Alla inlägg under maj 2009



Det händer att svenska politiker och tjänstemän är mer öppenhjärtiga i intervjuer, som ska publiceras i utländsk press, än om de intervjuades för en svensk publikation. Förmodligen tror de att ingen, eller ytterst få, i Sverige kommer att läsa intervjun. Det är möjligt att den intervju som Henrik Selin, kulturråd vid den permanenta svenska representationen till EU i Bryssel, gav till Norges EU-delegation den 17/4 faller in under denna kategori. Han sade bland annat:


Dersom alle behersket engelsk utmerket ville det bli mindre byråkrati og mer flyt i saksgangen. Det er en meget pragmatisk tilnærming til språkbruken, og det er klart det er sterke følelser knyttet til saken, men man må ta et verdivalg innad i EU. Med de forventede medlemslandsutvidelsene, kan det fort gå meget med både tid og ressurser på tolkning. En mulighet kunne være å sette en grense for på hvilket nivå man skal bruke simultantolking og oversettelse. For eksempel på toppmøter er lederne tunge symboler for sitt land, og dermed er det viktig og naturlig at de kan snakke sitt morsmål. Her kunne det være naturlig å trekke grensen, sier Selin.” 


”Om alla behärskade utmärkt engelska…”. Det är inget krav från EU:s sida att alla politiker i EU ska behärska utmärkt engelska. Det finns 23 officiella och likställda språk, däribland svenska. Tre språk väger tyngre än andra, eftersom de mer än andra används vid utarbetande av ursprungsdokument, det vill säga framför allt engelska, i viss utsträckning franska och i mindre utsträckning tyska. Dessa tre språk används också som lingua franca i den ordningen vid mindre och mer informella sammankomster.

 

Selin är också bekymrad över att det kan gå åt ”både tid och resurser åt tolkning”. Om ser till resurser – läs: ekonomiska resurser – tycks detta av någon anledning särskilt bekymra vissa svenska och danska EU-företrädare. Men fortfarande torde korna, ja, just det korna, i EU kosta mer per EU-medborgare och år än EU:s  tolknings- och översättningskostnader utslaget per medborgare och år.


Ministerrådets tolkningssystem bygger på att rådets arbetsgrupper delas in i tre kategorier, c:a 20 grupper med full tolkning, c:a 50 grupper utan tolkning (d.v.s. oftast engelska och franska) och c:a 80 grupper, där medlemstaterna får begära och betala för passiv eller aktiv tolkning (s.k. Request and Pay, RP). Jag tolkar Selin som att han vill avskaffa den tredje kategorin, vilket naturligtvis skulle tvinga fram mer användning av engelska.


II.



Selin säger också i samma intervju:


”Når det er sagt er det også ulemper ved for eksempel å bruke simultantolkning, og det tenker man kanskje ikke ofte over. For det første må alle andre ha tolk når jeg velge å snakke svensk, og dermed mister jeg mye av den umiddelbare kontakten med de andre møtedeltagerne. Det nytter ikke med gestikulering for å understreke et poeng dersom budskapet ikke kommer fram til tilhørerne før flere sekunder etterpå. For det andre må man være meget bevisst på egen språkbruk. Man må formulere seg nøytralt, ikke prate for fort, ikke spøke og ikke bruke uttrykk som blir helt feil når de oversettes direkte. Det er nesten som å ringe til 27 personer samtidig og det er ikke alltid like lett, konstaterer Selin.” 


Jag vet inte om detta är ”clear as korvspad”, för att citera en känd svensk företagsledare. Även om Selin skulle tala engelska, finns det väl en risk för att många, kanske de flesta av deltagarna, skulle begära tolkning av hans engelska till sitt modersmål? När Anders Borg på sitt första möte för EU:s finansministrar talade engelska liksom den brittiska och irländska finansministern, utnyttjade Anders Borg säkert tolkning när han lyssnade på den tyska, franska, italienska, spanska etc. finansministern och eventuellt vice versa.

 

Menar Selin att man inte behöver tala neutralt på sitt första främmande språk – i det här fallet engelska – utan att man kan prata fort, skämta och använda svåra uttryck, exempelvis idiom?

 

Jag har ingen egen erfarenhet av att tolkas till många språk samtidigt. Däremot har jag tolkats, både av amatörtolkar och professionella tolkar, från ett språk åt gången: från svenska till ett annat språk eller från engelska till ett annat språk. Fördelen med tolkning, speciellt om man inte utgår från ett färdigskrivet manuskript, är att man hinner tänka, och eventuellt justera vad man kommer att säga härnäst, medan tolken översätter.

 

Selin antyder at man istedenfor å bruke penger på oversettelsestjenester kunne man brukt en del av pengene på intern opplæring av EU-ansatte i et eller to offisielle EU-språk.”


