Alla inlägg under mars 2009


Nyligen organiserades en demonstration i Kuala Lumpur mot den engelskspråkiga undervisningen i matematik och naturvetenskap i grundskolan i Malajsia. Denna utbildningspolitik infördes 2003 under den dåvarande premiärministern Mahathir Mohammad. Syftet var att förbättra engelskkunskaperna hos de malajiska eleverna. Redan 2003 var dock beslutet kontroversiellt.


Många malajiska föräldrar och lingvister har aldrig accepterat denna nyordning. Demonstrationen, som samlade 3000 deltagare, krävde en återgång till malajiska som undervisningsspråk i matematik och naturvetenskap, eftersom demonstranterna ansåg att eleverna inte kunde tillgodogöra sig kunskapsinnehållet i dessa ämnen på ett främmande språk.


Demonstranterna försökte ta sig till det kungliga palatset för att överlämna en petition, men polisen använde tårgas för att skingra demonstranterna. Dessutom kvarhöll polisen 124 av dem.

Läs mer i BBC News eller i Straits Times!

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)


Tisdagen den 24 mars anordnas ett möte i Björnbo på Lidingö på temat "Kommer vi att tala svenska om hundra år?". Per-Owe Albinsson från Språkförsvaret berättar om vad som är på väg att hända med svenskan om vi inte säger stopp.


Plats: Bergasalen, Björnbo

Närmaste hållplats: Svedjevägen (Burn-beaten road)

Tid: Kl. 18.30


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket språkförsvaret)


Av Nätverket Språkförsvaret - 6 mars 2009 19:58


Norstedts har tidigare utgivit en mycket lyckad bildordbok för engelska, med illustrerande bilder för varje enskilt ord. Jag tror att det är Fredrik Lindström som brukar påpeka hur svårt det är att redogöra för vad olika köksredskap heter på engelska.

 I bildordboken kan man se att mortelstöt heter pestle, rivjärn grater, sil mesh strainer, silduk muslin, tratt funnel, durkslag colander och stekspade spatula, allt samlat under ämnet ”Kök/Kitchen”. Det är dock tunnsått med data- och internettermer i bildordboken, vilket i och för sig delvis ligger i sakens natur. Det är svårt att illustrera abstrakta fenomen.


Nu har Norstedts även kommit ut med bildordböcker för spanska, tyska och franska, med 20 000 översatta ord fördelade på 17 ämnesområden. Detta är naturligtvis ett utmärkt initiativ, speciellt om man vill ha namn på fysiska ting på dessa språk liksom på engelska.


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 5 mars 2009 21:13

  

Den norska utredningen, ”Mål og meining. Ein heilskapleg norsk språkpolitikk” finns numera också i en kortversion. Vi återger här ett utdrag från kapitlet ”Språk og makt”, där denna fråga diskuteras principiellt. Texten är skriven på nynorska. En separat ordlista i slutet på texten förklarar de ord som markerats med en siffra i parentes.

 -------------------------------------------------------------------------------------------

5.2 Språklege maktmekanismar og maktstrukturar 


Språkmakt kan koma frå språket sjølv, frå det å ha ordet i si makt eller frå ytre omstende (1). 


Makt kan utøvast direkte i tvangs- eller avgjerdssituasjonar (2), eller indirekte gjennom symbol, institusjonar og sosiale strukturar. Den siste maktutgreiinga (3) nyttar uttrykket ideologisk makt om dei omgrep (4)  og kategoriar som gjev meining til verda kring oss. Desse blir nettopp (5) danna gjennom språket.  


Makt kan vera formelt forankra i eit system eller i uformelle strukturar, til dømes (6) marknadsmakt. Forholdet mellom språk kan vera utslag av ideologisk marknadsmakt.Den offentlege språkpolitikken må difor justera for følgjene av den språklege marknadsmakta. 


