Alla inlägg den 21 april 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2009 11:52



I ett inlägg på Språkmuseets blogg den 9/3 skriver Jens Normann Jørgensen om begreppet "parallellspråkighet":


"Ensretningen ytrer sig også i myndighedernes helt uovervejede leflen for engelsk. Kulturministeriets sprograpporter og politikernes udsagn har som det store trylleord "parallelsproglighed”. Argumentet for dette begreb er, at man vil sikre dansk som et "kultursprog” på linje med engelsk - men præcis derved ophøjer politikerne engelsk til en uberettiget høj status i sprogsamfundet Danmark. Det sker på bekostning af to grupper af sprog. Den første gruppe er de øvrige skolesprog, tysk, fransk, russisk, spansk osv. De unge bortvælger i hobetal disse sprog på ungdomsuddannelserne, og Handelshøjskolen i København opgiver at tilbyde studier i disse sprog. Heri ser vi en del af baggrunden for EU’s kritik af skolesystemet i Danmark. Den anden gruppe af sprog, som taber ved ophøjelsen af engelsk til semi-officielt sprog i Danmark, er oldgamle kultursprog som kinesisk, hindi, arabisk og tyrkisk. Regeringen og socialdemokraterne har jublende blokeret for, at børn med disse sprog som modersmål får lejlighed til gennem skolegang at udvikle dem, så den samlede sprogbeherskelse i landet ville blive forstærket."


Medlemmar i Språkförsvaret har tagit upp en liknande kritik mot begreppet i "Förslag till språkpolitik för den svenska högskolan".


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 21 april 2009 10:07


Victor Z. Hahn skriver i Lundagård den 24/2 om den fria rörlighetens baksida, eller negativa konsekvenser, inom den högre utbildningen i Sverige:


"Det lustiga är att folk skriker efter protektionistiska lösningar inom industrin men fortsätter att värna den fria rörligheten inom den enda sektor där behovet av restriktioner är akut. Inom sektorn för högre utbildning har fri rörlighet länge setts som något av en självklarhet. Åtminstone så har tesen att fri rörlighet – för studenter, forskare, lärare – är någonting önskvärt, länge betraktats som självklar av såväl politiker, tjänstemän på Utbildningsdepartementet som representanter för våra universitet och högskolor. Det har hetat att mångfalden berikar studiemiljön och skapar en idealisk grogrund för vår framtida toppkompetens. Riskerna för att den här extrema formen av social och kulturell pluralism inom akademin även skulle kunna ha vissa negativa sidoeffekter har ansetts obefintliga. Målet att maximera rörligheten mellan universiteten och högskolorna, åtminstone i Europa, uppnåddes i stort sett i och med genomförandet av Bolognaprocessen förra året.
För två veckor sedan publicerade Högskoleverket en analys av hur de svenska universiteten och högskolorna presterat under läsåret 2007/08. Av den framkom att mer än tre av fem studenter som påbörjade sin masterutbildning i Sverige under den perioden var inresta från andra länder. Bortsett från Blekinge Tekniska Högskola där 99 procent av masterstudenterna är inresta är Lund det lärosäte med störst andel utländska masterstudenter. I Lund läser fler utländska masterstudenter än vad det finns masterstudenter totalt i Uppsala. Siffran här är 70 procent.


Jag tycker att det kan vara på sin plats att man tar sig en funderare kring vilka konsekvenser det får för den högre utbildningen i allmänhet och utbildningen på masterprogrammen i synnerhet när de inhemska studenterna plötsligt förvandlas till en marginell minoritet i klassrummen. Jag tänker här nöja mig med att behandla den mest uppenbara biverkningen: all undervisning måste ske på engelska. Nu frågar sig säkert en och annan läsare varför detta nödvändigtvis måste vara negativt. Är inte det bra att våra svenska studenter ges tillfälle att öva sin engelska i klassrummen så att de blir ännu bättre rustade för den internationaliserade verkligheten ute på arbetsplatserna? Det skulle man kanske kunna tro. Men i själva verket är det så att många av studenterna som börjar läsa vid universitetet redan kan kommunicera relativt obehindrat på engelska medan lärarna som håller i masterkurserna – för att inte nämna de deltagande studenterna utifrån – knappt förstår vad de själva säger. Risken för att studenternas redan goda kunskaper i engelska försämras på grund av lärarnas och de utländska klasskamraternas bristande språkkunskaper är alltså lika stor som chanserna att de skulle förbättras. Detta är dock inte den största skadan som bytet av undervisningsspråk från engelska till svenska riskerar att föra med sig. Den allra största skadan ligger i att de flesta vanliga, dödliga varelser som inte har engelska som modersmål, faktiskt blir lite dummare när de ska försöka sig på att redogöra för komplicerade resonemang på engelska. Det ligger ett rätt så stort korn av sanning i det som Horace Engdahl sa en gång:
- Som svensk blir man dummare på engelska. Den första konsekvensen är att man inte märker det."


En sak är säker: Utbildningen är i första hand till för studenterna - inte för att vissa utbildningspolitiska "visioner" ska uppfyllas.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Är älvdalskan ett språk eller en dialekt?
 Älvdalskan är ett språk
 Älvdalskan är en dialekt
 Vet inte

Fråga mig

142 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13 14 15 16 17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"

Blogtoplist


Skapa flashcards