Här ställer Selin ”att använda pengar på översättningstjänster” emot upplärning av EU-tjänstemän i ett eller två officiella EU-språk (av alla 23?). I en motion till riksdagen från 2008 av Miljöpartiet heter det: ”Vi anser inte att det är godtagbart att det material som tillsänds EU-nämnden inför kommande ministerråds­möten i så stor utsträckning enbart är på engelska eller, i vissa fall, på franska.” Selin har ett inskränkt tjänstemannaperspektiv. Drar Sverige ner på översättningstjänsterna kommer det direkt att få konsekvenser för de folkvaldas möjligheter att snabbt sätta sig in i viktiga dokument. Eller ska det vara ett krav av att de riksdagsledamöter som sitter i EU-nämnden också ska vara duktiga i engelska och franska?


Det finns tydligen en uppenbar risk för den som är verksam inom EU att denne snart glömmer bort vem han/hon egentligen representerar utan i stället går helt upp i sin ”nya värld”! Det intressanta är också i vilken utsträckning Selins uppfattningar har uppbackning uppifrån, det vill säga från regeringskansliet och utrikesdepartementet. Jag tror inte att han är ute och cyklar helt på egen hand. 


Per-Åke Lindblom



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Språkförsvaret skickade den 5/4 ett rundbrev till de svenska partiernas toppkandidater inför valet till EU-parlamentet, varvid vi efterfrågade deras inställning till svenskans ställning inom EU. Parallellt skickade Grænseforeningen en uppmaning till alla danska partiers toppkandidater om att de skulle verka för att säkra användningen av nationalspråken i EU, särskilt det danska språket. Det är inte fråga om en medveten, samordnad aktion, utan ett resultat av slumpen, vilket ändå visar att man kan tänka i liknande banor tvärs över gränsen. Flensborg Avis, danskspråkig tidning på andra sidan gränsen, d.v.s i Schleswig-Holstein, berättade den 12/5 om dessa båda initiativ:


 ”For knap en måned siden sendte Grænseforeningen en opfordring til alle danske partiers spidskandidater ved det kommende Europa-Parlamentsvalg. Opfordringen lød på, at de både i ord og handling skal sikre bevarelsen og vilkårene af de nationale europæiske sprog for at få bremset den triste udvikling, at danske EU-ansatte i alt for høj grad fravælger tolkningen til dansk i EU-arbejdet.  


- De politiske partiers spidskandidater til Europa-Parlamentsvalget skal klart tilkendegive, at de vil arbejde for og efterleve, at alle danskere i EU-systemet - både politikere og embedsmænd - skal bruge dansk tolkning i det daglige arbejde, lød opfordringen fra Finn Slumstrup, der er formand i Grænseforeningen. Grænseforeningens opfordring får en noget blandet modtagelse hos politikerne. Jens Rohde, der er spidskandidat for Venstre til Europa-Parlamentsvalget, vil ikke være med til at påtvinge embedsmænd en tolk, hvis de selv mener, det er bedst at tale direkte. Socialdemokraternes spidskandidat, Dan Jørgensen, er mere i tvivl. På den ene side mener han, at det er vigtigt, at der er tolke til rådighed, men på den anden side er tolkning også dyrt.


 - Så hvis embedsmændene ikke mener, der er brug for tolkning, er det fint, vi kan spare skatteyderne for den udgift, siger han. Grænseforeningens initiativ har dog vundet stor opbakning i nabolandet Sverige. Brevet til de danske spidskandidater er nemlig blevet lagt på svenske Språkförsvarets hjemmeside. For parallelt med Grænseforeningens initiativ har den svenske tværpolitiske forening henvendt sig til de svenske kandidater til Europa-Parlamentet og bedt dem forholde sig til, at der bestilles mindre og mindre tolkning på svensk, mens engelsk i stigende grad erstatter svensk som arbejdssprog. Hele problematikken blev sat i gang på baggrund af rapporten "Sprog til tiden" fra regeringens sprogudvalg. Her kan man læse, at det enkelte land får en pulje til finansiering af tolkning, og at den del af pengene, der ikke bruges til tolkning, kan anvendes til at finansiere de delegeredes tjenesterejser i forbindelse med arbejdet i EU. Ordningen har vist et fald i efterspørgslen på dansk tolkning.


- Det er et direkte angreb på det danske sprog , at danskere i EU-systemet i vid udstrækning fravælger vort eget sprog og tolkning i vigtige forhandlinger, men bevidst og af egen drift nøjes med engelsk, siger Finn Slumstrup.”


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)



Språklagen


Lagens innehåll och syfte


1 § I denna lag finns bestämmelser om svenska språket, de nationella minoritetsspråken och det svenska teckenspråket. Lagen innehåller även bestämmelser om det allmännas ansvar för att den enskilde ges tillgång till

språk samt om språkanvändning i offentlig verksamhet och i internationella sammanhang.

