Alla inlägg under juni 2009


Den nya Facebookgruppen Forsvar sprogfællesskabet/Försvara språkgemenskapen presenterar sig själv med följande ordalydelse:


Gruppen er for alle os, der ønsker at bevare og styrke det nordiske sprogfællesskab, og som har indset vigtigheden af, at skandinaver fortsat kan tale sammen på deres modersmål, forstå hverandres film og tv-programmer og læse hinandens aviser og litteratur - samt at øvrige nordboer kan kommunikere på nordisk plan ved hjælp af skandinavisk.


Vi er kritiske over for den nedprioritering af det nordiske sprog- og kulturfællesskab, der længe har fundet sted, og ønsker som et nødvendigt svar herpå at styrke samarbejdet mellem landene på både politisk og folkeligt plan.


Derfor siger vi:


Forsvar det nordiske sprogfællesskab!

Forsvar det nordiske språkfellesskapet!

Försvara den nordiska språkgemenskapen!


Gruppen bringer foruden debat og nyheder en række lænker til artikler om det nordiske sprogfællesskabs tilstand og fremtidsmuligheder.


*****


Givetvis översätter vi inte denna text på danska, som är hämtad från Modersmålskredsens blogg. Det följer av den nordiska språkgemenskapen att man anstränger sig för att förstå de två andra nordiska språken.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



 

DN-journalisten Jonas Thente har i en krönika ägnat sig åt att tala illa om svenska språket och samtidigt höja engelskan till skyarna. Men han får ordentligt svar på tal av Ingemar Unge i spalten "Språksamt" i senaste numret av tidningen Vi. Thente "leker med tanken" att svenska språket kanske inte är tillräckligt livskraftigt för att kunna användas av framtida språkbrukare. Som skäl för detta anför han att svenskan inte skulle ha några nyskapade bildliga uttryck (med undantag för "göra en pudel".) Ingemar Unge däremot hävdar att "det svenska liket lever" och ger exempel på en lång rad mustiga uttryck för att "någon är en smula korkad" som han fått från tidningens läsare. Vad sägs t ex om "hissen går inte riktigt ända upp" "inte ha välstädad besticklåda" "ha en ko i diket" eller "alla kanaler rinner inte åt samma håll" osv osv.


Jonas Thente å sin sida sjunger den, enligt honom, rappkäftade, lekfulla och ständigt alerta engelskans lov genom att citera uttryck som "is the pope catholic? " och "does the bear shit in the woods?" - som nu dessutom ofta slås ihop till "does the pope shit in the woods?"


Ingemar Unge kommenterar angående ovanstående uttryck: Att ta detta till intäkt för svensk likstelhet och engelsk livaktighet är inte hållbart. Då kan man lika gärna påstå att engelskan är ett ordfattigt språk eftersom det inte har några heltäckande motsvarigheter till svenskans "dygn" "egenskap" "bildad" och "tillhygge". Vad bevisar det? Ingenting.


Enligt Jonas Thente är det "mediers, myndigheters och utbildningsväsendets ängsliga strävan att alla ska förstå allting" som gjort svenska språket strakbent. Ingemar Unge gör den klarsynta reflektionen att om man anser det har man en skev syn på var tillväxten sker i ett språk och tillägger: "Tror han att någon i Vita Huset hittade på det där om påven?"


Själv anser jag att den som menar att engelskan skulle vara ett bättre språk än svenskan, eller vilket språk det vara må, inte har alla höns hemma som inte fattar att den inställningen bottnar i det enkla faktum att engelska för närvarande råkar vara ett högstatusspråk. Hade Thente levt för tvåhundra år sedan skulle han ha tyckt att franskan var överlägsen svenskan. Jag instämmer med Ingemar Unge i att det svenska liket lever - sen får både påvar och björnar skita i skogen bäst dom vill.


Läs Jonas Thentes text här och Ingemar Unges här.

Susanne L-A


Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 juni 2009 12:44


(Denna text - lätt redigerad -  är hämtad från Språkrådets webbplats)


Liber, förlaget bakom Språkrådets skrivregler, har nu börjat sälja boken som webbversion med fleranvändarlicens.


Svenska skrivregler som webbversion ger framför allt utökade sökmöjligheter. Det finns en speciell sökfunktion, och orden i registret och rubrikerna i innehållsförteckningen är länkade till respektive avsnitt. Med fleranvändarlicensen blir webbversionen särskilt lämpad för organisationer och företag som vill erbjuda skrivreglerna som en gemensam resurs för medarbetarna.

Gå till Libers webbportal och sök efter "Svenska skrivregler"!


