Direktlänk till inlägg 20 juni 2009

Rapport om en liten undersökning om språkbytesprocessen

 

Under våren 2009 genomförde jag en liten undersökning om språkbytesprocessen bland mina elever på Brännkyrka gymnasium. Den riktade sig till andra generationens invandrare, till elever, som antingen var födda här eller hade kommit till Sverige före sju års ålder. Sammanlagt deltog 30 elever av 30 tillfrågade elever.


Den första frågan löd: Vilket modersmål har dina föräldrar? 

Följande språk förekom bland föräldrarna: arabiska, svenska, kurdiska, swahili, lingala, assyriska/syrianska, sofo, thailändska, franska, grekiska, hindi, tamil, malayalam, tigrinia, italienska, spanska, persiska, bengali, dari, somaliska, amarinya och gujarati. Om svenska angavs, angavs det alltid tillsammans med ett annat språk.

 

Den andra frågan löd: Vilket/vilka är kommunikationsspråket/-språken i ditt hem? På denna fråga fördelade sig svaren enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 18 (60 %)

Svenska: 6 (20 %)

Föräldrarnas modersmål: 4 (13 %)

Engelska/svenska: 1 (3 %)

Vet ej: 1 (3 %)

 

Den tredje frågan löd: När mina föräldrar talar till mig på sitt modersmål, svarar jag på... Svaren fördelade sig enligt följande:

 

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 16 (53 %)

Svenska: 8 (26 %)

På föräldrarnas modersmål: 5 (16 %)

Annat språk (engelska): 1 (3 %)

 

Den fjärde frågan löd: Vilket språk talar du med dina syskon (om du har några)? Resultatet blev följande:

 

Svenska: 18 (60 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 10 (33 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)

Annat språk (engelska): 1 (3%)


Den femte frågan formulerades sålunda: Vilket språk, d.v.s både muntligt och skriftligt, behärskar du bäst, om du gör en helhetsbedömning? 


Svenska: 28 (93 %)

Både föräldrarnas modersmål och svenska: 1 (3 %)

Föräldrarnas modersmål: 1 (3 %)


Den sjätte frågan, en följdfråga, löd: Om du har svarat svenska på fråga 5, när skedde i så fall språkbytet? 


Före grundskolan: 16 (53 %)

I lågstadiet: 7 (23 %)

I mellanstadiet: 3 (10 %)

I högstadiet: 1 (3 %)

I gymnasiet: 1 (3 %)

 

En elev hade alltså inte gjort något språkbyte och en annan elev kunde inte avgöra vilket språk hon behärskade bäst – se även svar på fråga fem.

 

Kommentarer: I det fall då engelska förekom, berodde det på att föräldrarna talade två helt obesläktade språk som modersmål och att de förmodligen också hade träffats utomlands, innan de kom till Sverige. Samme elev talade dock bättre svenska än engelska, enligt egen uppfattning.

 

Sammanfattningsvis kan konstateras att 28 (93 %) av de 30 eleverna ansåg sig ha gjort ett språkbyte, vilket enligt drygt hälften av eleverna skedde innan de började grundskolan. 60 procent av eleverna pratade också bara svenska med sina syskon. 20 procent talade bara svenska med sina föräldrar.

 

Det bör tilläggas att ingen av dessa elever läste svenska som andra språk och att vissa av dem hade uppnått mycket goda resultat på en tidigare Clozetest, d.v.s en läsförståelsetest, i svenska, ja, med bättre resultat än elever med två svenskspråkiga föräldrar.

 

Per-Åke Lindblom

 

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

     

 
 
Ingen bild

lr.

13 oktober 2009 00:21

Skulle vara intressant att se hur denna process ser ut på en skola med engelska som undervisningsspråk.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Nätverket Språkförsvaret - Onsdag 24 juli 08:00


  ...än det fåniga "Stockholm - the Capital of Scandinavia".   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)...

Av Nätverket Språkförsvaret - Tisdag 23 juli 08:00

En av punkterna i Riskmålsforbundets ståndpunktsdeklaration den 3 maj 2019, som riktade sig till den norska regeringen, var frågan om den nordiska språkgemenskapen:   ”Styrk det nordiske språkfellesskapet: Dette er en stor kulturell ressurs...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 17:22

Hej, tack för svar. Men kvar står att centret på Skansen saknar svenskt namn. Skulle det vara så stötande för det internationella samarbetet om centret hette Östersjöcentret/Östersjöakvariet OCH Baltic Sea Science center?  Skansens önskade medlem...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 16:27

P1-programmet Studio ett har haft ett inslag om bruket av engelska i namngivning av offentliga byggnader och evenemang, med frågan om det låter bättre på engelska.  Länk här. När det gäller den 36 våningar höga kontorsbyggnaden Citygate försvaras nam...

Av Nätverket Språkförsvaret - Måndag 22 juli 11:34


      I stugbyn där vi bor har de i alla fall vett att skriva på ett ytterligare utrikiskt språk än "det vanliga".   Jag tror att de flesta läsare av dessa rader kan uttyda vilket det är.   Uppmärksam   (Denna nätdagbok är knuten till...

Presentation

Omröstning

Anser du att språklagen från 2009 fungerar tillfredsställande i dagsläget, det vill säga att den ger det svenska språket ett tillräckligt skydd framförallt gentemot engelskans expansion?
 Nej, språklagen behöver absolut skärpas.
 Nej, tveksamt om språklagen ger något skydd.
 Ja, språklagen fungerar tillräckligt väl.
 Det behövs ingen språklag.
 Vet inte.
 Jag visste inte ens att det fanns en språklag.

Fråga mig

120 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se