Alla inlägg under april 2009

Av Nätverket Språkförsvaret - 30 april 2009 12:19



Öppen källa-projektet för maskinöversättning, Apertium, som ingår i 2009 års upplaga av Google Summer of Code, har beviljats nio tremånadersstipendier. Nio studenter (se lista och uppgifter) har valts ut för att arbeta för Artium denna sommar. De kommer att få ett stipendium på 4500 dollar var.  Språkparen bokmål-nynorska och svenska-danska tillhör de projekt som godkänts.
 
Listan med studenter, handledare och projekt återfinns på Wiki

Apertium har till dags dato släppt ifrån sig översättningsverktyg för 17 språkpar, som inbegriper språk som talas av c:a 1,1 miljarder människor, från engelska (runt en halv miljard) till aranesiska (4000 talare). Översättningsprogram för ungefär lika många språkpar håller på att utvecklas.


Det är alltså fritt fram för den hågade – och kunnige -  att delta i utvecklandet av diverse översättningsprogram.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2009 21:29


Stortinget beslöt i tisdags att anta "Mål og meining", ett språkpolitiskt betänkande, som utförligt diskuterar språksituationen i Norge. "Mål og meining" finns också i form av en sammanfattning. Samtidigt beslöt också stortinget att det skulle utarbetas en norsk språklag.


Läs mera här!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 29 april 2009 19:09


(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats med ett mindre tillägg.)


Mer satsning på lärarutbildning och tydligare krav i läroplanerna efterlystes på nordiskt språkförståelseseminarium.


”25 miljoner i potten” var namnet på det nordiska språkförståelseseminarium som hölls på Biskops Arnö den 27 april. Det är Nordens invånare som utgör 25 miljoner, och åtminstone 20 miljoner av dem talar ett skandinaviskt språk och borde med god vilja och lite övning förstå varandra. Det gör vi också när vi vill eller måste, även om det ser ut att ha blivit sämre med tiden, visar forskningsresultat som Ulla Börestam från Uppsala universitet presenterade.


Till och med skandinaviska ungdomar som säger att de föredrar engelska i umgänget med andra skandinaver visar sig förstå grannspråken förvånansvärt bra med tanke på att 90 procent av dem inte kan minnas att de fått någon undervisning i skolan. En genomgång av läroplanerna i Norden, som Ann Carlsson Eriksson från Skolverket gjort, visar att de nog inte heller fått det. Speciellt Sverige lever dåligt upp till Helsingforsavtalet och till den nordiska språkpolitiska deklarationen. Mer satsning på lärarutbildning och tydligare krav i läroplanerna efterlystes därför på seminariet.


Det finns ljuspunkter också, som försöket med nordiska språkpiloter som Lis Madsen berättade om. En språkpilot är en lärare som skall fungera som inspiratör för andra lärare i grannspråksundervisning.


Att ge sig tid att förstå grannspråken är också ett tecken på respekt, och det är det klokt att visa sina grannar. Vi skandinaver måste också lära oss att bli tolerantare och mer förstående för den skandinaviska som icke-skandinaviska nordbor presterar. Gör vi inte det slutar det med att vi alla talar ”bad English” och då blir det nordiska umgänget mycket tråkigare. Jørn Lund, direktör för Det Danska Språk- och Litteratursällskapet, varnade också för den tanklösa övergången till engelska på många områden och sade att ge upp sitt modersmål är lika med att ge upp innerbanan.


Se ett inslag i SVT:s Uutiset från seminariet (inslaget börjar 3.50 minuter in i programmet). Läs även seminarieprogrammet (pdf).


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 28 april 2009 11:54


- i varje fall en enkel introduktion - kan man hitta på webbplatsen för Finlands ambassad:


"Visste du att det är lätt som en plätt att uttala finska. Va? Orden är ju långa och det är en massa diftonger och prrk-konsonanter och ändelser efter varandra! Javisst, men nu är finskan så fiffigt funtad att skrift och uttal följer varandra åt. Utan undantag. Bara man tyder skriften rätt. Här kommer en praktisk uttalslära!"