Vill du veta mer om innehållet i Svenska skrivregler, kan du läsa mer på bokens egen webbavdelning på Språkrådets webb.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 25 juni 2009 19:52


 

Den 1/7 träder den nya språklagen i kraft. Det är utmärkt, men vad kommer språklagen att vara värd i praktiken? I en språkspalt, ”Blir den nya språklagen bara tom retorik?”, i Svenska Dagbladet den 16/5 2009 skrev Olle Josephson:


Det stora frågetecknet gäller lagens efterlevnad. Blir språklagen bara retorik? Oroande tecken finns; jag ska bara ta ett litet men symboliskt exempel. Skickar man e-post till till det svenska regeringskansliet måste adresserna skrivas på engelska: culture.ministry.se. I snart tio år har språkvårdarna påpekat för regeringen att den måste gå att nå på svenska. Inför onsdagens riksdagsdebatt har socialdemokraterna motionerat om svenska adresser. Motionen avslås därför att regeringskansliet 2010 ska börja utreda sin e-post och då kanske överväger språkvalet. 


Tio år för en svensk e-postadress! 'Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.' Jag ger regeringen en vecka. Kan man inte nå den på svenska den 8 juli 2009, så JO-anmäler jag.”

 

Regeringens användning av enbart engelskspråkiga e-postadresser är unik. Förutom den svenska regeringen är det veterligen bara den brittiska och den irländska regeringen, som gör det i Europa. Den danska, finländska och norska regeringen använder sina nationalspråk. Språkförsvaret tillhör också dem som har kritiserat detta beteende, både hos den nuvarande och den föregående regeringen. Bl.a undertecknad skrev ett längre brev den 29/5 2005 till kulturutskottet, i vilket jag också kommenterade olika bortförklaringar från politiskt sakkunniga vid olika departement. Så sent som i år uttryckte Språkförsvaret sitt stöd till en socialdemokratisk riksdagsmotion:


I den socialdemokratiska motionen av Leif Pagrotsky m.fl förespråkas bl.a att regeringskansliet ska överge användandet av enbart engelskspråkiga e-postadresser, att dialekterna ska främjas och att det ska ske en skyndsam översyn av svenskundervisningen i utlandet. Detta stöder vi givetvis. När det gäller e-postadresserna, har Språkförsvaret vid upprepade tillfällen kritiserat både den förra socialdemokratiska regeringen och den nuvarande regeringen för det envisa fasthållandet vid engelskspråkiga dylika”. ( Inför riksdagens behandling av förslaget till språklag - "Språk för alla" - brev till samtliga riksdagsledamöter den 15/4 2009)


Man undrar naturligtvis vilket som är det egentliga motivet till varför regeringskansliet vägrar använda svenskspråkiga e-postadresser. Vill regeringen vänta ut ett språkbyte i Sverige till engelska? Tycker regeringen att det är märkvärdigt med e-postadresser på engelska? Ett tecken på intelligens och bildning? Har regeringsledamöterna ingen talan gentemot de politiskt sakkunniga, statstjänstemännen – eller IT-teknikerna? Hittills har det saknat praktisk betydelse, om det suttit en socialdemokratisk eller borgerlig regering vid makten.


Olle Josephsons löfte – eller hot om så vill - att JO-anmäla regeringen den 8 juli, om den då inte kan nås via svenskspråkiga e-postadresser, borde inspirera andra till motsvarande handlingar. Det är som sagt var viktigt att testa språklagen i praktiken.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 juni 2009 14:01


P1:s program Språket gör ett uppehåll i sommar, men det finns ändå möjlighet att lyssna på ett antal repriser. Schemat för sommaren, som är hämtat från Språkrådet, ser ut så här:

24/6 och 25/6: Jämtska – språk eller dialekt? I några delar av Sverige talar man en dialekt som skiljer sig så starkt från svenskans grammatik och ordförråd att man mycket väl kan kalla den ett eget språk. Jämtlänningen Bo Oscarsson helst vill kalla sitt modersmål för jamska. Han har skrivit både ordbok och grammatik för jamskan och berättar om några egenheter.

1/7 och 2/7: Hur säger du smör? I Västsverige, runt Göteborg, åker dialektforskare ut och spelar in ungdomars tal. Vid Dialekt-, ortnamns- och folkminnesarkivet i Göteborg forskar man i hur de gamla landsbygdsdialekterna påverkas av närheten till en storstad.

8/7 och 9/7: Flerspråkiga barn – hur gör man? Fyra-årige Danilo i Sundbyberg talar tre språk hemma: spanska med mamma, serbiska med pappa och dessutom svenska när alla tre samtalar. Kamilla György-Ullholm vid centrum för tvåspråkighetsforskning vid Stockholms universitet ger tips till föräldrar.

