Direktlänk till inlägg 20 juni 2009

Rapport om en liten undersökning om språkbytesprocessen

 

Under våren 2009 genomförde jag en liten undersökning om språkbytesprocessen bland mina elever på Brännkyrka gymnasium. Den riktade sig till andra generationens invandrare, till elever, som antingen var födda här eller hade kommit till Sverige före sju års ålder. Sammanlagt deltog 30 elever av 30 tillfrågade elever.


Den första frågan löd: Vilket modersmål har dina föräldrar? 

Följande språk förekom bland föräldrarna: arabiska, svenska, kurdiska, swahili, lingala, assyriska/syrianska, sofo, thailändska, franska, grekiska, hindi, tamil, malayalam, tigrinia, italienska, spanska, persiska, bengali, dari, somaliska, amarinya och gujarati. Om svenska angavs, angavs det alltid tillsammans med ett annat språk.

 

Den andra frågan löd: Vilket/vilka är kommunikationsspråket/-språken i ditt hem? På denna fråga fördelade sig svaren enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 18 (60 %)

Svenska: 6 (20 %)

Föräldrarnas modersmål: 4 (13 %)

Engelska/svenska: 1 (3 %)

Vet ej: 1 (3 %)

 

Den tredje frågan löd: När mina föräldrar talar till mig på sitt modersmål, svarar jag på... Svaren fördelade sig enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 16 (53 %)

Svenska: 8 (26 %)

På föräldrarnas modersmål: 5 (16 %)

Annat språk (engelska): 1 (3 %)

 

Den fjärde frågan löd: Vilket språk talar du med dina syskon (om du har några)? Resultatet blev följande:

 

Svenska: 18 (60 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 10 (33 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Annat språk (engelska): 1 (3%)


Den femte frågan formulerades sålunda: Vilket språk, d.v.s både muntligt och skriftligt, behärskar du bäst, om du gör en helhetsbedömning? 


Svenska: 28 (93 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 1 (3 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)


Den sjätte frågan, en följdfråga, löd: Om du har svarat svenska på fråga 5, när skedde i så fall språkbytet? 


Före grundskolan: 16 (53 %)

I lågstadiet: 7 (23 %)

I mellanstadiet: 3 (10 %)

I högstadiet: 1 (3 %)

I gymnasiet: 1 (3 %)

 

En elev hade alltså inte gjort något språkbyte och en annan elev kunde inte avgöra vilket språk hon behärskade bäst – se även svar på fråga fem.

 

Kommentarer: I det fall då engelska förekom, berodde det på att föräldrarna talade två helt obesläktade språk som modersmål och att de förmodligen också hade träffats utomlands, innan de kom till Sverige. Samme elev talade dock bättre svenska än engelska, enligt egen uppfattning.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att 28 (93 %) av de 30 eleverna ansåg sig ha gjort ett språkbyte, vilket enligt drygt hälften av eleverna skedde innan de började grundskolan. 60 procent av eleverna pratade också bara svenska med sina syskon. 20 procent talade bara svenska med sina föräldrar.

 

Det bör tilläggas att ingen av dessa elever läste svenska som andra språk och att vissa av dem hade uppnått mycket goda resultat på en tidigare Clozetest, d.v.s en läsförståelsetest, i svenska, ja, med bättre resultat än elever med två svenskspråkiga föräldrar.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     

 
 
Ingen bild

lr.

13 oktober 2009 00:21

Skulle vara intressant att se hur denna process ser ut på en skola med engelska som undervisningsspråk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 18 mars 08:00

I en artikel nyligen i Svenska Dagbladet intervjuar Anders Q Björkman Bengt Jangfeldt, litteraturforskare och översättare, som har ett speciellt förhållande till ryskan:   ”Det är Bengt Jangfeldts stora språkintresse, och framför allt då fö...

Av Nätverket Språkförsvaret - Söndag 17 mars 16:09

Anders Q Björkman har skrivit en mycket läsvärd artikel i dagens Svenska Dagbladet. Det är naturligtvis inte så att alla kapitulerar inför engelskans expansion. Han skriver:   ”Denna idiomatiska batalj verkar dock svår att vinna och i mindr...

Av Nätverket Språkförsvaret - Lördag 16 mars 08:00

(Texten är hämtad från Institutet för språk och folkminnens webbplats)   Fredag 26 april är det dags för Språkrådets årliga konferens Språkrådsdagen. Temat för i år är "språkliga rättigheter". Anmäl dig nu!    Språkrådsdagen är till för dig i...

Av Nätverket Språkförsvaret - Fredag 15 mars 08:00

Språkförsvarets webbplats länkade den 11/3 2019 till en essä av George Orwell, mest känd kanske för framtidsromanen ”1984”, från 1946. Essän innehåller många godbitar, eftersom den riktar sig mot bludderspråk, ett språk som syftar till at...

Av Nätverket Språkförsvaret - Torsdag 14 mars 18:47

En något förbisedd faktor i den galopperande anglifieringen av svenskan är intåget av den mönsterbildande engelska obestämda artikeln. Lite märkligt kan man tycka, eftersom bruket av obefogad (ur svensk synpunkt) obestämd artikel i engelskan gicks ig...

Presentation

Omröstning

Fråga: ”Vad berör dig mest, musik med svensk eller engelsk text?”
 En text på svenska berör mig mest
 Båda språken berör mig lika mycket
 En text på engelska berör mig mest
 En text på ett annat språk berör mig mest
 Omöjlig fråga. Musik och text kan inte separeras från varandra
 Det kan bara avgöras från fall till fall
 Vet inte

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se