Tittade igår på Melodifestivalen. Sedan det blivit fritt att välja språk har allt fler satt sin tilltro till det stora språket från väster. Desto trevligare att konstatera att en låt med franskt namn (La voix) vann, tätt följd av det svenskspråkiga bidraget "Snälla snälla".

I år framfördes åtta av elva bidrag på engelska, två på svenska och ett på grekiska. Detta är förkastligt. Melodifestivalen är ingen vanlig musiktävling, utan artisten ska representera sitt land - inte sig själv. Detta görs bäst på det nationella majoritetsspråket.

Hur representerat är Sverige egentligen av slätstrukna poppnissar och

-nissor, sjungandes på engelska? Svar: Inte ett dugg!

Något för herr Björkman med fler i Melodifestivalstaben att begrunda.

Avslutningsvis: Jag uppmanar de som delar mina åsikter att protestera mot reglerna. Skriv i frågan, ta kontakt med SVT eller liknande. Om många reagerar blir det effekt. Att inte agera är detsamma som att tyst godkänna "utvecklingen".

Melodifestivalen kan tyckas vara en lättviktig och ytlig företeelse men har stor betydelse i den meningen att just populärkulturen är ett av engelskans starkaste fästen och som följs med stort intresse av många unga människor.

Dessutom går det att vinna på svenska - både Herreys och Carola har lyckats med den bedriften. Den senare dessutom så nyligen som på 90-talet.

Per-Owe Albinsson, Nätverket Språkförsvaret

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Den finlandssvenska tankesmedjan "Magma" har en idésektion, där besökare kan presentera olika idéer. Den senaste idén gäller "Tummen upp" och "Tummen ner":

"Språkförsvaret i Sverige har både tummen upp och tummen ner för bra respektive dåliga initiativ, åtgärder, skyltningar, texter, varudeklarationer, kampanjer mm. för svenskan i vardagen. Se http://www.sprakforsvaret.se/  och sedan menyn till vänster. Med rätt uppbackning i press och bloggar har det en avsevärd effekt. Magma+Folktinget borde absolut få till stånd en motsvarande verksamhet här. Gör någonting konkret som engagerar "massorna". Rösta sedan fram årets bästa och sämsta grej, och dela i framtiden ut språkministerns pris."

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Dagen efter att Språkförsvaret skickade iväg sitt brev till kulturdepartementet och -utskottet om lagrådsremissen (se föregående blogginlägg), publicerade regeringen sin proposition "Språk för alla - förslag till språklag".  Lagrådsremissen och språklagspropositionen är i och för sig identiska till innehållet, men det ursprungliga brevet har genomgått vissa smärre redigeringar och bl.a döpts om till "En kommentar till 'Språk för alla - förslag till språklag'".  Detta har naturligtvis att göra med att vår kommentar till språklagspropositionen ska vara lätt att hitta på Internet i ett läge, då lagrådsremissen är överspelad.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

 

Igår skickade Språkförsvaret – genom kontaktpersonerna - iväg en kommentar till den förslagna språklagen (lagrådsremissen) till kulturdepartementet respektive kulturutskottet. Språklagspropositionen innehåller nämligen vissa försämringar jämfört med den ursprungliga utredningen ”Värna språken”. Även om språklagspropositionen innebär ett stort steg framåt jämfört med tidigare, finns det ingen anledning för Språkförsvaret att hålla inne med sin kritik.

Se också Språkförsvarets remissvar angående "Värna språken".

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

Lunds Tekniska Högskola har nyligen antagit en språkpolicy för 2009 - 2011. Redan i vårt rundbrev till Sveriges högskolor och universitet den 8/7 2006 ställde Språkförsvaret frågan:

"Har er högskola antagit någon lokal språkplan, som avser att reglera förhållandet mellan svenska och engelska på ert lärosäte?"

Språkförsvarets "Förslag till språkpolitik för högskolan" den 12/10 2007 avslutas med orden:

"I väntan på en ny högskoleförordning bör de lokala universiteten och högskolorna uppmuntras att utarbeta lokala språkplaner. Detta är ett utmärkt sätt för att medvetandegöra såväl högskoleledningar som undervisande personal och studenter om språkfrågans betydelse: bättre en dålig språkplan än ingen alls. Den som vill spela på den europeiska eller globala arenan kan inte göra detta förutan grundlig debatt och eftertanke."

Högskoleverket har också rekommenderat - se remissvaret på "Värna språken" - att det utarbetas en ny högskoleförordning liksom att varje lärosäte bör ha en språkpolicy (se En högskola i världen 2008:15R). I språklagsremissen uttalas regeringens gillande av lokala språkplaner liksom att regeringen överväger en ny högskoleförordning:

"Det finns en medvetenhet inom utbildnings- och forskningsområdena om hur användningen av engelska på sikt kan påverka de nationella språkens ställning. Detta visar sig bl.a i att det vid vissa universitet och högskolor utarbetats språkliga handlingsprogram (sid. 19 - 20)."