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 27 april 2009 23:16


Denna kommer preliminärt att ske enligt följande:


Beredning i utskottet:


Beredning: 2009-04-14
Planerad justering: 2009-05-07
Planerat trycklov: 2009-05-12


 

Behandling i kammaren:


Planerad bordläggning 1: 2009-05-18
Planerad bordläggning 2: 2009-05-19
Planerad behandling: 2009-05-20
Tidigare planerad behandling: 2009-05-18


 

Dokument i ärendet:



Propositioner


2008/09:153 Språk för alla – förslag till språklag


Motioner


Kr4 av Siv Holma m.fl (v) Språk för alla – Förslag till språklag

Kr5 av Leif Pagrotsky m.fl (s) Språk för alla – förslag till språklag

Kr284 av Rolf K Nilsson och Inger René (m) Svenska som officiellt huvudspråk i Sverige


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 24 april 2009 22:06


Du kan testa dina kunskaper i den senaste tonårsslangen på Expressens webbplats och se om du hänger med i svängarna.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2009 19:37

 

Som framgick av bl a Språkförsvarets nätdagbok av den 16 mars hade EU-kommissionens Generaldirektorat för översättning inbjudit till rubricerat seminarium. Nedanstående noteringar gör inte anspråk på att vara höggradigt strukturerade eller djuplodande. Jag gjorde dem i första hand för min egen skull, men kom vid närmare eftertanke fram till att de kunde ha ett visst intresse även för övriga medlemmar inom vårt nätverk.

 

Ett antal ”tunga” föredragshållare hade knutits till seminariet, som leddes av Eva-Marie Ek och Bengt Samuelsson.

 

Moderatorerna gladde sig åt det stora antalet deltagare, samtidigt som de beklagade ett uppenbart ointresse från och därmed frånvaro av viktiga samhällsinstanser, såsom näringslivet, kultursektorn och företrädare för minoritetsspråken. Vi som hade infunnit oss var väl mest språkintresserade av olika dignitet.


Individuella anföranden


Först ut med sitt anförande var Marco Benedetti, generaldirektör vid EU-kommissionens generaldirektorat för tolkning. Han hade besökt Stockholm förra gången Sverige stod inför EU-ordförandeskapet, dvs för 8 år sedan.

 

Benedetti, som höll sitt tal på engelska (utan tolkning ;-), var mycket tydlig om vikten av flerspråkighet inom EU och därmed behovet av tolkning och översättning. Hans ovedersägliga tes är att om engelskan tillåts fortsätta sitt segertåg över Europa och världen så kommer i slutändan många nationaliteter att bli tvåspråkiga medan engelsmän och amerikaner blir enspråkiga istället, eller som han uttryckte det ”All Europeans will become bilingual, except for Anglophones, who are becoming monolingual.”

 

EU:s mål att alla förutom sitt modersmål bör tala två främmande språk ser han som utomordentligt önskvärt. Idag förlorar ca 11% av små och medelstora företag exportinkomster p g a dåliga språkkunskaper. Här citerade Benedetti den i Sverige välkände och omtyckte tyske förbundskanslern Willy Brandt, som hade sagt: ”Om jag vill sälja något till er, så kan jag göra det på engelska, men för att sälja något till mig müssen Sie deutsch sprechen.”

 

Mångspråkigheten är en verklighet vi lever med inom EU, med 27 medlemsstater och 23 officiella arbetsspråk, varav svenskan är ett. Så stor spridning på den språkliga kartan kräver motsvarande stor tolknings- och översättningskapacitet. Ett av skälen därtill är att lagar och regelverk som utfärdas av EU måste kunna förstås av alla medborgare på deras eget språk.

 

Hur står det då till med svenskan? Marco Benedetti uttryckte det så här: ”Patienten har varit mycket sjuk men återhämtar sig nu, om än mycket långsamt.” I klartext betyder det att Sverige sedan 2004 har sänkt sina tolkningskrav med 80% (!) En självskriven följd av detta blev att många frilanstolkar slutade och att tolkutbildningen i Stockholm upphörde. Det ser hoppfullare ut nu, men det är osäkert när vi ser ett positivt resultat. Är det tack vare det förestående EU-ordförandeskapet som Sverige nu ”tar sig i kragen”, för att nästa år återgå till sitt komaliknande tillstånd (min formulering)? Argumentet att alla förstår engelska håller inte. Olika referensramar och värderingar gör att européernas engelska skiljer sig åt i betydelsehänseende. Direkt tolkning är nästan alltid bättre.

 

Så långt Marco Benedetti.

 

Nästa talare var Anne-Marie Hasselrot från avdelningen för EU-språkvården inom Justitiedepartementet. Hon pekade särskilt på vikten av att lagtexter ska vara enkla och begripliga för gemene man. EU-texterna har fått – kanske inte helt oförtjänt – rykte om sig att vara otypiska, vaga och ordrika, men de kan också ge positiva infallsvinklar till svenska skrivningar och medföra bra förändringar Hon menade att det är en myt att EU-språket skulle vara krånglig och gammaldags jämfört med svenska lagtexter. Handboken Klarspråk har tillkommit just för att främja ett klart myndighetsspråk. Goda och kunniga översättare är en förutsättning för att EU-texterna når de svenska medborgarna i lättförståeliga versioner.

