TT, Tidningarnas Telegrambyrå, har en sammanställning med skrivregler för sina skribenter. Där finns en rubrik, "Svengelska" med föredömliga råd. Det övergripande rådet är att inte använda engelska ord när det finns svenska motsvarigheter. Det finns t ex en lista med engelska uttryck som bör undvikas och vilka ord som bör skrivas istället för dem. T ex bör man undvika boom, controller, fast food och van och skriva uppgång, styrekonom, snabbmat och skåpbil istället. Föredömligt som sagt, men det är förstås inte säkert att alla som skriver TT-artiklar alltid tänker på att följa reglerna. TT skriver själv att reglerna i stor utsträckning följs i press, radio, tv och internet i Sverige. Dessvärre tycker jag inte man kan hålla med om det... inte vad gäller reglerna om att undvika svengelska i alla fall. Kvällstidningsjournalister är ett skräckexempel, men även i radio och tv hör man ofta onödig engelska. Senast nu ikväll hörde jag  en programledare i svt fråga en person: "Känner du dig som en spokesperson för...."!

TTs språkregler finns här

Susanne L-A

Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Som vi berättade i ett tidigare inlägg skickade Grænseforeningen i Danmark  den 19/4 iväg ett brev till toppkandidaterna i alla partier i Danmark inför valet till EU-parlamentet den 7/6. Ett antal EU-parlamentariker eller - kandidater har också kommenterat brevet. Se denna sammanställning!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dokumentärfilmen "The Linguists"  kan nu ses i sin helhet, en timme och fyra minuter, på filmkanalen Babelgum (sök på "linguists"). Fler filmer om den pågående språkdöden förtecknas för övrigt på denna sida.

"The Linguists” följer två amerikanska språkforskare, David Harrison och Gregory Anderson, på besök hos talare av tre hotade språk: chulym, ett turkiskt språk i sydvästraSibirien; sora, ett munda-språk, som talas av 200000 – 300000 människor i den indiska delstaten Orissa; och kallawaya, ett ”hemligt” språk, som används av helare bland quechea-talande i Bolivia.

Vissa kritiker menar att de båda språkforskarna fokuserar alltför mycket på sig själva. Läs mera på Språkmuseets blogg!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Grænseforeningen i Danmark skickade den 19/4 ett brev till toppkandidaterna i alla partier i Danmark inför valet till EU-parlamentet den 7/6. Brevet inleds med påpekandet att:

"Danskerne i EU-systemet bruger deres modersmål langt mindre end de fleste andre nationaliteter. Til eksempel bruger Danmark kun en tredjedel af det beløb, Sverige gør, på tolkning."

Läs hela brevet här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Sverige har blivit en fackspråklig resurs rikare. Den 19 mars öppnades Rikstermbanken – Sveriges nationella termbank, fritt och gratis tillgänglig på nätet. Vad innehåller den i dag och hur har den använts sedan den öppnades? Terminologicentrum TNC, som har byggt upp Rikstermbanken med medel från Näringsdepartementet, bjuder in till ett frukostseminarium. Läs vidare i inbjudan!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Detta är ett utdrag ur en motion 2007/08:U12, som Miljöpartiet inlämnade den 27 mars 2008 och som Språkförsvaret har missat:

"Regeringen skriver på s. 19 att regeringen anser att dess ”informations- och samrådsskyldighet har uppfyllts” bl.a genom ”skriftliga underlag till EU-nämnden inför rådsmöten”. Det är förvisso sant att det varit skriftliga underlag, men precis som vi från Miljöpartiet tidigare fört fram vill vi betona att underlaget inte alltid är på svenska. Tvärtom är underlagen ofta på engelska. Vi anser inte att det är godtagbart att det material som tillsänds EU-nämnden inför kommande ministerråds­möten i så stor utsträckning enbart är på engelska eller, i vissa fall, på franska. Vi menar att detta är oacceptabelt, inte minst ur demokratisk synvinkel.

Språkkunskaper ska inte utgöra ett kriterium för möjligheten att utöva sin kontrollmakt som folkvald och för att kunna påverka regeringens agerande i EU-arbetet. Även för den som behärskar engelska i någorlunda hög grad utgör de enorma textmassorna (som EU-nämnden oftast får samma vecka som EU-nämnden har möten) en svårighet, då det till största delen handlar om ett komplicerat och rättsligt språk där det är viktigt att man även kan förstå detaljerna för att korrekt kunna bedöma de frågeställningar som behandlas. Det faktum att EU-dokument också ofta är fyllda med en EU-jargong och svårbegripliga formuleringar gör det inte heller lättare att begripa texterna.

Vi inser naturligtvis att det inte är regeringen som kan lastas för EU:s otillräcklighet på området, men efterlyser ett mer aktivt agerande från regeringens sida för att åtgärda problemet eftersom situationen inte är tillfredsställande och inte har så varit alltsedan Sverige blev medlem i EU."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

I två artiklar har nu GD skrivit om den nya filmen ”The Reader”. Inte en rad om att den bygger på en bok av en tysk författare, eller att den finns som mycket populär bok, först på tyska, sedan på svenska i bortåt tio år. I stället verkar den goda idén komma direkt från Hollywood.

Så fungerar det anglosaxiska kulturskynket i Sverige numera. Filmer och musik på andra språk än engelska finns knappt. Först när det är på engelska ”räknas” det. Vi förlorar värdefulla kulturimpulser på detta sätt.

Titeln ”The Reader” täcker originaltiteln dåligt: den heter ”Der Vorleser” på tyska, eller ”Högläsaren” på svenska. Engelska titlar uttrycker inte alltid mer.

Jag undrar vad de engelskinspelade filmerna med Kenneth Branagh som kommissarie Wallander i Ystad kommer att heta i Sverige när de kommer. På svenska? Knappast.

Olle Käll,

Gävle

Texten också publicerad som insändare i Gefle Dagblad den 29/4 2009 och under rubriken "Så förlorar Sverige värdefulla kulturimpulser" i Arbetarbladet den 28/4 2009.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Språkrådet berättade den 30/4 att det hela tiden dyker upp nya översättningstjänster på marknaden, varav många av dessa  inriktas på speciella tillämpningsområden. De flerspråkiga ordlistorna blir också fler och fler - läs mera här!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)