För att återgå till Lunds Tekniska Högskolas språkpolicy så är den välbalanserad och genomarbetad. Förhoppningsvis kommer den att inspirera andra lärosäten att igångsätta eller påskynda arbetet med lokala språkplaner.

Per-Åke Lindblom

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

SVT-programmet Kobra handlade den 10 mars om svenska deckarromaners lavinartade succé i Storbritannien och Frankrike. Det gällde i första hand böcker författade av Henning Mankell och Stieg Larsson.

I England har man börjat filma "Wallander-deckare" med Kenneth Branagh i huvudrollen, och såväl skådespelaren själv som filmens regissör hade förvånansvärt träffsäkra förklaringar till varför svenska kriminalromaner har blivit så framgångsrika.

Ett särskilt intressant inslag var intervjun med författaren Andrew Brown, som på 70-talet hade levt i Sverige och som har skrivit en bok om hur Sverige har förändrats under de gångna 30 åren: "Fishing in Utopia". Han genomförde samtalet på utomordentligt bra svenska. Hatten av för intervjuaren, som inte slentrianmässigt "körde" på engelska utan var lyhörd för Browns förmåga att uttrycka sig på Wallanders språk.

Nästa överraskning kom när den franske förläggaren av Stieg Larssons böcker  besöktes i sitt hem i södra Frankrike. Även här genomfördes intervjun på svenska. Marc  de Gouvenain har översatt skandinavisk litteratur i ca 20 år fick man veta, och när han köpte rättigheterna till Larsson-trilogin för 80.000 kronor hade den ännu inte kommit ut i Sverige. Idag har den sålts i 3 miljoner exemplar i Frankrike, och de franska turisternas antal i Stockholm har ökat med 20%.

En tanke: Kommer SL nu att ropa ut stationerna med "prochain arrêt" också?

Hillo Nordström

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtat från ”Meddelanden från Åbo Akademi” nr 16/2008) 

Ekonomiska Samfundets Tidskrift, som har nära ÅA-anknytning, har tilldelats en utmärkelse av Nätverket Språkförsvaret i Sverige. Diplomet kallas”Tummen upp” och ges för ett medvetet språkarbete. I senaste nummer av Meddelanden från Åbo Akademi kunde vi konstatera att motsvarande diplom också tilldelats Finsk Tidskrift.

Professor Leif Nordberg är huvudredaktör för Ekonomiska Samfundets Tidskrift och Annica Karlsson är redaktionssekreterare. Av de tre övriga medlemmarna i redaktionen har två nära ÅA-anknytning (Ralf Eriksson, Tom Björkroth).

I motiveringarna konstateras bl.a att ”Ekonomiska Samfundets Tidskrift, svenskspråkig på högsta nivå vetenskaplig tidskrift för ekonomi

tilldelas detta diplom för att redaktionen medvetet publicerar forskning och information inom ämnesområdet på svenska språket”.

Ekonomiska Samfundets Tidskrift utges tre gånger om året av Ekonomiska Samfundet i Finland. Tidskriften, som grundades år 1913, är en av de få ekonomiska tidskrifter i Norden som fortfarande utkommer på svenska.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)

(Denna text är hämtad från Språkrådets webbplats)

År 2005 beslutade riksdagen om språkpolitiska mål för Sverige, och i sommar väntas en ny språklag träda ikraft. Hur har det gått för svenskan och de andra språken i Sverige de senaste åren? Hur ser framtiden ut? Språkrådet ordnar den 15 maj 2009 Språkrådsdagen i Stockholm. I en rad föredrag presenterar Sveriges ledande språkvårdare och språkvetare nyheter i språkpolitiken och ny forskning om dagens svenska.

Ur innehållet:

• Lars-Gunnar Andersson, ”Vad händer i svenskan?”
• Per Ledin, ”Att läsa texter i arbetslivet”
• Maria Lim Falk, ”Varför lär man sig så mycket mindre på engelska?”.

Dessutom presenteras Rikstermbanken och Språkrådets nya chef, Lena Ekberg, summerar språksituationen i Sverige 2009. Därefter delas 2009 års stora språkvårdspriser ut:

• Erik Wellanders pris för språkvårdsforskning
• Klarspråkskristallen för bästa och klaraste myndighetsspråk.
  

Ladda ner programmet.

Plats och tid: Norra Latins konferenscenter i Stockholm, Barnhusgatan 7 B, kl. 9.30–16.30 Konferensavgiften är 1 440 kr för statliga myndigheter, 1 800 kr för övriga (inkl. moms om 25 %). Anmälan är bindande.

Anmälan skickas senast 17 april. Det görs antingen genom ett särskilt webbformulär eller genom att skriva ut en Wordblankett som sedan skickas med post till Språkrådet, Box 20057, 104 60 Stockholm eller med e-post till anmalan(à)sprakradet.se (skriv om à till @). När vi tagit emot din anmälan skickar vi en faktura.

Ev. frågor besvaras av Fredrik Malmgård, Fredrik.Malmgard(à)sprakradet.se (skriv om à till @), 0708-96 67 75.

(Denna nätdagbok är knuten till nätverket Språkförsvaret)