Gjennom ideologisk makt kan visse språk og språkformer bli oppfatta som betre enn andre. Ein bestemt språkbruk kan også blir oppfatta som naturleg eller nøytral og dermed vinna fram utan grunngjeving (7).


 Men grunnlaget for at språkbruk og forholdet mellom språk endrar seg, er alltid knytt til maktmekanismar. Ei fri eller naturleg språkutvikling i tydinga (8) upåverka av politisk, økonomisk eller ideologisk makt er knapt tenkjeleg.


Ofte blir språkleg identitet tydelegare når han kan knytast til eit mindretal. Men dersom språklege mindretalsgrupper ikkje maktar å samordna eigne interesser, kan det utløysa språkleg avmakt (9). Sterkast er avmakta når det ikkje utan vidare blir akseptert at eins eige språk blir brukt.


Både nynorskbrukarar og dei tradisjonelle språklege minoritetane har lidd under slik avmakt. Men kanskje takk vera den nyare innvandringa er no språkleg mangfald i ein viss grad ein ideologisk maktfaktor på nasjonalt nivå.  


Globalisering styrkjer i dag bruken av engelsk, men fremjar også toleranse for språkleg mangfald. Individualisering svekkjer kollektiv språkleg identitet. Privatisering innsnevrar (10) potensialet for direkte regulering av språkleg makt. 


Maktmekanismar verkar uavhengig av intensjonar og formelle ordningar.


Dominans er nedvurdering av språkbruk og språkformer som har låg prestisje hos dei som forvaltar hegemoniet.  


Hegemoni er å ha eit strukturelt eller definisjonsmessig overtak som gjer at makta verkar sjølvsagd og ikkje må grunngjevast.


Marginalisering inneber at noko blir mindre viktig, og ignorering at noko ikkje blir teke med i vurderinga i det heile. 


Assimilering inneber at språklege særtrekk blir viska ut (11), og at minoritetar går opp i majoriteten. 


5.3 Motmakt og demokratisk makt over språket 


 Språkleg motmakt kan utøvast på grunnlag av synleggjering og dokumentasjon av ein språktradisjon og gjennom frivillig organisering og språkbasert institusjonsbygging. Men i eit demokrati er det til sjuande og sist (12) eit ansvar for fleirtalet å sikra vilkåra og dei legitimerettane til språklege mindretal. 


Nynorskbrukarar er i mindretal på nasjonalt plan, men har fleirtalsmakt i delar av landet. Alle språklege minoritetar vil elles (13) kunna avgrensa fleirtalsmakta dersom dei kan vinna ei viss ideologisk makt. 


Massemedia er blant dei som bruker og spreier språkc mest. Mange mediebedrifter arbeider innanfor tydeleg definerte språkrammer. Såleis avgjer redaktøren kva målform (14) tilsette medarbeidarar skal bruka, men lesarane får no sjølve velja målform i eigne meiningsytringar. 


Gjennom systemet med skulemålsrøystingar (15) har Noreg ein lang tradisjon med eit særskilt språkpolitisk lokaldemokrati for å regulera eit grunnleggjande aspekt av forholdet mellom bokmål og nynorsk.  


Motsett mange språkkonfliktar i andre land er den norske språkstriden regulert gjennom fredeleg og demokratiske konfliktløysing. Mange brot på lover og reglar på det språklege området fungerer likevel som språkleg diskriminering. 


Også ord og uttrykk i språket kan fungera språkleg diskriminerande, særleg bruk av opphavleg (16) gjengse nemningar som kan avspegla negative haldningar frå ei anna tid.


 5.4/5 Språkleg makt og sosiale skilnader 


Språk kan forma, halda ved like (17)  og forsterka sosiale skilnader, men det er ingen automatisk samanheng mellom språkleg makt og sosial eller økonomisk posisjon.  


Det finst mange døme på at gatespråk har vunne over høgstatusspråk, at opphavlege nynorskformer har vorte (18) vanlege også i bokmål, og at ord frå innvandrarspråk er tekne opp i det norske allmennspråket. 