2 § Syftet med lagen är att ange svenskans och andra språks ställning och användning i det svenska samhället. Lagen syftar också till att värna svenskan och den språkliga mångfalden i Sverige samt den enskildes tillgång till språk.

3 § Om en annan lag eller en förordning innehåller någon bestämmelse som avviker från denna lag, gäller den bestämmelsen.


Svenska språket


4 § Svenska är huvudspråk i Sverige.

5 § Som huvudspråk är svenskan samhällets gemensamma språk, som alla som är bosatta i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden.

6 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas.



De nationella minoritetsspråken



7 § De nationella minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.

8 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja de nationella minoritetsspråken.



Det svenska teckenspråket



9 § Det allmänna har ett särskilt ansvar för att skydda och främja det svenska teckenspråket.



Språkanvändningen i offentlig verksamhet


10 § Språket i domstolar, förvaltningsmyndigheter och andra organ som fullgör uppgifter i offentlig verksamhet är svenska. I annan lag finns särskilda bestämmelser om rätt att använda nationella minoritetsspråk och annat nordisktspråk. När det gäller skyldigheten för domstolar och förvaltningsmyndigheter att anlita tolk och att översätta handlingar finns det särskilda bestämmelser.

11 § Språket i offentlig verksamhet ska vara vårdat, enkelt och begripligt.

12 § Myndigheter har ett särskilt ansvar för att svensk terminologi inom deras olika fackområden finns tillgänglig, används och utvecklas.



Svenskan i internationella sammanhang


13 § Svenska är Sveriges officiella språk i internationella sammanhang.

Svenskans ställning som officiellt språk i Europeiska unionen ska värnas.


Den enskildes tillgång till språk


14 § Var och en som är bosatt i Sverige ska ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda svenska. Därutöver ska

1. den som tillhör en nationell minoritet ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda minoritetsspråket, och

2. den som är döv eller hörselskadad och den som av andra skäl har behov av teckenspråk ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda det svenska teckenspråket. Den som har ett annat modersmål än de språk som anges i första stycket ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.



15 § Det allmänna ansvarar för att den enskilde ges tillgång till språk enligt 14 §.



Denna lag träder i kraft den 1 juli 2009.


****

Språklagen kan också laddas ner i pdf-format härifrån.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 26 maj 2009 12:01


(Pressmeddelande från nätverket Språkförsvaret)


Regeringens Globaliseringsråd säger i ett pressmeddelande den 25 maj att man förordar engelska från första klass i skolan för att stärka konkurrenskraften.


Det finns ingen forskning som säger att elever i den svenska ungdomsskolan kommer längre i sin behärskning av engelska än vid en senare start, som idag normalt sker i årskurs 3 eller 4. Forskning visar i stället att det som är avgörande för ungdomars engelskkunskaper är deras eget intresse och användande på fritiden. Svenska grundskoleelever och gymnasieelever ligger redan väl till i internationella kunskaper i engelska utan att tiden behöver utökas i skolan.


 Förslaget medför enbart att engelskans status i Sverige ytterligare stärks, något som visat sig vara ett problem för svenskan inom bl.a högre undervisning, och som föranlett den av riksdagen nyligen beslutade språklagen den 20 maj.


En ytterligare betoning på engelska i Sverige är dessutom kontraproduktiv vad gäller svenska ungdomars minskade intresse att studera utomlands. Detta hänger samman med ett minskat intresse för andra språk än engelska i Sverige. Här har den ensidiga fixeringen på engelska som enda internationella språk varit en bidragande orsak. En höjd status för engelskan i skolan riskerar att ökar problemen för både svenskan och andra språk.


Språkförsvaret förordar i stället en skola där inte enbart engelskan ses som en nyckel till goda internationella kontakter. De flesta bilaterala kontakter fungerar bäst utan omvägen över engelskan.



Språkförsvaret den 26 maj 2009 


genom

Per-Owe Albinsson/Olle Käll/Per-Åke Lindblom/Hillo Nordström/Arne Rubensson

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 25 maj 2009 21:06


 

Språkförsvarets blogg har tidigare uppmärksammat den broschyr, ”Språk.Världens grej!”, som Fortbildningsavdelningen för skolans internationalisering vid Uppsala universitet har gett ut. I detta sammanhang skulle jag speciellt vilja rekommendera Sigbrit Frankes artikel ”Varför läsa andra främmande språk än engelska?”. Hon skriver bl.a.:


 ”Att man kunde välja mellan språk bidrog dock till att en mycket destruktiv tanke slog rot: ett tillvalsämne är också per definition ett frånvalsämne. Tanken återspeglas även i Gymnasieutredningens betänkande (anm. - min länkning) som nyligen presenterats med den lovande titeln Framtidsvägen. För blivande tekniker tycks dock vägen för framtiden bara gå till anglosachsiska länder. Detsamma gäller i viss mån även ekonomerna. Om förslagen gå igenom blir ett andra främmande språk inte obligatoriskt på det tekniska programmet och inom det ekonomiska programmet bara under det första året. Tillvals-/frånvalstanken har också inneburit att elever bytt ut det främmande språk de först valt med ett nytt, ofta ett nybörjarspråk. Den olyckliga konsekvensen är ytlighet. Kanske medicinen är att åter och genomgående göra ett främmande språk obligatoriskt med innebörden att det är fråga om ett och samma språk, ett språk som eleven förväntas fördjupa sig i. Ingen väljer bort historia eller biologi. Det är nämligen omöjligt med den självklara plats sådana ämnen har i timplanen. Varför ska det då vara möjligt med frånval av det tillvalda främmande språket (sid. 18)?” 


När jag gick i realskolan och gymnasiet, läste vi tre obligatoriska främmande språk, engelska, tyska och franska. Den som gick latinlinjen läste dessutom latin och/eller grekiska. Jag kan inte erinra mig att någon gnällde över att vi var tvungna att läsa tre främmande språk. För övrigt dröjde det inte länge förrän jag kände mig tacksam för detta tvång.

 

I Sverige öppnade man successivt för möjligheten att välja bort tyska och franska, samtidigt som engelskans ställning steg för steg har stärkts. Ju flera språk man har kunnat välja att läsa vid sidan av den obligatoriska engelskan, tyska, franska, spanska, italienska, ryska etc., desto starkare har engelskans ställning blivit. När man tog bort de båda betygen i svenska, degraderades också svenskämnet i förhållande till engelskan. Nu vill Globaliseringsrådet dessutom införa engelska fr.o.m första klass i grundskolan.

 

Den mest extrema tillvals-/frånvalstanken hittar vi typiskt nog i USA, där highschool-eleverna också kan välja om de överhuvudtaget ska läsa ett främmande språk eller inte. Resultatet är att två tredjedelar av eleverna väljer att inte läsa något främmande språk alls. Majoriteten av de som ändå väljer att läsa ett främmande språk väljer att studera spanska av naturliga skäl.

 

Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 maj 2009 22:58



Onsdagen den 10 juni kl. 14.00 - 16.00 kommer ett språknätverk, "Ja til sprog", att lanseras i Europakommisionens lokaler, Gothersgade 115, København K.. Ur inbjudan:


"Det sproglige lavvande er over os. Vi er langsomt, men sikkert ved at reducere Danmark til en nation af dansk- og engelsktalende – at best, so to speak. Derfor kalder vi nu til oprør mod sprogdøden i Danmark. Vi vil have sat sprog – både dansk, engelsk og andre fremmedsprog – øverst på dagsordenen.


Vi lancerer derfor et sprognetværk, hvor vi vil forene alle gode kræfter, som ønsker at fremme sprog i Danmark. Uanset om du er sproglærer, forsker, diplomat, oversætter, arbejder med eksport, er politiker eller har en almen kærlighed til sprog, er du meget velkommen i netværket ”Ja til sprog”.


Netværket favner bredt – fordi det sproglige lavvande rammer bredt: i folkeskolen, på ungdomsuddannelserne, på de videregående uddannelser og i arbejds- og kulturlivet."


Läs mer på Sprogmuseets blogg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2009 21:13


Språkförsvaret har idag lagt ut riksdagens debatt om "Språk för alla - förslag till språklag" och den om "Lag om nationella minoriteter och minoritetsspråk m.m." från den 20/5 på sin webbplats.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 maj 2009 15:52


Expressen brukar genomföra olika språktester på sin webbplats. Den senaste handlar om chattspråket. Man kan faktiskt svara rätt på alla tio frågor om man använder den berömda uteslutningsmetoden. DD?


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Språkrådet och Språktidningen har publicerat nyordslistan för 2016. Vilket av dessa ord har störst chans att överleva och fortsätta att användas?
 annonsblockerare
 blåljuspersonal
 det mörka nätet
 egenanställningsföretag
 enkortsdator
 fomo
 frågestrejka
 förstärkt verklighet
 gigekonomi
 influerare
 korsspråkande
 lånegarderob
 matsvinnsbutik
 mukbang
 pappafeminist
 poke
 preppare
 samlarsyndrom
 ställa frågor
 uberisering

Fråga mig

103 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
        1 2 3
4 5 6 7 8
9
10
11
12
13 14 15 16 17
18 19 20 21
22
23
24
25 26 27
28
29
30
31
<<< Maj 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se