 

Olle Josephson, förre chefen för Språkrådet, numera knuten till Stockholms Universitet, talade inledningsvis om den kommande språklagen – 1 juli 2009. Den står sig bra även i ett europeiskt perspektiv, men vi skiljer oss något från anda länder genom att lägga större vikt vid modersmålet = invandrarspråk. Han är dock tveksam till att just denna vision har stora möjligheter till genomslag i Sverige och angav tre huvudskäl till sin pessimism:


  • enspråkstänkandet, som är djupt rotat i Sverige   
  • modersmålsföraktet samt den utbredda inbillningen att bra gymnasiebetyg i engelska och ett par språkresor till Brighton gör en person till en fullfjädrad uttolkare av det engelska språket
  • ekonomi (snålhet). Skolor spar in på modersmålsundervisning samt utbildning av tolkar till domstolar, myndigheter etc.

Olle talade med stort patos och skrädde inte orden när han kritiserade ovannämnda företeelser.


Nästa talare, Suzanne Mehrens från Skolverket, bekräftade engelskans starka dominans inom grundskole- och gymnasieutbildningen. 72% av gymnasieeleverna har avgångsbetyg i Engelska B. Trots allt är valet av flera främmande språk sakta stigande och då i ordningen spanska, tyska, franska.


Genrespråket, dvs undervisning på engelska inom olika ämnen, är inte utvärderat av Skolverket.  Med tanke på de på senare tid allt mer alarmerande rapporterna om det undermåliga i en sådan undervisning är detta ingenting mindre än en skandal! (min anmärkning). Susanne Mehrens talade mycket och alltför länge om väldigt lite, vilket i slutändan spräckte tidsschemat på ett graverande sätt.


Seminariets mest kontroversielle talare (kunde man utläsa av senare publikreaktioner) var svensk-amerikanen (hans egna ord) Marko Modiano från Högskolan i Gävle. Han höll sitt anförande på engelska, vilket han omtalade som en artighetsgest mot Marco Benedetti, oaktat det faktum att denne hade simultantolk vid sin sida under hela seminariet.


Modiano uppehöll sig inledningsvis vid motsatsförhållandet mellan brittisk och amerikansk engelska och hävdade att den förra omhuldades av den äldre generationen svenskar och den senare av ungdomen (vilket kanske inte är så förvånande). Han hade dock upptäckt att de båda varianterna i skolan blandas friskt av såväl lärare som elever. Enligt honom måste en ”euro-engelska” läras ut för att klara sig internationellt, lämpligen då en blandning av brittisk och amerikansk engelska.


Modiano ifrågasatte överhuvudtaget inte engelskans berättigande som det dominerande språket i världen/Europa. För honom var frågan bara vilken typ av engelska vi kommer att tala. Han hade noterat en stark amerikanisering sedan mitten av 1980-talet, vilket han hänförde till satellit-tv:ns intåg. I skolvärlden blev enligt honom amerikanska populärare för 6 år sedan. Det han kallar euro-engelska jämförde han med den postkoloniala engelskan i t ex Indien. (I Sverige är det väl fråga om prekolonialism då – min anm). Personen som talar denna variant måste identifiera sig som en annan person än den som talar sitt modersmål, enligt Modiano.


Debatt


Med en dryg halvtimmes försening kunde nu föredragshållarna ta plats på podiet och publiken ställa sina frågor.


Först med att begära ordet var Frank-Michael Kirsch. Han kritiserade det enkelspåriga i att låta engelskan ersätta ett flertal viktiga språk i undervisningen. Så hade inte bara ämneskurser i bl a tyska, franska, spanska och ryska försvunnit från en honom närstående högskola utan även språken som egna ämnen. Vidare påpekade han de dåliga kunskaperna i tyska språket, en katastrof då Tyskland är Sveriges största handelspartner. Hela 18% av Sveriges import kommer från Tyskland, medan bara 10% av svensk export går dit. Denna snedvridning skulle man kunna ändra på om tyskkunskaperna inom industri och näringsliv var bättre. Han anknöt här till det uttalande av Willy Brandt som Marco Benedetti hade citerat.


Näste man var Arne Rubensson. Arne är språkpilot för mellannordisk språkförståelse och vände sig explicit till Suzanne Mehrens från Skolverket med sitt krav om grannspråksundervisning i svenska skolan.


Nedan följer ett antal repliker under den tyvärr alldeles för korta debattens gång.


Marco Benedetti: Kostnaden för språkförståelse inom Europa är 3 euro per

medborgare, en skrattretande låg summa, kan man tycka.


Olle Josephson: Bättre skolpolitik skulle kunna förbättra språksituationen.


Marko Modiano nämner Finland, där invånarna vägrar lära sig svenska. När någon hävdar att viktiga ämnen som teknik och naturvetenskap får stryka på foten för engelska språket replikerar han med att studenterna måste få läsa vilka ämnen de vill. Han säger sig dock vara medveten om faran med att världen blir anglo-amerikansk.