Gradvis har også språklege minoritetsgrupper fått større språkleg definisjonsmakt. Samstundes kan sviktande norskspråkleg integrering, til dømes blant innvandrarkvinner,gje språkleg avmakt. 


Eit studium av språk og kjønn gjev elles ein nøkkel til å forstå synet på kvinner og menn i ulike kulturar. Tradisjonelt har maktforholdet mellom kjønna avleira seg (19) i språket. 


Nynorskbrukarar, samar og nyare innvandrargrupper har kvar sine språklege kjerneområde og har dermed eit visst maktgrunnlag gjennom regional forankring.


Men fråvær av språk i bruk på nasjonalt nivå kan likevel gje språkleg avmakt ved at mange språkbrukarar blir framande for sitt eige språk.  


Også spesialisert vitskapleg fagspråk og eit uklart og innfløkt (20) offentleg språk kan gje avmakt ved å fungera som språklege maktbarrierar overfor folk flest. Det kan hindra både innsikt utanfrå og utsikt innanfrå. 


5.6 Domenetap, språkskifte og målbyte 


Å velja å halda fast ved eit språk føreset (21) eit press i retning av språkbyte som brukarar av eit dominerande språk sjeldan vil oppleva. Språkskifte til dømes frå samisk til norsk, frå nynorsk til bokmål eller frå norsk til engelsk er difor ikkje nødvendigvis utslag av reell valfridom. 


Språkleg dominans blir i offentleg forvaltning til ein viss grad motverka gjennom formelle maktmekanismar, medan uformell makt kan forsterka til dømes bokmålsdominansen i det private næringslivet. 


Situasjonstilpassa eller fullstendig språkskifte til det dominerande språket er gjerne eit utslag av det sosialt formålstenlege (22). I fornorskingstida for samisk og kvensk (23) bidrog dette i større eller mindre grad til at det som før var morsmålet, etter kvart vart eit framandspråk for mange. 


Målbyte frå nynorsk til bokmål skjer i dag særleg etter ungdomsskulen, og jenter ser ut til å skifta lettare og tidlegare enn gutar. Observerte tendensar frå nokre år sidan gjorde det sannsynleg at kvar tredje nynorskelev ville skifta til bokmål før fylte tjue år. 


5.7 Strategi for omfordeling av språkleg makt 


Omfordeling av språkleg makt inneber å sikra norskspråkleg og fleirspråkleg mangfald, fremja språkleg deltaking for alle, leggja til rette for reell valfridom og språkleg likeverd og fremja den språkdelte norske kulturen som eit nasjonalt felleseige (24).  


Dette vil også vera med på å sikra den språklege berekrafta for norsk språk. I tillegg krevst ein aktiv politikk for å fremja norsk som fagspråk med utgangspunkt i prinsippet om norsk når du kan, engelsk når du må.  


Aktiv lovgjeving, målretta (25) støtteordningar, lokale folkerøystingar og offentlege informasjonskampanjar er blant dei aktuelle verkemidla (26) i ein offensiv politikk for å endra språklege maktforhold. 


1. omstende – omständigheter

2. avgjerdssituasjonar = avgörande situationer, beslutssituationer

3. maktutgreiinga = maktutredningen

4. omgrep = begrepp

5. nettopp = just

6. til dømes = till exempel, exempelvis

7. grunngjeving = motivering

8. tydinga = betydelsen

9. avmakt = vanmakt

10. innsnevrar = begränsar, snävar in

11. viska ut = utraderas, suddas ut

12. til sjuande og sist  = sist och slutligen, til syvende og sidst

13. elles = annars

14. målform = skriftspråksnorm, d.v.s bokmål eller nynorska

15. skulemålsrøystingar = på lokal nivå röstar man om vilken målform som ska användas som undervisningsspråk  i skolan

16. opphavleg = ursprunglig

17. halda ved like = vidmakthålla, upprätthålla

18. vorte = blivit (i svenska dialekter: vorti, från varda i inf.)

