Språklagen

1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till

språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.

2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.

3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.

4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.

7 § De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.

9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.

10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordisktspråk. När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.

11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.

13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.

Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.

14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska

1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och

2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.

15 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.

****

Språklagen kan också laddas ner i pdf-format härifrån.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Pressmeddelande från nätverket Språkförsvaret)

Regeringens Globaliseringsråd säger i ett pressmeddelande den 25 maj att man förordar engelska från första klass i skolan för att stärka konkurrenskraften.

Det finns ingen forskning som säger att elever i den svenska ungdomsskolan kommer längre i sin behärskning av engelska än vid en senare start, som idag normalt sker i årskurs 3 eller 4. Forskning visar i stället att det som är avgörande för ungdomars engelskkunskaper är deras eget intresse och användande på fritiden. Svenska grundskoleelever och gymnasieelever ligger redan väl till i internationella kunskaper i engelska utan att tiden behöver utökas i skolan.

 Förslaget medför enbart att engelskans status i Sverige ytterligare stärks, något som visat sig vara ett problem för svenskan inom bl.a högre undervisning, och som föranlett den av riksdagen nyligen beslutade språklagen den 20 maj.

En ytterligare betoning på engelska i Sverige är dessutom kontraproduktiv vad gäller svenska ungdomars minskade intresse att studera utomlands. Detta hänger samman med ett minskat intresse för andra språk än engelska i Sverige. Här har den ensidiga fixeringen på engelska som enda internationella språk varit en bidragande orsak. En höjd status för engelskan i skolan riskerar att ökar problemen för både svenskan och andra språk.

Språkförsvaret förordar i stället en skola där inte enbart engelskan ses som en nyckel till goda internationella kontakter. De flesta bilaterala kontakter fungerar bäst utan omvägen över engelskan.

Språkförsvaret den 26 maj 2009 

genom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)