lagens efterlevnad. Blir språklagen bara retorik? Oroande tecken finns; jag ska bara ta ett litet men symboliskt exempel. Skickar man e-post till till det svenska regeringskansliet måste adresserna skrivas på engelska: culture.ministry.se. I snart tio år har språkvårdarna påpekat för regeringen att den måste gå att nå på svenska. Inför onsdagens riksdagsdebatt har socialdemokraterna motionerat om svenska adresser. Motionen avslås därför att regeringskansliet 2010 ska börja utreda sin e-post och då kanske överväger språkvalet. 

Tio år för en svensk e-postadress! 'Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.' Jag ger regeringen en vecka. Kan man inte nå den på svenska den 8 juli 2009, så JO-anmäler jag.”

Regeringens användning av enbart engelskspråkiga e-postadresser är unik. Förutom den svenska regeringen är det veterligen bara den brittiska och den irländska regeringen, som gör det i Europa. Den danska, finländska och norska regeringen använder sina nationalspråk. Språkförsvaret tillhör också dem som har kritiserat detta beteende, både hos den nuvarande och den föregående regeringen. Bl.a undertecknad skrev ett längre brev den 29/5 2005 till kulturutskottet, i vilket jag också kommenterade olika bortförklaringar från politiskt sakkunniga vid olika departement. Så sent som i år uttryckte Språkförsvaret sitt stöd till en socialdemokratisk riksdagsmotion:

”I den socialdemokratiska motionen av Leif Pagrotsky m.fl förespråkas bl.a att regeringskansliet ska överge användandet av enbart engelskspråkiga e-postadresser, att dialekterna ska främjas och att det ska ske en skyndsam översyn av svenskundervisningen i utlandet. Detta stöder vi givetvis. När det gäller e-postadresserna, har Språkförsvaret vid upprepade tillfällen kritiserat både den förra socialdemokratiska regeringen och den nuvarande regeringen för det envisa fasthållandet vid engelskspråkiga dylika”. ( Inför riksdagens behandling av förslaget till språklag - "Språk för alla" - brev till samtliga riksdagsledamöter den 15/4 2009)

Man undrar naturligtvis vilket som är det egentliga motivet till varför regeringskansliet vägrar använda svenskspråkiga e-postadresser. Vill regeringen vänta ut ett språkbyte i Sverige till engelska? Tycker regeringen att det är märkvärdigt med e-postadresser på engelska? Ett tecken på intelligens och bildning? Har regeringsledamöterna ingen talan gentemot de politiskt sakkunniga, statstjänstemännen – eller IT-teknikerna? Hittills har det saknat praktisk betydelse, om det suttit en socialdemokratisk eller borgerlig regering vid makten.

Olle Josephsons löfte – eller hot om så vill - att JO-anmäla regeringen den 8 juli, om den då inte kan nås via svenskspråkiga e-postadresser, borde inspirera andra till motsvarande handlingar. Det är som sagt var viktigt att testa språklagen i praktiken.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)