19. avleira seg = avlagrar sig

20. innfløkt = tilltrasslat, krångligt

21. føreset = förutsätter

22. formålstenlege = ändamålsenliga

23. kvensk = finsk varietet, som talas i Nordnorge

24. felleseige = egendomsgemenskap, gemensam egendom

25. målretta = målinriktade

26. verkemidla = verkningsmedel


 (Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)   

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 mars 2009 22:26


På Modersmålskredsens blogg skriver Jacob Buhl i artikeln "Tanker om en dansk sprogpolitik":


"Der er brug for en dansk sprogpolitik, men hvordan?

- Skandinavisk nabosprogsforståelse bør styrkes (det samme gælder andre steder i verden, f.eks mellem de romanske sprog, hvor man med en relativ lille oplæring indbyrdes kunne tale sit modersmål i stedet for engelsk), alt andet ville være tåbeligt, da indsatsen herfor er betydeligt mindre ressourcekrævende end ved at lære et decideret fremmedsprog. Sig hvad du vil, i stedet for hvad du kan!

- Respekt for sproglig variation, derunder dialekter og "indvandrerdansk". Vil gøre det mindre presset for udlændinge at lære dansk og vil åbne vores ører for både dialekter, indvandreres anderledes sprogtone og svensk/norsk.

- Kundskaber i andre fremmedsprog end lige engelsk (f.eks. tysk, fransk, russisk osv.).

- Modersmålsundervisning for indvandrergrupper kan være nødvendig (er faktisk som regel tvingende nødvendig) i en overgangsperiode, men sproget i Danmark er naturligvis dansk og skal forblive med at være det! Dog burde erhvervslivet betragte det som en uudnyttet ressource at kunne udnytte de forhåndenværende kundskaber i arabisk, tyrkisk, punjabi og alle de mange andre på verdensplan faktisk ganske store sprog. Alt andet ville være dumt."


Jacob Buhl finns representerad med fler artiklar i Språkförsvarets författararkiv.


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 4 mars 2009 10:30


 I "Nytt från Öresund" den 27/1 dyker det upp en oroande uppgift: 


"Hans kollega Sara Stavås Virkelyst, som arbetar som projektledare inom utbildningsfrågor, håller med om att det danska lagförslaget i sig inte behöver utgöra något problem. Hon är mer orolig över det andra förslag som Hans Wallmark kritiserar, nämligen att utbildning enligt den nya nordiska språkkonventionen ska bli ett undantag från regeln att nordbor får använda sitt modersmål i kontakt med myndigheter i Norden (min fetstil).


 I dag har nordiska studenter rätt att få använda sitt eget språk vid exempelvis examinationer.  


- Om den regeln tas bort kan det få konsekvenser för den enskilda individen som funderar på att studera i ett annat land, eftersom det blir större press på att kunna tillämpa det andra språket i skrift. Vissa skulle nog tycka att det var okej, men andra skulle ändra sig ifråga om sina utlandsstudier, säger Sara Stavås Virkelyst.


Den nordiska språkkonventionen från 1981 räknar i paragraf 2 upp de fall, då en nordisk medborgare i en fördragsslutande stat vid behov skall kunna använda sitt eget språk vid kontakt med myndigheter: ”Detta gäller förutom vid kontakt med domstolar främst vid kontakt med offentliga organ såsom sjukvårds-, hälsovårds-, socialvårds- och barnavårdsmyndigheter samt arbetsmarknads-, skatte-, polis- och skolmyndigheter.” 


Den högre utbildningen nämns inte särskilt. En anledning skulle kunna vara att Finland och Island aldrig skulle acceptera att det skrevs in i konventionen att bara danska, norska och svenska  kunde användas som avhandlingsspråk eller examinationsspråk, men inte finska eller isländska. Däremot innehöll den tidigare svenska högskoleförordningen uttryckligen en regel om att danska och norska var jämställt avhandlingsspråk med svenska, engelska, tyska och franska. Många fastlandsskandinaviska högskolor jämställer också i praxis eller i språkplaner danska, norska och svenska som examinationsspråk.  