Birgitta Englund från Tolk- och Översättarinstitutet gjorde en poäng av att hon talade svenska men inte för att vara oartig gentemot M Benedetti. Hon hade dock uppmärksammat tolken vid hans sida (leende från Benedetti). Englund informerade om att en utbildning för konferenstolkar är planerad till hösten, men sen kommer det naturligtvis att dröja ett tag innan dessa nya tolkar kan börja arbeta.  Englund kritiserade att man i den slutgiltiga versionen av språklagen hade tagit bort den viktiga meningen ”Den som företräder Sverige i Europeiska unionen ska använda svenska när tolkning erbjuds, om  det inte av särskilda skäl är lämpligare att använda ett annat språk”, vilket gör lagen tandlös på den punkten.


Marco Benedetti svarade på Marko Modianos tidigare inlägg att studenter naturligtvis ska få studera vad de vill. Barcelona-direktivet (modersmål + 2 främmande språk) är en rekommendation. Men engelska är inte nog! Flerspråkighet är berikande på fler områden än det språkliga. Det vet alla som kan flera språk.


Slutligen frågade en ung man från Terminologicentrum huruvida det från EU-håll finns generella riktlinjer för hur medlemsstater bör agera när det gäller språkstöd under ordförandeskapet, varpå M Benedetti (med beklagande?) konstaterade att så inte var fallet.


Nu hade debattiden tyvärr runnit ut och blivit en halvtimme kortare än planerat, p g a dålig tidshållning av några talare. Det kändes som om ämnet inte på långa vägar var färdigdiskuterat. Som en liten tröst lovade Bengt Samuelsson att ett nytt seminarium skulle arrangeras längre fram, och detta löfte fick vi nöja oss med.



Hillo Nordström


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 23 april 2009 11:46



Institutet för språk och folkminnen genomför för UNESCO:s räkning en enkät på sin webbplats om hur det immateriella kulturarvet ska skyddas. Det heter:


"Hur ska människors minnen, berättelser, traditioner, ritualer, folkmusik, dans, hemslöjd, hantverk, språk och andra immateriella kulturarv kunna skyddas?


Unesco har tagit fram en konvention och Sverige planerar att ansluta sig till den. Konventionens syften berör områden som bevarande, dokumentation, kunskapsöverföring, information, utbildning, forskning, förmedling och internationella samarbeten. Den ställer också krav på att förteckningar över immateriella kulturarv ska upprättas.



Vi vill därför


  • göra en första, översiktlig kartläggning av vilka institutioner, föreningar och andra aktörer som är verksamma inom olika områden


  • ta del av era tankar och idéer om hur konventionen kan genomföras




Vi hoppas att du vill tycka till om detta och fyller i formuläret nedan. Har du frågor, funderingar eller andra typer av kommentarer är du välkommen att kontakta Leif Nilsson på telefon 018-65 21 71 eller via e-post enligt formeln fornamn.efternamn@sofi.se.



Lämna gärna synpunkterna så snart som möjligt, men senast den 10 juni 2009."


Konventionen från 2003 finns i sex auktoriserade versioner, d.v.s arabiska, engelska, franska, kinesiska, ryska och spanska. Den finns också översatt till många andra språk - se denna förteckning - men inte i sin helhet till  svenska. Detta är en aning märkligt med tanke på att Sverige har större ekonomiska resurser än länder som Albanien, Armenien, Bulgarien, Kroatien, Estland, Tjeckien o.s.v Kanske Institutet för språk och folkminnen borde råda bot på denna underlåtenhetssynd?



(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Om du hör en person använda fel uttal på ett visst ord gång på gång, korrigerar du vederbörande eller låter du vederbörande gå igenom livet och säga fel?
 Jag korrigerar vederbörande direkt under pågående samtal
 Jag låtsas inte höra och frågar ”Sa du xxx (med rätt uttal)”?
 Jag frågar vederbörande direkt om jag får korrigera uttalet
 Jag säger att ”jag brukar säga xxx; jag har hört att det är rätt uttal”
 Efter att samtalet avslutats, drar jag vederbörande åt sidan och korrigerar uttalet
 Jag kontaktar vederbörande efteråt och berättar om det korrekta uttalet
 Jag bryr mig inte; det finns viktigare saker att syssla med
 Jag bryr mig inte; förr eller senare kommer någon att säga ifrån
 Vem är jag att korrigera andras uttal?
 Alla uttal är lika korrekta

Fråga mig

106 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
    1 2 3
4
5
6
7
8
9
10
11 12
13 14 15 16 17 18
19
20 21 22 23 24
25
26
27 28 29 30
<<< April 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se