15/7 och 16/7: Jojkens dialekter. Jojken har kallats samernas ljudande folksång, och finns många sätt att lyssna på och studera jojker. Krister Stoor, lektor i samiska vid Umeå universitet, berättar att man ofta kan urskilja dialektala drag i jojken, precis som inom de talade samiska dialekterna, men att även individen sätter sin prägel.

22/7 och 23/7: Bästa sättet att lära sig läsa? Skolorna runt om i Sverige tillämpar en mängd olika metoder för att lära barnen läsa. Men finns det någon läsinlärningsmetod som är den dokumenterat bästa?

29/7 och 30/7: Var Karl-Oskar först med ”kidsen”? Veckans program reder ut bakgrunden till flera populära ord och uttryck och då kommer Åsa-Nisse, frikyrkans vokabulär och sedan länge försvunna tekniska prylar med i samtalet.

5/8 och 6/8: Karaoke och kakofoni – hur ska det låta? Uttalsfrågor kan man förenas kring, men också träta om. I veckans program talar vi om det svåra r-ljudet som låter på så många olika sätt och om u-ljudet som vi är ensamma om i Sverige och Norge. Vi diskuterar också förhållandet mellan stavning och uttal och några underliga importer: vad gör det tyska ü-et i müslin och hur låter karaoke?

12/8 och 13/8: En skur av prepositioner. Veckans program handlar helt och hållet om prepositioner, de små orden vi ofta blir oense om. Hur viktiga är de, egentligen? Lars-Gunnar Andersson diskuterar prepositioner i nya sammanhang och uttryck, liksom lokala och utmönstrade prepositioner.


Mer kan du läsa på Språkets webbsida!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 juni 2009 23:17


Lotta Olsson på DN har startat en kampanj för att rädda svenska ord. I ingressen till hennes artikel idag heter det: 

"I ett upprop uppmanade hon oss alla att adoptera ett ord eller ett uttryck - och lova att använda det i dagligt tal. Gensvaret blev enormt."


Läs vidare i hennes artikel!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)


I ”Den nya skollagen – för kunskap, valfrihet och trygghet” (Ds 2009:25) föreslås att modersmålsstöd och modersmålsundervisning regleras i lag. I förslaget sägs att skola och förskola ”ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att både utveckla det svenska språket och sitt modersmål”. Elever ska erbjudas modersmålsundervisning om språket är elevens dagliga umgängesspråk i hemmet och eleven har grundläggande kunskaper i språket. De som talar ett nationellt minoritetsspråk ska erbjudas modersmålsundervisning även om språket inte är det dagliga umgängesspråket i hemmet.


Förslaget till ny skollag har tagits fram av en arbetsgrupp på Utbildningsdepartementet. Den nya skollagen innebär att regleringar som i dag finns i olika lagar och förordningar samlas på ett ställe. Förslaget skickas ut på remiss till cirka 140 remissinstanser. Remissvaren ska vara inkomna till Utbildningsdepartementet senast den 1 oktober 2009.


Läs mer om förslaget på regeringen.se.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 juni 2009 21:51


I ett föregående inlägg berättade jag om en lista på vetenskapliga tidskrifter, i vilka publicering skulle belönas för danska universitet, som Vetenskapsministeriet i Danmark hade tagit fram och sedan försökt smussla undan, men som upphittats av Sprogmuseum.dk. Peter Bakker hade sedan utifrån denna lista brutit ut de språkrelaterade tidskrifterna och sammanställt en förteckning.


När jag läste denna förteckning, slog det mig att det saknades lingvistiska tidskrifter på spanska, portugisiska och ryska, för att inte tala om kinesiska, japanska och arabiska. Eftersom spanska är det enda av dessa språk, som jag har vissa kunskaper i, gjorde jag en sökning med Google på spanska. Sökord: "revistas lingüistas". Jag fann åtminstone fyra lingvistiska tidskrifter, d.v.s de fyra första  - de två övriga tycks också innehålla artiklar om lingvistik. Jag kan inte bedöma tidskrifternas vetenskapliga kvalité. Det finns säkert fler tidskrifter, om man undersöker saken närmare. Detta bör i så fall ske genom att till exempel kontakta nedanstående tidskrifter, Cervantes Institutet eller konsultera en länksamling som denna.


Här är i varje fall de tidskrifter jag hittade:


Revista de Lingüística Teórica y Aplicada
Revista de Investigación Lingüística
Revista Nebrija de Lingüística Aplicada a la Enzeñanza de las Lenguas

Lingüista Española Actual

Pensamiento y Cultura

Thesauros


 Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1 2 3 4 5
6
7
8
9
10
11 12 13
14
15 16 17
18
19 20 21
22 23 24 25
26
27
28
29
30
<<< Juni 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se