Saken kommer att undersökas. 


Per-Åke Lindblom


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret


Av Nätverket Språkförsvaret - 2 mars 2009 19:31


Två ornitologer, Tommy Tyrberg och Lars Larsson har satt svenska namn på jordens alla kända fågelarter. Ett gigantiskt arbete som tog flera år (10500 arter). Om man vill titta närmare på dessa artnamn, kan man gå in på Sveriges Ornitologiska Förenings webbplats. Se även intervju med Tommy Tyrberg!


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Av Nätverket Språkförsvaret - 2 mars 2009 19:07


Språkrådet i Norge genomförde i december 2008 – januari  2009 en stor undersökning om användningen av engelska i norskt näringsliv och i reklam. Enkätundersökningen gjordes bland företagsledare i en rad branscher och i ett representativt urval av befolkningen. Därtill gjordes ett antal djupintervjuer med ledande företagsföreträdare i bland annat Aker, Statoil Norge och Gjensidige. 


Det är första gången som attityderna till språkanvändningen i näringslivet har kartlagts i Norge på detta sätt.

 

Enkätundersökningen visar bland annat:

 
  • Det är en större andel bland företagsledarna (62 procent) än bland vanligt folk (51 procent) som menar att all reklam i Norge bör vara på norska.
  • Bara 12 procent av företagsledarna menar att användning av engelska internt gör företaget mer effektivt.

Djupintervjuerna avslöjar bland annat:

 
  • Företagsledarna uttrycker liten tilltro till att det finns något att tjäna på att använda engelska i reklamen.
  • Företagsledarna fruktar att engelska i extern kommunikation sker på bekostnad av företagets trovärdighet och äkthet.
  • De flesta företagsledare säger att deras företag inte har någon egen språkpolitik, och de menar att det inte är en del av företagens samhällsansvar att ha en språkpolitik för att tillvarata norskt språk och säkra språklig kvalitet.  
  • Företagsledarna menar likväl att företags språkbruk, skriftlig som muntlig, är en viktig del av den samlade bedömningen.

Läs mer här


(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Presentation

Omröstning

Vad är ett ord? Lingvister diskuterar vad ett ord egentligen är. Vad anser du? Ett ord
 är det som omges av mellanslag i skrift
 är en sammanhållen betydelseenhet
 är en sammanhållen självständig betydelseenhet
 en samling språkljud, som uppfattas ha självständig betydelse
 består av ett eller flera morfem (minsta betydelsebärande enhet)
 är en självständig språklig enhet (del av mening) av språkljud eller en fixerad serie sådana
 är ett språkljud/en serie språkljud, som överför en betydelse utan att vara delbart/-a
 är språkljud, som syftar på något utanför sig självt, exempelvis verkligheten
 är ett språkljud, eller en samling språkljud, som kan kombineras i det oändliga
 är en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas eller skrivas
 en enskild språkenhet, som har mening och kan uttalas och som nedskrivet omges av mellanslag

Fråga mig

107 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
            1
2
3
4 5 6 7 8
9 10 11 12 13 14 15
16 17 18 19 20 21
22
23
24
25 26 27 28 29
30 31
<<< Mars 2009 >>>

Tidigare år

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Senaste kommentarerna

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik

Följ bloggen

Följ Språkförsvaret med Blogkeen
Följ Språkförsvaret med Bloglovin'

Säg hellre!

Irriteras du av ett onödigt engelskt lånord och kan föreslå ett ersättningsord?  Skicka det i så fall till ersattningsordet@sprakforsvaret.se.  Om granskningsgruppen tycker att det är ett bra ord, belönas du med "Svenskan - ett språk att äga, älska och ärva" och ordet förtecknas också i avdelningen "Säg hellre!"


Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se